* Snigel *

Precis som det brukar göra, så kom det ett nytt lager snö på den framtinade barmarken igår. Visserligen bara 2 cm, istället för 2 dm som det kan komma ibland, men tung blöt snö. Det är som vi brukar säga: ”den nya snön tar bort den gamla”. Graderna är på plussidan så jag förväntar mig att bilen är helt avtinad när jag ska hem ikväll, förutsatt att det inte kommer mer snö idag.

Jag funderar och försöker informera mig så gott jag kan om bantningssprutor, typ Ozempic & co. Det blir mer och mer lockande att börja med någon av sorterna, samtidigt som jag känner vissa tvivel. Det är inte bara att ta sprutor och så hux flux går man ner i vikt, utan det blir ju en hel del livsstilsförändringar också. Samtidigt inser jag att den livsstil jag har nu inte är särskilt bra, snarare tvärtom: riktigt dålig. Jag skulle nog må bra av att byta spår.

Igår fick jag en plötslig längtan efter Gotler-korv och äppelpaj-yoghurt, så jag ringde C och frågade om hon ville följa med över gränsen. Det ville hon gärna – men inte igår, eftersom hon hade koll på vädret: snöstorm på ingång. Jag behärskade mig och åkte hem istället, och mycket riktigt drog snövädret in efter en stund. Nu kom det ju inte så mycket, men vi kan åka någon annan gång.

Jag tror att det är mitt ännu inte tagna beslut om bantningssprutorna som får mig att bli sugen på en massa olika godsaker. Det känns lite som att det är bäst att passa på innan det blir för sent, ungefär, men om jag förstått det rätt kan man äta både fett och socker (i väldigt måttliga mängder) utan att bli dålig i magen när man sprutbantar? Tidigare – för många år sedan – fanns det bantningspiller, och de var inte snälla mot magen om man åt fel. Inte för att jag har provat, men jag har hört om andra som gjort det… Sprutorna gör väl istället att man tappar aptiten/ suget och blir fortare/ längre mätt.

Jag gör mitt bästa för att bo ihop med Snarkis, men jag bedrar honom på kvällarna: somnar på soffan innan det är dags, så han inte får vara med. Sedan vaknar jag och försöker så småningom somna om efter att ha satt honom på plats, men då är jag pigg igen… *suck* Nå, jag har inte problem att somna på grund av honom, utan för att jag sovit tidigare. Det är de där tupplurarna jag måste försöka stå emot, men det är svårt.

UPDATE
De dynor och kuddar som blåst bort från altanen i förrgår (eller vilken dag det var) har tydligen flyttat granngårds. 😉 En av mina grannar ringde idag och undrade om de var mina – han skulle bära tillbaka dem till min altan så får jag ta hand om dem när jag kommer hem. Gulliga grannar är mycket värt!

Han var lite orolig för mig vid ett snabbt möte vi hade tidigare, för någon vecka eller två sedan, så jag tror jag ska köpa med mig fika, och gå & hälsa på honom och frun någon kväll när mina knän håller. De kan ju få veta hur det står till med mig nu för tiden, när jag slutat sitta ute på altanen och röka och har tid att skvallra en stund då och då. Det blir säkert sådana stunder under sommaren (minus rökat) men han har ju sett hemtjänsten komma och fara på min gård och är lite orolig.

Vi tog en tidig fikarast idag, eftersom det verkar vara något fel på vattnet, som alltså ska stängas av för reparation under em. Vilken tur jag tänkt äta från Grillen, hoppas bara att han har öppet? Annars får jag åka iväg till något av mina utematställen N och V och äta där. De ligger tillräckligt långt bort för att slippa beröras av ev vattenbrist här.

