* Snigel *

Jag försöker komma ihåg vilka ändringar som behöver göras när jag nu slutar vara ordförande. Det är inte så enkelt, jag kan inte bara släppa allt i knät på S utan förberedelser. Eller, visst kan jag det, men jag vill gärna vara lite schysst med honom eftersom jag blir kvar i styrelsen. Det underlättar vårt samarbete. 😉

Helgen har gått i lugnets tecken. Jag har lagat lite mat, så jag har middagsburk idag och imorgon, men fler rätter står i kö och väntar på sin tur. Dagens lunch höll jag på att glömma ta med mig 😯 men kom ihåg den i sista ögonblicket.

Eftersom vi ställt om till sommartid har jag försökt komma ihåg att ställa om klockorna hemma. Det är egentligen bara två; en i köket och en i vardagsrummet. Dessutom har jag altanklockan men den kan vänta tills vädret blir bättre så jag börjar sitta utomhus. På kontoret har jag nu ställt om den lilla klockan jag har bredvid skrivbordet. Annars ställer ju alla klockor om sig själva numera; i mobilen, datorn och TV:n.

Vädret är grått med någon plusgrad. Det hade pudrat lite snö på bilen i morse men den smälte direkt. Tidigare har vi fått regn men inte så mycket att all snö försvunnit, det är fortfarande vitt på backen här och där.

Mina knän är fortfarande onda men jag fastnade tack och lov inte i duschen i morse… Jag knaprar Alvedon som om de är sockerpiller (de hjälper ungefär lika mycket 🙄 ) och försöker ta mig fram med kryckan så gott det går. Få se om jag behöver börja använda både kryckorna? Jag har ju en till men vill helst bara använda en åt gången, så jag har ena handen fri.

Jag har bytt till vårjackan och tog för säkerhets skull en fleecekofta under. Det behövs, jag fryser ändå! Jag kanske byter tillbaka till täckjackan imorgon? Samtidigt är jag svårt sugen på att köpa nya kläder av sommarmodell, men det beror på viss hjärntvätt. Så fort solen visar sig efter årsskiftet börjar klädbutiker/ -firmor visa reklam för vårens & sommarens trender.

Jag ska verkligen inte köpa nya kläder nu, när jag står i begrepp att börja med bantningssprutor. Ja, jag måste förstås boka ett läkarbesök och tala igenom saken med min doktor först, men nu är det snart dags. Jag har bestämt mig. Även om jag tycker det är fusk, har jag till slut insett att det faktiskt är en sjukdom. Det går inte att ”äta mindre och motionera mer” när hjärnan drunknar i matbrus hela tiden.

Om jag blir lättare kanske knäna blir bättre, då de inte behöver bära upp lika stor tyngd. Det kan t o m hända att jag kan göra saker/ rörelser jag inte gjort på länge – men det är en senare fråga. Bara att kunna gå utan krycka och utan att ha ont skulle göra stor skillnad. Att kunna resa mig från stolar/ soffor utan armstöd. Att klara trappsteg utan ett räcke att klamra mig fast vid. Trottoarkanter utan hjälp. Ja, det finns många små hinder för den som inte är fullt rörlig.

UPDATE
Jag glömde ju berätta (i första omgången) att min syrenivå nu når otroliga 98%, utan att jag ens försöker ”andas upp” den!* 🙂 Fatta hur skönt det är att kunna andas som folk! Slippa kippa efter andan och behöva vila så fort jag rör mig! OK, jag kanske fortfarande ibland får andas häftigt och vila mig för att jag är otränad, men inte alls i samma omfattning som förut. När man låter som ett dragspel och inte vet om man ska orka gå hela vägen till bilen, då är det inte kul.

Anyway, dels har jag bytt ut min puffmedicin, som jag tidigare tog morgon och kväll, till en annan sort som bara tas på morgonen, dels har jag ju Snarkis som blåser liv i mig på nätterna. Han är lite för livad vissa nätter – inatt, t ex – och väsnas eller släpper ut luft (med eller utan pruttljud 😉 ) så jag till slut blir irriterad och plockar bort honom. Jag har sovit ensam för länge, har svårt att vänja mig vid hans nycker och olater. 😆 Men det går bättre och bättre dag för dag, eller natt för natt.

