Jag hade ju längtat efter att mina kollegor som varit på kurs ett par dagar skulle vara tillbaka på jobbet idag. Tyvärr var en av dem sjuk idag och den andra jobbar hemifrån. Jaha. Nå, det gör inte så mycket, jag ville bara ha lite liv och rörelse i korridoren igen. Min nya kollega sitter mest för sig själv i sitt kontor en bit bort i en angränsande korridor och försöker läsa in sig på vad som gäller för hennes kommande arbetsuppgifter. Jag har häcken full med jobb, då jag är den enda ”rutinerade” på plats, alltså hamnar alla besök och telefonsamtal hos mig – förutom alla pappershögar jag samlat på skrivbordet. Då går dagarna fort! Jag kan inte fatta att det redan är torsdag?!?
En kul grej jag glömt berätta från matmarknaden förra veckan, var att när vi satt och åt (C och jag) så satt vi på en lång bänk, vända åt ena hållet. Alldeles bredvid oss satt en kvinna vänd åt andra hållet (bänken stod så man kunde välja åt vilket håll man ville vara vänd), och när vi ätit färdigt, reste hon sig och tackade så mycket för alla recepttips hon fått under tiden vi ätit. Jag hade berättat åt C om ett par supergoda recept jag provat göra, och kvinnan hade ivrigt lyssnat! Hon skulle minsann googla fram ett lämpligt recept på ”fläskytterfilé i sockerkaksform” och prova göra det. 🙂
Det för mig snabbt till gårdagens egenkomponerade recept, som blev till för att jag ville variera ugnskorven en aning. Jag skivade några lätt skrynkliga tomater, räknade skivorna och skivade en halv falukorvsring i lika många skivor. Varvade skivorna i en ugnsform, rörde ihop ett par burkar creme fraiche med en halv burk mild ajvar relish, som kryddades med vitlökspulver och chipotle* innan allt hälldes över korven och tomaterna. Avslutade med ett lager skivad ost (iddes inte ta fram rivjärnet) och slängde in i ugnen på 200 grader medan jag kokade ris. Det blev supergott! 🙂
Gårdagens middag tillagades sittande vid köksbordet, då jag inte kunde stå vid diskbänken. Jag hade så infernaliskt ont i benen igår, så jag kunde knappt gå eller stå på hela kvällen. Det värkte från knäna, längs underbenen hela vägen ner i fötterna. Jag har bättre och sämre dagar, och just nu har vänster knä börjat bråka med mig lite extra; det ger vika då och då, t ex när jag gick nedför bron i morse. Som tur var höll jag i mig i broräcket, men det är inte kul att tappa balansen utan förvarning. Det räcker med att kliva över en tröskel, så kan jag känna hur det hugger till och knät viker sig. Nå, det går väl över blir väl bättre så småningom, det brukar det bli. Det är bara att bita ihop och kämpa vidare ett tag till.
UPDATE
Jag fick oväntat besök när jag skulle gå på lunch! 🙂 M, från fackets center i L, kom förbi och hade med en annan facklig representant. De ville inte mig något, utan hade besökt en annan avdelning, men passade på att säga hej när de ändå var här. Jag tipsade dem om lunchställen, men åt inte med dem, då jag alltid far hem på lunchen. M har varit här många gånger, så hon hittar bra själv. 😉
Sigge totalvägrar att ta på sig halsbandet igen, sedan jag (under fm) laddat batteriet. Siri är mycket enklare, hon ställer sig och väntar snällt tills jag knäppt fast halsbandet igen, medan Sigge blir hal som en ål och kryper in under möbler för att slippa ta på det igen. Han är ju mycket mer hemmavid, så jag är inte ängslig att han försvinner för mig om han får gå ut utan pejl. Jag vill ändå sätta på honom halsbandet igen, men ska lista ut ett sätt när jag har lite mer tid (och kanske bättre knän).
*) Jag fyndade ett gäng kryddburkar i en reakorg när jag handlade för ett tag sedan, bl a just vitlökspulver och chipotle. Annars föredrar jag färsk vitlök, men det är bekvämt slippa diska vitlökspressen. 😉