* Snigel *

Det känns nästan som vanligt igen, när jag nu jobbar hemifrån och har fått dator och arbetsmaterial hemlevererat. Visst är det på både gott och ont, men jag längtar faktiskt tills jag kan gå tillbaka till kontoret. Med lite tur går det att ordna redan på onsdag, om jag får prova de andra benlindorna – de med kardborreband som jag berättade om igår.

Dagens väder är mulet med ca -8 grader men ändå inget snöfall. Siri har gnällt och gnällt och gnällt vid dörren, men vägrat gå ut när jag väl öppnat den. Till slut var hon tillräckligt nödig för att gå ut, och när hon väl kom in igen gick hon direkt och lade sig på ett varmt och skönt ställe.

Ooof! Det märks tydligt att januari var en extremt kall månad i år, för nu har fjärrvärmeräkningen kommit. 😯 Den är alltid högre på vintern men den här gången var den exceptionell. Ja, ja. Jag får skylla mig själv som inte bytt ut de trasiga termostaterna för länge sedan. (Några av mina element står på maxvärme och går inte att skruva ner – så ju kallare det blir ute, desto varmare får jag inomhus.)

Min förkylning har gått över, jag är bara täpp i näsan nu. Där är jag däremot ordentligt täpp och värst är det på morgnarna. Nå, det är smällar man får ta och inget jag mår dåligt av. Men jag är glad så länge ingen ringer, så jag slipper låta däpp-i-däsan i telefonen. Det låter mycket värre än det är. 🙄 Jag får sikta på te med honung istället för kaffe vid dagens fikastunder.

På tal om fikastunder, det är väl snart dags för semlor? Har ni börjat med semlor än? Eftersom jag inte handlar själv har jag noll koll på semmelläget i affärerna men det känns som att de första semlorna dyker upp strax efter jul. Nu har jag kommit ihåg att skriva upp semlor på handelslistan så jag får två eller tre att äta hemma i år. 🙂 De säljs ju i två- eller trepack, ibland har alla tvåpack tagit slut så jag måste köpa ett trepack – men det är verkligen inget att klaga på! 😆

Vad tycker ni förresten om olika varianter av semlor? Dels finns det de som ser ut som semlor men har andra smaker (t ex choklad eller hallon/ lakrits), dels minns ni väl de semmel-våffel-strutar som dök upp för några år sedan? Jag vill att en semla ska se ut och smaka som en semla alltid gjort, annars är det en bakelse, men alla håller inte med mig – och det är OK, alla har egna preferenser. Och jag smakar gärna på nya godsaker, bara för att ha smakat dem. Annars kan jag bara uttala mig om utseendet.

Jag stannade hemma onsdag-fredag förra veckan, men idag började jag en (förhoppningsvis kort) hemmajobbarperiod igen. Ringde chefen och förklarade läget, och min kollega A som kom förbi med dator och arbetsmaterial under lunchen. Nu är jag snart tillbaka på kontoret! 🙂

Nära Vård kom förbi och lindade mina ben i morse. På onsdag kommer de igen men då kan de ha en annan sorts lindor med sig, typ stödstrumpor man stänger med kardborreremmar?!? Det är bara tillfälligt jag får prova dem, tills mina beställda strumpor kommer, men kardborrevarianten sitter bara på själva benet, medan foten får en sorts strumpa. Då går det att få på mig skor – så jag kan fara till jobbet! 🙂

Idag har faktiskt solen visat sig, en ovan känsla. 😉 Det är nog inte så kallt – säger jag, som inte varit utomhus på en vecka – men det snöar åtminstone inte. Tyvärr har det blåst en del igår, så den frasiga vita ”långhåriga” frosten som hängt på trädgrenarna har blåst ner lagom tills solen kunnat få den att gnistra. Ja, ja. Det är smällar man får ta.