Ja, ja. Det är enkelt att inbilla sig att motionsrundan – även om den är liten – ska bli av, men inte lika enkelt att genomföra den. Jag hade så ini bomben ont i knäna igår när jag äntligen kom hem, att jag knappt kunde laga middag. Då hade jag ändå suttit medan jag hackat, skalat och tärnat allt som skulle i grytan! 😯 Låt mig säga som så: jag tror inte kortisonet hjälper särskilt mycket… 🙄

Jag skulle verkligen behöva ta mig i kragen och köpa ett par nya skor för vinterföre. OK, säsongen börjar vara över och jag kan snart börja använda mina sommarskor, men jag har ett presentkort jag fått i julklapp som kan användas i bl a affären som säljer sportskor. Inte nu för att jag sportar 😆 men jag använder ju bara joggingskor, förutom när jag går i mina tofflor under den varmaste sommarperioden.

Veckans matsedel, upptäckte jag, kommer att ändras en aning. Det blev precis som jag trodde; Stroganoffen räckte till två restburkar, så den blir Favorit-i-repris både idag och imorgon. Ugnskorven får vänta till torsdag. Jag kokade förresten pasta till Stroganoffen, så det blir kanske ris till ugnskorven istället för mos. Jag får se hur jag gör. Det beror lite på hur mina knän mår på torsdag. 🙄

I morse drabbades jag ännu en gång av mina dåliga knän. Jag stod vid diskbänken för att skölja ur och ladda perkulatorn (det blev inte gjort igår, se ovan), och så låste sig knäna! 😯 Jag fick hålla i mig i bänken med båda händerna och flytta mig en halv decimeter i sidled åt gången, tills jag nådde att sätta perken i sin laddare (och slå igång den). Sedan hade jag en stund på mig att ta de två stegen mellan bänken och köksbordet, så jag kunde vila knäna tills kaffet var klart. (Det är inte bara att knäna låser sig, så de inte kan böjas, det tar dessutom väldigt ont när de kilas fast.)

Jag fixade smörgåsar i morse att ta med till lunch. Det funkar faktiskt jättebra att ta med mackor, jag behöver inte mycket till lunch även om jag inte äter frukost. Den enda frukost jag får i mig är en mugg svart kaffe, för att bli människa igen efter natten. 😉 Få se om jag kommer ihåg att ta med hörlurarna (pluppar med snöre) till fikarummet idag, så jag kan lyssna på boken medan jag äter? De är färdigt nedpackade i handväskan men jag glömmer jämt att ta med dem, då jag lämnar handväskan inlåst i garderoben (i det låsta kontoret) när jag går ner till fikarummet. Jag har bytt både bok och författare: Peter Robinsons ”Onsdagsbarn” är boken som fyller mina öron nu. Visst har jag ett par olyssnade Tess Gerritsen kvar, men jag älskar kommissarie Banks. 😉

Igår berättade jag ju om hemtjänstens försök att charma Siri. Jag förstår att R berättat åt P att hon lyckats få Siri att komma fram ur gömmorna, för i morse kom P och hade en påse kattgodis med sig! 😆 Tyvärr ville inte Siri komma nedför vindstrappan och smaka de godisar han lämnade på ett trappsteg medan han var kvar, men han fick i alla fall se henne kika ner från vinden. (Det är som en spaljé uppe i vindshallen så man kan kika ner i trappan.) Alltid något! Nästa gång, kanske? 😆 Nu har Siri upptäckt att även P har godispåse, för hon kom inte fram första gången R försökte charma henne heller. 😉

UPDATE
Precis som väntat, så kom jag inte ihåg att ta med hörlurarna under lunchen. Det gjorde inget, jag hade en trevlig pratstund med E istället, och vi visade mobilbilder på våra småttingar och husdjur åt varandra. 🙂

Det var så lugnt i fikarummet att vi, som ändå var där, nästan trodde det var helg 😆 men någon visste att cheferna var på ledarskapsutbildning. Jag kunde förstås inte hålla mig, utan talade om att 1) det var inte en dag för tidigt och att 2) somliga behöver det mer än andra… 😈 Ingen nämnd och ingen glömd.