Siri har drabbats av att vara marskatt. Alla katter, oavsett om de är kastrerade eller inte, blir oroliga i mars. Siri vaktar altanen, där vi hade herrbesök (den svarta grannkatten) en kväll så hon fick vara Upprörd, och satt ute och vaktade länge efteråt. Simba har jag inte ännu sett men han dyker nog upp vilken dag som helst. Han har hållit sig hemma, inomhus, hela vintern.

Jag har själv inte kommit mig ut på altanen under helgen. Egentligen hade jag tänkt grädda våfflor utomhus, för att slippa osa ner hela köket, men jag tyckte det var för kallt och jag orkade inte gå ner i källaren och hämta upp stolsdynan till rökstolen. Ursäkter, jag vet, men våffeljärnet finns kvar och kan användas under påsken istället om det behövs.

Surströmmingen blev inte heller av den här helgen, som jag hade tänkt, men burken ryms fortfarande i kylen. Surströmming äter jag inomhus, oavsett årstid. Ja, våfflorna äter jag också inne, det är bara gräddningen jag vill göra ute. (Jag har nyligen rengjort köksfläkten, märks det? 😉 )

Jag kom på att jag behöver nog handla lite själv under veckan, för det är väl på (skär-) torsdag påskgummorna kommer? Det är bäst att jag ser över godisförrådet, så jag inte är utan godis då. Nu är det förvånansvärt få ungar som klär ut sig och kommer som påskkärringar, men jag misstänker att ett par grannbarn kan dyka upp. Eller barnbarn, även om jag inte hört något om några planer att komma på besök.

Jag jobbar ju på skärtorsdagen och funderar på att ev göra den utlandsresa jag och C funderade på förra veckan. Visst är de ännu hårdare med helgdagarna i grannlandet men vi borde vara på plats vid 2 (alltså 3 deras tid), de kan inte ha hunnit stänga redan vid den tiden? Efter sommartidens införande är kvällarna längre och ljusare, så vi borde vara tillbaka hemma vid… 4-5-snåret? Långt innan det skymmer. Med godis! Och Gotler-korv och äppelpaj-yoghurt… För övrigt har Valio en massa olika dregelframkallande smaker på yoghurt, jag kommer nog att förköpa mig! Igen. 😆

Det här blir en sorts sista-natten-med-gänget-filosofi med alla godsaker jag tänker vräka i mig innan jag börjar med viktsprutorna. Jag kommer inte att ha bikinifigur til sommaren 2026 men det är inte vad jag är ute efter. Om jag ville så skulle jag gå i bikini redan nu, för jag anser att man får klä sig i det man gillar, oavsett storlek. Jag kommer antagligen att se för djävlig ut efter att ha tappat alla de kilon jag vill tappa, med tanke på all lös hud jag kommer att få. Om jag mår bättre så spelar det ingen roll hur jag ser ut. De som känner mig sedan tidigare vet vem jag är inombords, oavsett späcklager eller inte.

UPDATE 2
Jag ringde och bokade ett personligt möte – inte telefonmöte – med ”min” läkare som jag diskuterat viktsprutor med tidigare. Det var väntetid på mer än en månad, men då hinner jag vänja mig vid tanken. 😉 Jag har en del frågor jag funderar på, men jag kanske hittar svar på dem innan dess. Vi får väl se. Jag förutsätter att viktinskningen kommer att gå bra när jag väl kommer igång! Och jag hoppas mina knän håller till dess, så de kan bli bra/ bättre när jag blir lättare. 😳

---

*) Man kan andas på ett särskilt sätt för att få upp syrehalten tillfälligt, men det gör jag inte numera när jag sätter pulsoximetern på fingret. Så syret har gått upp, och pulsen har gått ner, sedan jag gjorde elkonverteringen. 🙂

Årsmötet är nu avklarat och de tappra få som kom till mötet valde in S som ordförande. Yesss!!! *skuttar av glädje* Nu slipper jag!!! Det trevligaste var att ett par ungdomar* dessutom visat intresse för att engagera sig, antingen i styrelsen eller som (skydds-) ombud. De vill vara med och påverka, och det är jättebra! 🙂

Idag jobbar jag hemifrån hela dagen, inte bara på em. Handelslistan är skriven, så det finns vissa Planer för vad jag ska äta nästa vecka. Solen skiner idag, faktiskt så mycket att jag var tvungen att dra ner rullgardinen i köksfönstret för att se något på datorskärmen – med solen i ögonen, dessutom. Det har frusit på inatt, jag såg frost smälta på bilrutorna när jag rullade ner gardinen.