Igår gjorde jag faktiskt den Korv Stroganoff jag skjutit upp flera gånger. Planen var att rensa ut från grönsakslådan i kylen och även använda det jag hittade där, men tyvärr. Somligt kan man inte spara hur länge som helst. I vilket fall som helst gick en stor del av matlagningen på rutin, så jag kokade ris och blandade ner i grytan när maten var klar. I samma ögonblick som jag vände mig från spisen såg jag pastapaketet stå på bordet och blänga på mig – jag skulle ju servera Stroganoffen med pasta den här gången! *slår mig mentalt med handen för pannan* OK, nästa gång… 🙄

För att göra livet lite mer spännande har jag skrivit handelslista nästan helt utan matvaror till fredag… Jag har alltså en Plan att äta upp den mat jag har hemma innan jag samlar på mig för mycket matvaror igen. Nästa rätt på listan blir antingen korvsoppa eller fläskytter. Jag har t o m (i recepten) skrivit upp de små ”tillbehör” jag ska använda i respektive rätt, så de inte blir kvar för länge i kylen.

Det kan ha med åldern att göra, att jag helt enkelt inte ids prova laga något nytt. Jag kör på med samma gamla vanliga recept jag använt hur länge som helst och styr mina inköp efter dem. Samtidigt vill jag gärna prova något nytt, men det är svårt när jag inte handlar själv. Jag kan inte be hemtjänsten köpa ”en lagom stor bit” av något, eller göra ett annat val om varan jag tänkt prova är slut eller inte finns.

Jag skriver alltid upp mitt mobilnummer på handelslistan, så de kan ringa mig om något är slut eller om de har andra frågor. Jag försöker vara så tydlig jag kan när jag skriver listan, men tänker inte alltid på hur andra uppfattar den. Förra veckan, t ex, hade jag bara skrivit ”isbergssallad” och väntade mig ett salladshuvud. Nej, jag fick en liten påse färdighackad sallad istället. Jag har aldrig köpt färdig isbergssallad i påse, visste inte ens att det fanns,* men nu vet jag hur jag ska skriva nästa gång.

Hemtjänsten är jättebra, men de handlar bara exakt det jag skrivit på listan – och det är ju rätt, de får inte freestyla shoppingen som man gör själv. Det är som jag sade åt H: -Jag har aldrig handlat så billigt som när hemtjänsten handlar åt mig! 😆 Och det är i allra högsta grad sant. Om jag handlar själv, ramlar det ner både den ena och den andra godsaken i vagnen på min väg genom affären. Det kanske händer fler än mig…? 😉

---

*) Visst har jag sett att det finns sallad i påse, men oftast ruccola eller babyspenat. Hade ingen aning om att isberg också gick att köpa färdighackad.

Jag kom hem redan i förrgår på em, men har inte haft tid att skriva något förrän nu. Det var en massa olika tider och besök som skulle ordnas – men idag har jag tid. Förhoppningsvis har jag bokat in/ om allt som behövde ordnas under de närmaste veckorna.

Först av allt meddelade jag min chef att jag blir hemma resten av veckan, fast jag inte är kvar på sjukhuset längre. Även om jag faktiskt längtar tillbaka till kontoret (och kollegorna) så är det inte läge just nu. De stödstrumpor jag ska ha har inte kommit, så jag får ha lindade fötter och ben, vilket gör att jag inte får på mig skorna.

De har vätskat ur mig så jag tappat de 14-15 kg jag lagt på mig sedan oktober, och det märks på benen. A tyckte att en rättvis beskrivning av mina ben varit ”telefonstolpar med tår” – jämntjocka ben hela vägen ner över fötterna. 😆 Det känns mycket bättre i benen nu, jag kan vinkla foten utan att det spänner i huden på underbenet.

Gissa om Siri var glad att se mig igen? 😉 Hon hade ju fått gömma sig i flera dagar för de oerhört farliga kattvakterna A och C 🙄 så när jag kom hem fick hon äntligen bli kliad. Vi har myst tillsammans och hon har skällt ut mig: lämna henne sådär, utan att fråga om lov först. Nu har hon lugnat ner sig en aning, men jag har minsann hört att hon inte var nöjd över mitt påhitt.