Det är inte så varmt idag, visserligen några få plusgrader men det blåser genom märg och ben. Det kan vara blåsten som får mina knän att värka extra mycket. På tal om blåst; igår när jag kom hem från jobbet låg mina soptunnor OCH postlådan inklusive ställning omkullblåsta ute på gatan. På bron hade någon granne (?) klämt fast en altansoffdyna och på altanen var alla dynor/ kuddar PLUS gardinstången (inklusive gardin) bortblåsta…! 😯 Det hade blåst ordentligt under dagen!

Dels hade jag ont, dels behövde jag verkligen laga mat, så jag hann inte gå och plocka rätt på de saker som landat i närheten medan det var ljust, så jag får fixa det ikväll istället. Även om mina knän är onda så kan jag ju ta det pö om pö. Om jag inte behöver skynda mig så går det bättre. Kryckan gör att jag inte kan använda båda händerna. Det tog en lång stund att resa upp och ställa tillbaka soptunnorna & postlådan igår, så jag hoppas de står kvar idag.

Jag träffade I, mamman till en av B:s kompisar från skoltiden, när jag stapplade till bilen med kryckan. Hon stannade till (var ute på en rastningsrunda med sin lilla hund) och frågade om jag skadat mig. Själv går hon med rullator, så vi diskuterade det faktum att ålderdomen kommer smygande för en del, galopperande för andra… 🙄 Jag har inte sett henne på ett tag, men jag har ju slutat röka så jag sitter inte ute när hon (och hunden) passerar förbi.

Jag har undvikit att gå i trapporna hela helgen, för att kortisonet skulle komma igång ordentligt. Egentligen behöver jag tvätta men kan skjuta på det ett par dagar till – jag har ju gott om kläder även efter grovrensingen i julas. 😉 Det gick hyfsat att ta mig till jobbet idag, med min kompis Kryckan som stöd i tillvaron. Självklart var ALLA parkeringar nära ingången upptagna, så jag fick ställa mig en bit längre bort. Nå, jag behöver motion och det var inte halt, eftersom all snö och is tinat bort!?! Redan??? 😯

Jag tänker inte önska våren välkommen än, det kan fortfarande komma snö. Plötsligt stiger man upp en morgon och har 20 cm nysnö överallt… Det är ändå oftast nollgradigt eller någon plusgrad på nätterna, så det är inte ofta det fryser på under natten. Det är skönt, för jag vill gärna slippa skrapa rutorna när jag har bråttom på morgnarna.

Idag är jag frusen trots att jag har en kofta utanpå kläderna. Jag är ofta mer frusen före lunch så jag tror jag ska ta på mig jackan (typ som en mantel) ett tag så jag får upp värmen. Efter lunch behövs den inte. Här är ca +5 grader, i solen på morgonen, men det kan bli varmare under dagen. Som sagt: det tinar. Och det tinar snabbt. Min gård var alldeles bar i morse, i alla fall den skottade delen.

Igår kom R från hemtjänsten för att hjälpa mig med strumporna, och lyckades även locka fram Siri! Annars springer Siri och gömmer sig så fort hemtjänsten kommer, men R är kattmamma/ crazy cat lady precis som jag så hon har alltid en påse kattgodis i fickan. 🙂 Hon har prasslat med påsen tidigare åt Siri och nu kom hon fram. Inte inom räckhåll, förstås, men hon tordes visa sig. R var så nöjd och skulle minsann skryta åt kollegan P – som har fyra katter – att hon både sett och lyckats locka fram Siri. 😆

