Ta det inte så allvarligt! Jag behövde hämta några böcker jag hade där, och stannade och störde de andra en stund också, när jag ändå var där. (Och eftersom datorn var seg och långsam och inte alls ville samarbeta med att flytta över filer till minnespinnen, så ska jag gå dit imorgon igen – men bara snabbt fram och tillbaka!)

Vi har lovats regn i flera dagar, men först idag kom det ett par skvättar. Först tidigt i morse, och så en ny omgång nu på kvällen. Madamen ligger och myser ute på bron, de andra två har parkerat sig inomhus – dock inte ovanpå mig. Jag vet inte vad jag gjort som lyckats skrämma bort dem, men bäst att njuta av friden medan tillfälle ges. Snart är de tillbaka igen.

På tal om madamen, hon har haft en hobby i sommar. Grannen hade en liten eka liggande på gräsmattan under en längre tid. Madamen har varje kväll hoppat upp i den båten, snokat runt en stund och sedan stått med framtassarna på kanten av fören. Jag har nästan hört henne sjunga: -En sjöman älskar havets våååg…

Ny vattenkokare är inköpt och invigd. Jag spiller bara lite utanför med den, eftersom den har större (vidare) pip än den tidigare, men efter några dagars kaffesörplande har jag nog vant mig. Tänk att ”som av en händelse” har syrran lämnat en låda hembakt slabakaka* hos mig efter marknaden, och jag orkar helt enkelt inte bära ner den i frysen, utan måste fika upp allt innan det möglar. Ja, rötmånaden kör väl snart igång? Stackars mig, som måste fika upp en hel låda slabakaka… Inte alls, jag saknar bara kantbitarna, för kanterna är alltid godast.

Planerna för morgondagen är lite vaga. Hämta minnespinnen på jobbet, men sedan vet jag inte. Sortera torr tvätt, kanske? Känner för en IKEA-resa, men den får vänta tills lönen kommit. Precis som resan till L, där jag tänkt både shoppa och störa B. Det är väl klart att hon stiger upp tidigt** för att bjuda mig på kaffe innan hon går till jobbet?

Mina sommarplaner krymper. Jag hade så mycket jag skulle göra när jag fick semester, men det verkar inte bli någonting gjort. Det var i och för sig bara tråkgrejer, typ städa källaren, rensa sovrummet och annat slitgöra. Samtidigt skulle det kännas verkligen skönt att få undan allt sådant, för tänk så ledig jag skulle känna mig utan alla borden och måsten!

Nå, semestern är inte slut än. Spännande fortsättning följer!

*) Jo, den heter faktiskt så. Det är faktiskt jag som har döpt den. Morsan hade fått receptet för ca hundra år sedan (medan jag var ung och fortfarande bodde hemma i Byn) och ville kalla den något mesigt, typ ”Moster Allys kaka”, men jag tyckte det lär mycket bättre med slabakaka. Det tyckte alla andra i familjen också. 

**) ”Tidigt” ska tas med en nypa salt. Hon börjar jobba efter lunch, så vi snackar inte gryningsljus här, inte. Det är inte alls synd om henne.

Jag har vaknat flera gånger inatt av att froppisen har trängts med mig. Hon har brett ut sig över hela sängen och vägrat flytta på sig. (Alla som någon gång sovit med en tvååring i sängen vet hur det känns. Bara att froppisen är mycket mindre och oerhört mycket mer irriterande.)

Hämtade en andra kopp kaffe i köket och råkade se grannens stuprännor på garaget. Vad var det som rördes längst nere? Vatten? Åh, det regnade! Störtregnade. Nedre änden på mina egna stuprännor på garaget syns inte, eftersom *harkel* gräset är för högt.

Jag gillar regn, men just idag ser jag det med blandade känslor. Madamen är borta sedan ett par dagar. Det är ingen större katastrof, för hon brukar gå på sina ”walkabouts” då och då under sommaren och komma hem efter några dagar, frisk och oskadd. Jag hoppas hon är någonstans där hon hålls varm och torr när vädret blev så här.*

UPDATE
Gissa vem som stod bakom dörren när jag skulle gå ut och röka? Madamen är hemma igen, blöt, rufsig, trött och hungrig, men efter någon dags vila blir hon som ny. Nu är det mat och sängläge som gäller för henne!

