* Snigel *

Regnet fortsätter att ösa ner, så pass att det gått ut översvämningsvarningar i närliggande kommuner – inte här, än så länge. Hösten kom tidigt, och den kom med stormsteg. Nätterna är nätt och jämt tvåsiffriga, ibland bara en siffra (även om den är på plussidan så är det kallt ändå, mina fönster förblir stängda) och gräset kan inte klippas. Nå, det kommer väl min gräskille att ordna så fort det torkar upp, jag har ju lejt bort gräsklippningen för flera år sedan.

Efter den katastrofala vägningen i morse (PLUS TRE KILO PÅ TRE DAGAR! 😯 ) har jag snabbt plockat fram de vätskedrivande tabletterna igen och fördelat dem i dosetten för resten av veckan. Jag är förtvivlad – jag som suttit på jobbet och absolut inte hunnit gå några extra vändor till skafferiet under dagtid, och på kvällarna har jag ätit min middag och sedan druckit vatten på kvällen framför TV:n. Tusan också! 🙁 Nu får jag skvala hela förmiddagarna på jobbet (effekten brukar ge med sig vid lunchtid, ungefär). 😉

Ibland har jag däremot mer tur än jag förtjänar… Kollegan A, från en annan avdelning, kom förbi igår och talade om att h*n precis räddat mig från parkeringsböter, då jag står på handikapplatsen utanför jobbet. Jag har ju ansökt om tillstånd men inte hunnit få det än (om jag får det?) så h*n råkade vara ute vid bilarna precis när p-vakten tänkte lappa min bil! 😯

A hade pekat ut kryckan jag lämnat i bilen och h*n visste ju att jag går med rullator, men – som sagt – tillståndet saknas än så länge. P-vakten hade tyckt att det var OK för den här gången, men nästa gång blir jag lappad om jag inte har tillståndet väl synligt i bilen. Ja, ja. Idag var min favoritplats (en helt vanlig plats, inte handikappskyltad) ledig, så jag kunde ställa mig där.

Jag är för övrigt chockad över att p-vakten ”råkat” komma precis när jag stod där. Det är säkert någon missunnsam jäkel som ringt efter dem, jag har ju stått länge på den platsen. *host host harkel* Det är ju därför jag har sökt tillstånd, eftersom parkeringsplatsen börjar bli välfylld varje dag och det inte alltid finns något annat än handikapplatsen att parkera på. Jag kan gå över parkeringen med rullatorn om jag får parkera en bit bort, men finns det ingenstans att parkera så blir det för långt.

Varför den allmänna parkeringen blivit fylld med de anställdas bilar beror på att personalparkeringen (på baksidan av byggnaden) är full och vi har bytt ut stora delar av arbetsstyrkan – många långpendlar från närliggande orter. Nu vet jag förstås att torsdagar och fredagar har jag störst chans att få min favoritparkering, då det är populärt att jobba hemifrån i slutet av veckan – för de som kan det. Jag jobbar ju själv hemifrån på fredagar, eftersom hemtjänsten kommer då.

Det regnar idag igen, men – hör och häpna – det var faktiskt uppehåll igår, i alla fall när jag behövde gå till/ från bilen! Nu verkar det ha regnat hela natten (sur och blöt katt kom in i morse) men tack och lov så duggade det bara när jag for till jobbet, inget ösregn, som det var i måndags. Enligt väderprognosen kommer det nog att fortsätta att regna hela veckan, men det kan bli bättre väder under nästa vecka. Den som lever får se. *rycker på axlarna*

Jag tröstar mig med att jag fått undan all tvätt medan jag var ledig – den är både ren och torr. Som vädret är nu är det inte lätt att torka tvätt, ens inomhus. Allt känns lite fuktigt, oavsett om det är nyligen tvättat eller inte. Rötmånaden är fortfarande igång men den torkar väl upp så småningom. Jag håller koll på maten i kylen, så den inte börjar utveckla nya livsformer, under den här perioden.

Före semestern drabbades jag av ett problem på kontoret: jag har en räknemaskin med remsa och färgbandet behöver bytas. Tyvärr har inte företaget vi handlar ifrån några färgband på lager, inte några som passar till min maskin. Tanken var att byta färgband en sista gång, för ett nytt ska klara sig gott och väl de månader jag har kvar (det är nog flera år sedan jag bytte senast). Om min räknemaskin sedan slängs, för att ”ingen behöver den i dessa moderna tider då allt kan göras på datorn”, skiter jag i, men jag vill att den fungerar så länge jag behöver den.

Jag saknar något spännande att se på TV under hösten. Kanske säsongens alla serier inte kört igång än? Jag har inte Netflix, däremot SkyShowtime, Viaplay och förstås SVT, TV4 och övriga svenska kanaler. Under sommaren har jag roat mig med att sträckkolla på SVT Play, de senaste säsongerna av Grace och Kommissarie Ellis eftersom jag är en sucker för engelska kriminalserier. Ja, jag har förstås sett Morden i Midsomer också, fattas bara annat! Det blir ingen riktig sommar utan Barnaby & co. Och Kommissarie Banks har jag sett, eftersom jag älskar Peter Robinsons böcker om honom.