Snarkis har flyttat till bredvid sofforna istället för att bo vid sängen. Det blir så fel vinkel när jag ska se TV från sängen, så viss ommöblering kommer att ske. Vilken vecka som helst, det funkar ju ändå att jag sover på soffan – det har jag gjort länge… I vilket fall som helst så börjar vi komma mer och mer överens, jag får mer och mer ”sömnpoäng” för varje natt i den fåniga appen. Det finns en app som kopplas till Snarkis, som talar om för mig hur länge jag sovit under natten, hur många gånger jag varit vaken, om masken sluter tätt eller läcker, m m. Den delar dessutom ut ”utmärkelser” för att man klarat av X antal nätter. Det är sååå barnsligt, men samtidigt kul att hålla koll på hur det går – egentligen. 😆

Det var verkligen skönt att få handlat åt mig i fredags! Nu kan jag göra egna mackor och ta med till lunch, istället för Mack-mackorna. De är goda, inget fel på det viset, men det är ju både billigare och nyttigare att göra mackorna själv. Jag har också Planer för veckans middagar när jag nu fått hem de ingredienser jag behöver för att kunna laga den mat jag vill. Det känns lite löjligt, men jag längtar faktiskt efter standardrätten Korv Stroganoff, då det är länge sedan jag ätit den. (Åtminstone känns det länge sedan.) Den står överst på önskelistan just nu.

Vad som också står på önskelistan för middagsmat är surströmming! Jag har en burk i kylen som antagligen kommer att öppnas till helgen. Planen var att äta upp den före påsk och nu börjar det verkligen vara dags. Tunnbröd och rödlök är inhandlade, potatis finns hemma och burken väntar snällt i kylen. Om jag hade haft lite mer ork så hade jag tagit den redan under helgen som var, men nu blev det inte så. Det går även att skjuta upp surströmmingen till under påsken, då jag är långledig. Poängen är att jag behöver vara ledig minst en hel dag efteråt, för att kunna vädra, diska och ta ut sopor. Ja, soporna tar jag ut direkt jag ätit färdigt och har sköljt av tallrik & bestick, men om det är kallt/ blåsigt får jag vädra i omgångar. (Jag bryr mig inte själv om lukten/ doften, men många andra gillar den inte.)

UPDATE
Jag ligger i hårdträning inför Beach -26. Eftersom jag har ont i knäna (även om det blivit bättre efter kortisonsprutorna) så använder jag magen mer när jag ska ställa mig, speciellt om det inte finns något att stötta mig på när jag reser mig upp från sittande. Det börjar kännas i magmusklerna, kan jag tala om… 😉 Om jag reser mig tillräckligt många gånger kanske jag får ett sexpack? Om inte till den här sommaren, så kanske till nästa? 😆

Vad jag kunde ha gjort under helgen, istället för att slappa på soffan och kolla på TV-serier, är att jag borde ha gått ut och rört lite på mig. Nu är gatan förbi Snigelskalet bar, precis som min gård, så det är inte längre halt. Jag kanske tar en liten (yttepytteliten) sväng förbi de närmaste grannhusen ikväll, baraföratt. Lite frisk luft kan inte skada och jag behöver motion. Egentligen kanske jag skulle börja använda friskvårdstimmen vi har möjlighet att använda oss av på jobbet? Varje vecka får vi använda en hel timme för valfri motion, och det går att dela timmen, ifall jag t ex vill ta fyra kvartar eller två halvtimmar istället för att ta hela timmen på en gång.

Jag har ju definitivt den sämsta kondition som går att hitta. Att gå till postlådan eller soptunnorna (på min egen gård!) är för mig som att vandra Kungsleden, minus fjällen. 😳 Nu har jag en massa olika trådar att försöka väva ihop till ett hållbart program jag kan använda mig av, för att dels gå ner i vikt, dels få upp kondisen. Egentligen är jag inte lat, utan har ont hela dagarna och vill vila när jag är hemma. Jag har som mål att försöka få upp kondisen så jag orkar promenera till jobbet igen, istället för att använda bilen, men det var många år sedan det senast hände…

Så är det det här med kosten. Jag har försökt kolla mer på bantningssprutor under helgen, läsa in mig mer på vad de innebär. De är ju inga ”mirakelmediciner” som gör att man tappar vikt utan vissa mer eller mindre övergripande ändringar i både kost och motion. Det finns vissa saker man får/ bör äta, andra saker man absolut inte får äta – och jag blir mest bara förvirrad. Vad händer om jag råkar äta något jag inte borde? Jag behöver läsa in mig mer på ämnet, och kanske rådfråga min doktor om/ när jag närmar mig ett beslut.

