*fnissar* Av någon anledning har det blivit så att jag får ta diverse unga killar under mina vingars skugga, för min avdelnings skull. De andra siktar in sig på tjejerna, medan jag får ta killarna?!? De väcker väl mina modersinstinkter, för i de flesta fall är killarna (ibland betydligt) yngre än mina egna juniorer. 😳
Jag hade ett intressant samtal med en av ”mina killar” i morse, vid stämpeluret. Nu har han varit på plats någon månad, och börjar komma till rätta. Han kommer från en helt annan del av landet, och gav mig en del insikter om likheter och skillnader mellan landsbygd och landsbygd, beroende på var i landet landsbygden finns. Intressant! 🙂
Min förkylning är nästan helt över, jag är bara lite snorig och däpp i däsan fortfarande. Hoppas jag inte skrämmer den unga killen jag ska träffa idag, efter lunch, när jag berättar att jag hade covid förra veckan… 😳 Nåja, det går nog bra ändå, jag smittar ju inte. Förhoppningsvis?
Gårdagens middag blev ”rensning av grönsakslådan” så jag skalade, hackade och kokade ihop någon sorts grönsakssoppa. Den blev riktigt god och jag har rester till idag. Ytterligare en dag jag slipper handla och/ eller laga mat! 🙂 Det kan hända att jag ”råkade” sätta lite för mycket vitlök (med avsikt) men jag tycker den blev god – och jag är ju ensam hemma hela kvällen sedan jag ätit den. Katterna bryr sig inte.
På tal om katterna så får de gå ut utan halsband numera, då jag hela tiden glömmer att sätta på dem igen sedan de laddats senaste gången. Jag måste flytta halsbanden från köket, så jag ser dem när jag ska släppa ut katterna genom altandörren. Sigge gillar förresten när det snöar! För några dagar sedan släppte jag ut honom i snövädret som var då, och han sprang som en blixt fram och tillbaka över gräsmattan i snön och hade så kul! Siri satt och surade på altanen, hon tänkte verkligen inte gå ner därifrån och bli blöt i pälsen. (Hon gick iväg efter ett tag, när Sigge lugnat ner sig.)
UPDATE
Det känns verkligen jätteskönt att ha färdig middag ikväll, att bara värma upp. Enda smolket i glädjebägaren är att den ost jag tänkt ha på smörgåsarna hade hunnit bli ordentligt möglig… Jag åt soppan utan smörgåsar igår, annars hade jag sett det redan då. Nu kollade jag under lunchen idag istället. Ja, ja. Det är smällar man får ta. 😉
Jag ska påminna A om att vi behöver dricka kaffe tidigt idag, för jag är uppbokad senare på em. Viktigt vetande: jag ska passa på att hämta mig ett nytt anteckningsblock, eller två, när vi ändå går ner till fikarummet. Förrådet med skrivmaterial är också i källaren.
Idag var det soptömning i mitt område, såg jag när jag var hemma på lunchen. Jag har ändå skrivit in det i almanackan, just för att komma ihåg att ta ut soporna senast på morgonen den dagen tömningen är. Nu spelar det ingen roll, jag har ändå gott om plats i tunnorna, men det hade varit bra att få iväg lite smått & gott som jag samlat på mig.
Mest är det kläder som jag rensat ut från skåp och lådor, men de står så fint i sina sopsäckar i sovrummet. 😉 Jag ska be A att bära ner säckarna någon gång och ta ut dem i bilen åt mig. Sedan kan jag köra runt med dessa säckar i bagaget, tills jag har tid att åka till Återvinningen och slänga dem i brännbart. Eller också stoppar jag säckarna – en i taget – i botten av gröna soptunnan, så kan jag fylla på med vanliga soppåsar ovanpå. Vi får väl se hur jag gör. Än står de kvar sovrummet. 🙄
Det är ju vanligt förekommande att man blir hemmablind, det som verkar helt logiskt för en person är inte alls logiskt för en annan. Jag har drabbats av att jag verkligen skulle vilja rensa på den avdelning dit jag lånas ut ibland, även om det inte är min sak att ta itu med. Det är fula affischer (tydligt egentillverkade i Word) på väggarna, små prydnadssaker (?!?) som dräller överallt, kartonger med okänt innehåll ”som kan vara bra att ha”, inaktuella post-it-lappar i drivor, sladdhärvor, m m. Samtidigt ska vi inte titta allt för noga på mitt eget kontor… *host host harkel* ”Hemmablind” är rätt ord. 😉
Däremot fick jag ett uppdrag av min chef, att skriva om och göra rätt på intranätet. Det vill jag inte alls ta itu med, mest p g a att den sidan inte är min längre. Jag kommer alltså inte åt att redigera den aktuella texten. Men jag kan förstås skriva en bättre text och skicka till personen som uppdaterar den sidan. 🙄 Vilken vecka som helst. När jag känner för det. Kanske. 😉
Jag har ju tidigare nämnt vår nya skrivare? Den gamla skrivaren, som stod inne på vår avdelning, är borta och istället ska vi använda en ”för-alla”-skrivare i en annan korridor. Nu har jag fått fixa igång den nya skrivaren två gånger efter varandra, för att annan personal inte kan hantera den. Båda gångerna har de försökt få omöjliga utskrifter, som inte gjorts – och sedan bara lämnat kvar dem i skrivarkön, vilket blockerar de utskrifter som skickas efteråt. Irriterande till max! 👿