Allmänt, Foto

Ont

Här ligger paketet jag hämtade ut igår och väntar på att bli öppnat, provat och uppvisat här i bloggen. Tyvärr har jag så himla ont i knät att jag inte vet hur – eller om – jag ska ta mig uppför trappan för att få på mig kläder idag… Och om jag försöker mig på trappan, så kan jag inte bära något utan behöver båda händerna för att ta mig upp.

Men mitt knä är en bagatell, jämfört med vad man kan råka ut för. Inte bara corona, utan andra sjukdomar/ olyckor kan inträffa. Jag pratade med min gamla barndomsvän K, vars make hastigt blivit ordentligt sjuk och transporterats till U för en akut operation. Just idag hade hon pratat med honom och han var pigg, men det kan vända snabbt. Till och med läkarna var förundrade över att han överlevt – då är det riktigt illa. 🙁 Jag håller tummarna att det går bra i fortsättningen!

Om det inte var för den förbaskade karantänen, så hade jag åkt till henne för att hålla henne sällskap en stund, men nu går inte det. Mitt onda knä – som verkar bli värre och värre för varje dag – sätter också käppar i hjulet. Jag är glad att jag handlade mat igår, medan jag fortfarande kunde ta mig fram. Idag vet jag inte om det hade gått.

Men jag ska inte gnälla. Solen tittar fram då och då mellan molnen, och det är bara några få minusgrader. Snön skiner vit på marken, men om ett par veckor börjar den nog ge med sig, om det bara blir varmare – speciellt om det börjar vara varmgrader på nätterna. Då försvinner snön i racerfart.

Påsken i år blir annorlunda än andra påskar. Ingen familjemiddag, inte ens A kommer (för han är ledig) och B har jobbat hemifrån hela veckan med förkylningssymptom (!?!) med gossarna hos sin far. Jag får väl planera ett TV-maraton och passa på att se “allt jag skulle vilja se men inte har tid för” i nuläget.

Om det bara inte var för tvätten… Nu menar jag inte tvättvikning, utan helt enkelt att få tvättat all smutsig tvätt. Det blir spännande att se när jag kan gå hyfsat i trappor igen, så jag tar mig ner till tvättstugan. 😳

Allmänt

Behandlad

OK, jag var till sjukgymnasten igår. Hon klämde och kände och körde sedan ultraljudsbehandling på knät. Jag får även en remiss till röntgen – av båda knäna. Så idag traskar jag vidare med kryckan, och ska försöka använda den under helgen också, men sedan får det vara nog. Värktabletterna hjälper nog också till att förbättra läget. 🙂

Fredag idag, och jag har inga planer för helgen. A har jobbhelg, så det blir väl en del matlagning, förutsatt att jag far och handlar. Både det ena och det andra börjar tryta i kyl & skafferi, men jag har ännu gott om mat. Det är mest vardagsvaror jag behöver köpa: bröd, pålägg, mjölk, yoghurt.

Jag är även väldigt duktig att skriva upp på listan så fort jag tömt en förpackning, t ex toapapper – jag tömde förpackningen och stoppade rullarna i badrumsskåpet, alltså skriver jag upp toapapper på listan, även om det är långt ifrån slut.

Om mina knän blir bättre ska jag ta itu med tvätten. Nu behöver jag verkligen tvätta, för att inte tala om att vika & stoppa undan tvätt – men det har varit akut länge nu. 😆 För att variera mig en aning har jag beställt lite nya kläder (två leggings och en klänning) som jag tänkte hämta ut när jag far och handlar ikväll.

Dessutom har jag – av ren och skär tristess* – beställt TRE olika, osniffade parfymer. Jag har alltså ingen aning om hur de luktar, utan det blir en (obehaglig?) överraskning när de väl kommer. De hade fina flaskor… 😳 Om jag inte gillar dem finns det säkert någon annan som vill ha. (Det är alltså märkesparfymer, inget billigt blask.)

Jag kan försvara mig med att jag har ett “shoppingkonto”** dit jag för över pengar varje månad. Nu var det läge att tömma det lite grann, eller hur? Det kan jag vara värd i dessa tider – tycker jag. 😉


*) Tristessen kom sig av att jag inte hittade några fler kläder jag ville ha, så jag slog mig på dofter istället. 😆 Lite spänning i tillvaron!