Det har förstås varit perfekt semesterväder i år, för min del: jag har kunnat sitta inne framför TV:n så mycket jag ville! 😉 I och för sig hade det inte gjort något om det varit lite varmare, speciellt nattetid, för jag – som brukar ha fönstren öppna från maj till september – har fått stänga fönstren för länge sedan. Huset blev alldeles utkylt på nätterna! 😯 Nu längtar jag efter att värmen ska slå igång, speciellt i badrumsgolvet. Lite lyx där, men oj så skönt att känna att stengolvet inte är helt iskallt.

Samma visa varje år efter sommarsemestern: jag blev visserligen insläppt i datorn den här gången (yey, slapp byta lösenord i år) men däremot öppnar sig inte de program jag behöver, utan står bara och tuggar. *djup suck* Ja, ja. Jag har ju betalt för att sitta och vänta. 😉

Alla har sprungit runt och hälsat varandra välkomna tillbaka, kollat vad de andra haft för sig under sommaren och berättat vad man själv gjort. Just i år har alla drabbats av lika dåligt väder båda perioderna, men vi har ju varit leeeediga i alla fall. Och jag har 9 månader och 14 dagar kvar. 🙂

En del anställda är mer ivriga än andra. Jag såg – när jag till slut kom in i telefonappen – att J ringt flera gånger under semestern. (Förmodligen har han guldfiskminne, då han ringt flera gånger fast jag har lämnat meddelande om när jag är tillbaka.) Nu ringde han, ivrig som tusan, och lämnade sitt ärende till mig. Jag har försökt skriva ner det som behövdes på en post-it men sade att jag kommer att ringa honom om det inte stämmer, när jag väl kollat hans lämnade uppgifter mot vad som finns i programmet – som jag inte slipper in i just nu. 🙄 Teknikens under.

Dagens lunch blev, som väntat, yoghurt med havregryn och bär, som jag nu stoppat in i fikarummets kylskåp. Jag kollade på listan i morse, men det är – tack och lov – inte vår köksvecka den här veckan. Inte för att det är så jättejobbigt, det värsta är att komma ihåg det. Därför brukar vi skriva upp det på vår anslagstavla, som vi passerar flera gånger varje dag, så finns ju hoppet att någon kommer ihåg det. 😉

Dagens väder är regn, regn och mera regn. Självklart ville inte ”blippen” släppa in mig genom ytterdörren till jobbet när jag kom i morse, så jag fick stå där i regnet tills en annan anställd kom och släppte in mig med sin ”blipp”. Däremot slapp jag in genom den inre dörren utan problem, så det var väl bara något tillfälligt? Vi får väl se hur det går imorgon, om jag blir kvar utomhus igen.

Eftersom jag inte motionerat Kalle (och mig själv) som planerat under sommaren, hade jag vaga planer att börja motionera lite under luncherna: om jag går ut via bakvägen och in genom framsidan så får jag en liten prommis, men idag hoppar jag nog över det, med tanke på regnet. Tanken är att eftersom jag ändå lyft ut Kalle ur bilen, så kan jag passa på. Men Kalle har blivit halt under sommaren! 😯 Jag upptäckte att höger broms slutat funka, så jag måste ringa rätt person för att höra vad vi kan göra åt det?

UPDATE
Sådärja, nu fungerar allt i datorn igen, efter lunchen och ett par omstarter. Jag kommer åt alla program jag behöver och t o m telefonen fungerar som den ska. Den kan annars vara lite oberäknelig ibland men just idag verkar alla kunna ringa mig, oavsett om det är interna eller externa samtal.

Jag köpte mig en ny elektrisk tandborste för ett par dagar sedan och har haft den på laddning över natten. Den gamla eltandborsten dog utmattningsdöden för länge sedan så jag har kört manuellt en längre tid. Oj, vad det sprätter tandkräm överallt när tandborsten är nyladdad! Det hade jag glömt/ förträngt, men som tur var hade jag ändå bara pyjamasen på mig – hade inte bytt om till jobbkläderna.

För att ha lite extra tilltugg under dagen tog jag med ett äpple och två små nektariner. Äpplet var stenhårt, men jag lyckades till slut gnaga mig igenom större delen av det. Då är det bara nektarinerna kvar men de blir ett senare projekt. Eller också sparar jag dem till imorgon. Jag får se. Misstänker starkt att även de är stenhårda… 🙄

Jag försöker komma ihåg att dricka så mycket som möjligt, även på jobbet. Egentligen är det enklare att komma ihåg vattnet på jobbet, då jag har en genomskinlig mugg vid tangentbordet. Den tömmer jag före lunch, under lunchen och innan jag går hem. Min Stanley-mugg som jag fick när jag fyllde år använder jag hemma – den passar så bra att ha stående under soffbordet, inom bekvämt räckhåll när jag ligger nedbäddad framför TV:n (med eller utan katt på magen). Eftersom den har sugrör går det bra att dricka från den även när jag ligger ned. Jobbmuggen är förstås mindre, den rymmer ca 3,5 dl jämfört med Stanley-muggen som rymmer 1,4 liter. Jag får nog i mig tillräckligt mycket vatten, eller vad tror ni? 😉

Åååhhh, så mycket intressant skvaller som dyker upp på jobbet när man varit borta i flera veckor! Mycket har hunnit hända, kan hända och kommer att hända… *gnuggar händerna av förtjusning* *moahahaha*