*) De som hämtade sofforna igår hade sett henne sitta på bron när de kom, men då de var okända sprang hon iväg istället för att komma in, så hon håller sig i grannskapet.

Nu har han plockat av sig halsbandet två gånger genom att spänna upp spännet!!!

Jag hörde ett mystiskt ljud av något som föll när han var i hallen, men upptäckte inte förrän senare – när han hoppade upp på mig för att bli kliad – att halsbandet var borta. Igen.

Hittade det på hallgolvet när jag sökte det, och han lät sig villigt bli ”påklädd” igen – men vad är det som är på gång…?

*orolig*

Bild från http://icanhascheezburger.com/

*) Sedan jag började läsa LOLcats, åtminstone.

**) Han är inte en katt med extratår, typ tummar, så han måste gömma dem någonstans, fälla in dem på något sätt…

Satt och fipplade med mobilen och kom på att jag skulle radera bilderna jag hade i den, då jag ändå fört över dem till datorn med hjälp av Picasa. Sagt och gjort: jag valde ”radera” och vips var bilderna borta.

Det var bara det att jag raderat fel bildmapp… Istället för bilderna jag har på minneskortet – som är kopierade till datorn – raderade jag de som var i telefonens minne, d v s de jag använder som displaybild till telefonen. Inga bilder på froppisen kvar!!! (I telefonen, alltså. På datorn har jag henne i alldeles för många upplagor.)

Försökte åtgärda saken genom att fota henne när jag kom hem, men hon var inte på modellhumör idag. Hon, som annars är världens linslus, vände bara bort huvudet hela tiden och gick till slut iväg. Inget sött ansikte på min mobil idag, alltså. Men jag har flera bilder på hennes nacke!

Det är svalare idag, lite grått och faktiskt droppade det lite regn för ett par minuter sedan. Plattorna på gården blev prickiga, inte mer, innan regnet drog bort. Jag försöker få lite korsdrag i huset för att dra ut värmen, då det är 18 ute och 23 inne, så jag har öppnat köksfönstret, ytterdörren och altandörren på vid gavel.

Katterna strosar in och ut efter behag. De är nästan lika loja idag som igår, men bara nästan. Igår låg madamen utslagen på altanen (i skuggan av syrenbusken) hela dagen. När jag pratade åt henne kunde jag se ett öra vridas, annars låg hon stilla, förutom att hon bytte sida då och då (när jag inte såg på).

Ni minns säkert Ghostbusters? Med Zuul, the doorkeeper? Anyway, jag har en egen variant av Zuul: froppisen… Hon ligger på ryggstödet till soffan och vaktar på de andra katterna. Så fort någon av dem ska passera in eller ut genom altandörren så väser hon. Suck. Det är bara kul de första 25 gångerna.

UPDATE
Självklart blev det varmt idag igen. Ingen åska, tack och lov (modemet!), men rejält varmt.

I vanliga fall vaknar jag med en katt ovanpå mig täcket, inte bredvid. En procedur som sällan missas, är att jag kan vara nonchalerad hela morgonen, ända tills jag ska byta om för att gå till jobbet. DÅ blir jag plötsligt helintressant, och aldrig har katterna varit så okliade som då.

Jag kommer att sakna att klia liten maggis.

En varm & mjuk & go’ liten maggis.

Det är det värsta med att åka bort. Juniorerna kan jag ringa till och höra hur de har det, men katterna svarar inte om jag ringer hem. Jag vet ju dessutom hur froppisen kommer att ropa efter mig, söka mig överallt, för hon är verkligen Mammas Flicka.

Madamen påstår att hon inte har någon som helst aning om vem som satt de leriga tassavtrycken på mitt renbäddade lakan. Hon lovar att återkomma när hon hittat den skyldiga.

Efter en lång vinter med lös snö, som inte burit, kan de små rackarna nu fritt röra sig åt alla håll utan att behöva följa de besvärliga människovägarna. Jag kan se vindlande tassavtryck som gjort krumeluriga mönster över tomterna i kvarteret.

Madamen var så lycklig, att hon vägrade att komma in och äta frukost innan jag åkte till jobbet. Gamlingen kom in, men dröjde på stegen. (Och froppisen gick – förstås – inte ut alls. Jag var ju inne, vad skulle hon då göra ute?)

Gamlingen vilar sig efter utelivet.