Egentligen ska jag väga mig varje morgon för att hålla koll på att jag inte börjar samla vätska i kroppen igen. Nu försöker jag komma ihåg att ställa mig på vågen ett par gånger i veckan men vikten pendlar några hekto upp eller ner – mest ner, faktiskt. 🙂 Det kan inte kallas bantning, utan vikten rör sig runt ungefär samma siffra hela tiden, men låt mig säga som så: tidigare vägde jag mer. Även om det bara skiljer något kilo, som inte gör någon stor skillnad i min viktklass, så går det ändå åt rätt håll – i snigelfart, förstås. 😉

---

*) Att kalla dem ”ungdomar” är kanske att ta i – de har familjer och har passerat 30-strecket, men jämfört med mig är de ungdomar.

Vårens första regn (!) har öst ner under natten. Jag vaknade vid halv 3 och trodde Snarkis höll på att ge upp, p g a det underliga oväntade ljudet. Så insåg jag att det var störtregn på altantaket som hördes! I mars?!? 😯 Regnet fortsatte under morgonen, så Siri ville absolut inte gå ut i morse. En fördel: det är inte halt längre, all nysnö från igår på tidigare framtinade ställen har nu regnat bort. Nu behöver jag bara vänta på att knäna ska bli i bättre form, så jag kan börja promenera. 😉

Dagens mackor blev med rökt kalkon utan paprika ovanpå, då jag använde den sista paprikan igår. Jag har andra grönsaker i kylen, men iddes inte ta fram dem. Nästa vecka blir det nog salami på mina smörgåsar eller möjligen ost. Jag får se vad jag känner för, eller vad hemtjänsten handlar åt mig. Veckans extraprisvaror kan vara slut innan fredag em, då de handlar, men jag hoppas salami finns kvar.

Vi ska ha årsmöte med Facket idag, så jag hoppas verkligen att de medlemmar som kommer dit är villiga att rösta S till ordförande. Jag. Är. Så. Less. Vill verkligen slippa nu. På sätt och vis ångrar jag att jag lovat stanna kvar ett år till som skyddsombud, men sedan får det vara nog. Jag har inte ork och/ eller energi att engagera mig i fackliga frågor när jag inte alls mår bra själv. Jag ska se till att det protokollförs att jag slutar som ordförande ”av hälsoskäl”.

UPDATE
Hupp! 😯 Jag hade glömt ett möte jag var kallad till, som började redan 08:30. Vem tusan lägger möten före 9? Nu hann jag precis dit och detta endast av en lycklig slump… Nå, jag behövde inte engagera mig särskilt mycket, det skötte andra så bra. 😉

Till kvällens årsmöte har vi beställt mat, som vi brukar. Den här gången tog vi inte smörgåstårta, utan valde pajer med sallad istället. Jag vet inte vem som ska hämta maten, men det är i alla fall inte jag. Hoppas någon hjälper till med dukning och sådant, jag går med krycka och det tar så mycket tid (förutom att det tar ont) att ställa fram mat, servis, m m, med bara en hand.

UPDATE 2
Det var fort gjort att deklarera, i år igen. Enda skillnaden var att det i år inte gick att göra via Skatteverkets app i mobilen, utan jag fick gå på deras webbsida för att göra det. Spela roll, det gick snabbt ändå! 🙂 Snart (?) kommer pengar tillbaka. Jag har sett till att det drar extraskatt på mig varje månad, skulle nog kunna ta bort det men låter det ligga kvar. Man vet aldrig, plötsligt kan det bli aktuellt igen.

Det behövs ofta när man har inkomst från två (eller fler) ställen, t ex halv lön och halv föräldrapenning. Då räknar varje ställe ut den skatt som gäller för just den summan de betalar ut, men sammanslagna hamnar summorna i en högre tabell och för lite skatt dras. Nu har jag inte varit föräldraledig under många år men jag får (änke-)pension, så jag vill att det drar extraskatt på mig. Om jag dessutom skulle råka bli sjukskriven en längre period, vill jag verkligen inte få restskatt på det. 😯