Vi ser alla lite olika på det här med pensionering, det gänget jag fikade med under lunchen. Jag har startat nedräkning, E berättade att hans mamma sagt hon måste jobba tills hon är minst 67 år innan hon har råd att pensionera sig, P var inne på min linje (att plötsligt kommer sjukdomarna och kastar sig över en , den ena efter den andra, precis när man tror man är hyfsat frisk och kan jobba tills åldern är inne). Vi har alla lite olika syn på saken men det bryr jag mig inte om. Jag vet när jag tänker gå, det får bära eller brista. De andra får göra som de vill.

Idag jobbar jag hemifrån hela dagen, inte bara på em, för att inte anstränga knäna så mycket. De känns faktiskt bättre än igår – idag kan jag ta mig upp från sittande utan att skrika av smärta – men jag kommer att pausa ofta under dagen. Hemtjänsten kommer efter lunch och får då handla åt mig, så jag försöker få ihop en vettig handelslista. Värst är att hitta på vad jag ska äta nästa vecka. Jag har ingen lust att laga mat men det hjälper inte – jag måste ju äta någonting.

Trots att jag har onda knän är jag sugen på IKEA. Jag brukar ju använda Click & Collect så jag bara åker dit och hämtar mina grejer, men jag försöker behärska mig. Visst finns det en del smågrejer jag skulle behöva (t ex två nya lock till matburkar) men jag klarar mig ett tag till. Det är nog mest att jag är sugen på att ranta och/ eller shoppa lite… 😉 Tyvärr är den bistra verkligheten att när jag blir fit for fight igen är det inte shopping som står på listan, utan utrensning. (Och jag behöver inte köpa fler av IKEA:s fantastiska förvaringslösningar, det finns redan på plats.)

Om vädret håller i sig kanske jag gör någon annan sorts utflykt under helgen? Just nu är det soligt, ett par plusgrader innan solen värmt upp ordentligt. Riktigt utflyktsväder, om man känner för det. Jag var faktiskt tvungen att dra ner rullgardinen i ena köksfönstret för att alls kunna se något på datorskärmen. Dels låg solen på skärmen, dels fick jag solen i ögonen. De problemen hade jag inte i januari när jag satt hemma hela månaden. 😆

UPDATE
Äsch då, mitt utflyktsväder försvann – det blev mulet idag. Nå, jag jobbar ju idag, det är inte förrän imorgon jag behöver ha fint väder. 🙂 Risken finns att jag bara gör en ”miniutflykt” ner i tvättstugan och hämtar upp sittdynan till rökstolen på altanen, ifall solen faller på där. Dynan hamnade i tvättstugan då jag tog ner den för ev tvätt. Det visade sig att själva dynan inte var smutsig, bara överdraget – och så glömde jag ta med dynan upp när jag hämtade överdraget (tillsammans med annan ren & torr tvätt).

Jag förbereder hemtjänstens ankomst, idag ska de få slita… *moahaha* *gnuggar händerna* Nej, så illa är det inte 🙂 men de städar åt mig, jag har dessutom plockat ihop några soppåsar de ska få ta ut, och jag har skrivit en lång handelslista. I min iver att komma på vad jag ska laga för mat nästa vecka, har jag t o m hunnit börja kika på nästa veckas reklamblad, d v s vad som ska handlas nästa fredag och alltså lagas till veckan efter det… Och snart är påsken här, vad behöver jag då? Ägg har jag hemma, men ingen sill – än så länge. Det går att åtgärda. 😉