Det här är en typisk stilstudie av Sigge. Han sover med benen spretande åt alla håll. 😉 Tyvärr har jag glömt att ta en bild av Siri, men hon sover ihoprullad i ”korgen” längst upp på klöstunnan – bara ett öra sticker upp ibland.
Nu har myggorna kommit och katterna är sååå irriterade på dem. Det är kul att se hur de slår med tassarna mot myggeländena, och viftar vilt med tassen utan att få napp. Siri gick bara ut en snabbis i morse, för att göra det som behövde göras, och kom sedan in och lade sig igen. Myggorna biter henne (och Sigge) runt öronen. Sigge gick ut och försvann, men han är nog inte långt borta.
Jag pratar ”kattspråk” när jag är själv med katterna. Tur att ingen hör mig! 😆 Det är en egen variant av det babyspråk alla vuxna använder på småbarn, modifierat för katterna. (Jag har alltså alltid talat kattspråk med mina luddskallar, inte bara med de jag har nu.)
T ex gillar jag att säga när de sträcker på sig: ”ÅåååååhhhÅååååhhhhhh, en sån lång katt!” med långt Å under hela sträckprocessen, både fram och bak, med en svängning mitt i Åh:andet när de byter kroppsdel att sträcka på. 😆 Skitlöjligt, jag vet, men det sitter i ryggmärgen numera – jag har gjort det i så många år. 🙂
Jag har många andra exempel på hur jag använder kattspråket, men de gör sig inte bra i skrift.
UPDATE
Vilken tur att jag kollade min kalender! Det finns en arbetsuppgift som bara jag gör, och jag är den enda som har materialet till den. Den uppgiften återkommer med väldigt ojämna mellanrum, så jag skriver in den i kalendern så fort jag får veta när det är dags nästa gång. Idag upptäckte jag plötsligt att jag lagt in en uppgift i fel månad: i juli – istället för i juni!!! 😳 Tur att jag såg det nu, annars vet man aldrig hur det hade slutat!
UPDATE 2
Jag vet inte vad som flugit i mig idag?!? Nyss ringde jag ett Viktigt Jobbsamtal till en myndighet, och hamnade (förstås…) i röstbrevlådan. Först lade jag på luren, då jag verkligen hatar att stamma fram mitt ärende. (Är det bara jag eller drabbas ni andra också av tunghäfta och akut minnesförlust när ni hamnar i någon röstbrevlåda?) Nå, jag ryckte upp mig, ringde dit igen, och – hör och häpna – talade lugnt och effektivt in mitt ärende, och kom t o m ihåg att lämna namn, titel, telefonnr och telefontider innan jag lade på!?! Undrens tid är tydligen inte förbi.