Tänk så lätt man faller tillbaka i gamla vanor! *suckar*
Jag HADE faktiskt tänkt sluta äta på grillen, åtminstone inte varje dag, men vad gör jag när lunchklockan ringer? Jo, jag skyndar mig till – just precis – grillen.
Egentligen skulle jag hem och äta rester idag, men N vet hur hon ska fånga mig. I fönstret till grillen är en skylt, där hon varje dag skriver upp vilken rätt som är ”dagens”. Idag hade hon skrivit med e-x-t-r-a S-T-O-R-A bokstäver att det var köttbullar (min favvo). Jag kunde läsa texten ända från ytterdörren när jag gick ut från jobbet. 
Självklart sparar jag resterna till middag istället. Inget ont som inte har något gott med sig. *slickar mos och hemkokt gräddsås ur mungiporna*
2 Responses to “Gamla vanor”
Sorry, the comment form is closed at this time.
Gamla vanor är livsfarliga.
jag läste någonstans att det tar tre veckor att vänja sig vid en ny vana så det gäller väl i så fall att vara jäkligt envix.
Nu kan hon inte köra köttbullar fler gånger den här veckan, i alla fall. Jag ska klara det imorgon – tror jag.