Fågeljakt

Under helgen upptäckte froppisen den ”krater” som smält ner i snön under fågelmatarna, där solrosfröna lagt sig likt en tjock kaka som samlar solvärme. Hon gjorde ett flygande anfall, men – tyvärr eller som tur var – alla småfåglar som satt där och åt hann flyga iväg i en stor flock.

Sedan satt hon länge och väl i gropen, bidande sin tid… Faktiskt kom en förvirrad liten sparv och flög lågt över snön, började nedstigning mot gropen, men fick syn på henne i sista stund så den hann kasta sig undan. Sedan var det stört omöjligt att få in henne: där skulle hon vakta!

(Jag lär henne sitta där någon timme, tills hon var tillräckligt frusen och less för att komma in igen.)