Eftersom jag låg i ett rum för fyra (även om vi aldrig blev mer än tre) så hade jag en gullig liten tant som rumskompis. Hon var 85 år och kvittrade på blekingska hela tiden. Vi hade samma sorts humor och gick väldigt bra ihop! När jag skulle åka önskade jag att vi skulle ses någon gång igen – bara inte på ett sjukhus. Det tyckte hon lät bra. 😉

UPDATE
Som om jag inte var i tillräckligt dålig form sedan tidigare har jag nu dragit igång en jätteförkylning också. Har nyst hela dagen och till slut drog näsdroppet/-täppan igång. Det har jag inte riktigt tid med, men jag har ännu några dagar att vara hemma och hoppas att förkylningen släpper taget, innan jag måste gå till jobbet.

I värsta fall kan jag kolla med någon kollega om de kan komma förbi med min datorväska, minus dokumenten jag skickade med i måndags. Det kanske jag behöver göra ändå, då jag inte får på mig skor så länge mina ben & fötter lindas. Har ingen aning om när stödstrumporna kommer, så det kan bli aktuellt med hemmajobb en period till.

Dagarna går i olika tempo. Helgen var dagarna lååååånga, för det händer inte så mycket. Vardagarna går desto fortare, då allt möjligt händer hela tiden – t ex ronden. Nu väntar jag på dagens rond, så får vi se sedan vad som händer.

Idag har jag fått underben och fötter lindade, då rätt storlek på stödstrumpor inte fanns tillgängliga. Än har jag inte märkt någon skillnad men har bara varit en snabb sväng ur sängen.

Till min stora sorg är det bara jag som är intresserad av att se på TV av oss tre som delar rum. Bara därför står min säng i en sådan vinkel att jag inte ser TV:n. Typiskt. 🙄

Det största nöjet vi har är att fundera på vad vi ska serveras nästa gång det är mat, och bedömningen av hur det smakade. Igår fick vi Janssons frestelse och den var riktigt god!

Igår fick jag med mig rumskollegorna till matsalen när vi skulle äta middag. Annars serveras maten på rummet, men det vill jag inte ha. Att sitta på sängkanten och använda det lilla rangliga sängbordet är inte kul.

Under helgen var jag helt ensam i matsalen vid varje måltid! Igår gick vi alla tre plus att ett par andra också var där. Få se hur det blir idag?

Tja, mer spännande än så blir det nog inte den här gången. 😉

UPDATE

Jag hann förstås precis posta det här inlägget, så kom personal och talade om att jag ska åka hem efter lunch. Jaha. Då vet ni. (Jag får skriva mer när jag är hemma och kan skriva på ett ordentligt tangentbord.)

Tro det eller ej, men jag är inlagd akut på sjukhuset i K igen. 😯 Den här gången är jag så vätskefylld att mina ben börjat läcka ut vatten (genom huden). Vid ett besök på hemmaakuten provvägdes jag och hade gått upp 15 (!!!) kg sedan jag låg på sjukhus i oktober.

Eftersom det är helg vet jag inte mycket mer. Gårdagens rond, då jag trodde jag skulle få träffa doktorn, avbröts innan det var min tur (av olika orsaker) men kanske idag? Jag får vätskedrivande medicin som håller mig i form genom att jag får promenera till och från toaletten både dag och natt.

Den här gången bor jag inte ensam i ett rum för två, utan vi var tre damer igår, tills en blev utskriven igår em. Nu har jag kvar en förtjusande liten tant på 85 år med humor och gott humör. 🙂

UPDATE

Nu har jag gjort undan den läskigaste delen, att ringa chefen och tala om att jag inte kommer imorgon. 🙄 Så fort jag tänkt gå tillbaka till kontoret har det kommit något emellan.