Lunchkoman har slagit klorna i mig. Jag vet inte hur jag ska hålla mig vaken till eftermiddagskaffet.
Förmiddagen var jobbig, på flera sätt. Alla (?) från jobbet har varit på begravning, och gick sedan ut och åt lunch tillsammans. Innan dess hann jag begrava mig själv i en del arbetsuppgifter som behövde åtgärdas snarast möjligt.
Det var jobbigt att gå till matstället. Den snö som kom för några dagar sedan har förvandlats till ett stenhårt och knöligt ispansar, som täcker gator och gårdar. All eventuell sand* faller ner i de mönster som bildats av däck/ skor/ whatever, men de ishårda vallarna runt mönstren gör att man inte har någon nytta av sanden. Man får se upp så man inte vrickar fötterna på isvallarna istället.
Eftermiddagen är lugn, vilket är vanligt på fredagar. Telefonerna är (hyfsat) tysta och inga besökare syns till. Än så länge. De kommer väl, precis när jag är på väg hem…
[tags]begravning, halka, sandning[/tags]
*) Här består gatusandningen av smågrus?!? När det blir hård is – som nu – glider stenarna bara ovanpå ytan, utan att ta fast. Däremot fastnar de under skorna och följer med in.