**) Jag har flera konton, t ex ett “semesterkonto”, förutom mitt vanliga lönekonto. Just “semesterkontot” lär ju fyllas på ordentligt innan jag tar mig någonstans igen, men då har jag ju råd att shoppa ordentligt när jag åker bort också!

Allmänt

Snabba ryck

Det blev en väldigt snabb och slarvig handlingstur igår… Jag åkte till macken och tankade, passade på att köpa två liter mjölk och en limpa cigg när jag ändå var där, och åkte sedan till N för att äta middag. Inte nog med det, jag tog även en hämtpizza med mig hem, att äta till middag idag. Orkade inte tänka på att ta mig igenom hela mataffären eller ställa mig vid spisen.

När jag kom hem var gården tack och lov sandad, så jag kunde ta mig in från bilen. Eftersom jag hunnit förbi på Apoteket så hade jag nya värktabletter för knäna (de jag haft hemma hjälpte inte alls) så jag petade i mig en, innan jag parkerade mig på soffan, där jag somnade.

Fatta lyckan när jag så småningom vaknade och kunde gå igen! Inte snabbt, och inte långt, men jag tog mig fram utan smärta på slätt golv! 😆 Jag använder ändå kryckan, för avlastning, men skillnaden är markant. Idag ska jag till “tant sjukgymnasten”, så får vi se vad hon säger om mina knän. (Jag har tydligen röntgat höger knä 2002, det var senaste gången jag sökte vård för knäna.)

Snart fyller B:s A jämna år, och presenten till honom (som hon planerat tidigare) har gått upp i rök: en drömresa vi skulle samla till. 🙁 Nu ringde hon och hade ett annat förslag, som jag ska försöka fixa under dagen. *ler hemlighetsfullt*

B, på jobbet, tyckte – när jag träffade honom vid kaffemaskinen – att vi snart kan börja arbeta hemifrån. Jomentjenavisst, gissa om jag skulle gilla det! Tyvärr ingår en del vara-på-plats-sysslor i mitt jobb, även om jag skulle kunna göra mycket hemifrån. Framför allt skulle jag ha en fungerande kaffemaskin, vilket vi inte hade i morse på jobbet. 😯 Nå, jag har fått mig någon sorts kaffe till slut i alla fall – det var inte gott, men det var kaffe.

Allmänt

Olika

Under en sådan här kris, som hela samhället just nu drabbats av, finns det olika sätt att tackla problemet. Jag märker det främst på jobbet, där det finns tre olika varianter:

  • En del hör hemma i riskgrupper, men jobbar vidare trots smittorisken.
  • Andra hör absolut inte hemma i någon riskgrupp, men stannar hemma (jobbar hemifrån?) för att de är panikslagna.
  • De flesta fortsätter som vanligt, utan riskgrupp eller hysteri, men med bättre hand- och hosthygien.

Frågan har kommit upp, vilka regler som gäller just för “arbeta hemifrån”. Varför får en del göra det men inte andra? Svaret är: det avgörs av respektive chef, och bedöms från fall till fall. Det finns ingen generell regel utan det beror på situationen, som varierar från dag till dag.

Man kan inte helt döma ut de som är hysteriska eller panikslagna, då varje människa reagerar olika på de faror som omger oss. Att dessutom besöka sociala medier, typ Facebook, i dessa tider slänger verkligen bränsle på elden. Herregud så många förståsigpåare det finns online! 🙄

Allmänt

Inget aprilskämt

Jag har inte blivit lurad än så länge, men dagen är ung. Det första skämtet kanske var att jag skulle bli uppringd av Hälsocentralen cirka ett visst klockslag, som inföll för en halvtimme sedan…? Nåja, jag sitter bra där jag sitter just nu – på jobbet, vid skrivbordet, med kryckan lutad mot kanten.

Mina knän har bråkat med mig ett längre tag nu. Främst det vänstra, men det högra har tagit ordentligt med stryk under tiden jag haltat fram. Nu har jag plockat fram en krycka (eller två: en hemma och en på jobbet) för jag klarar knappt att gå på slät mark. Trappor är ett helsike att ta sig fram i, främst uppför men även nedför (men ner kommer man ju alltid, på ett eller annat sätt… 😉 ).

(OK, nu har jag pratat med HC och fick en besökstid hos dem imorgon!)

Jag behöver verkligen fara och handla idag, men vet inte hur det ska gå till. *uppgiven* Om jag kan stötta mig på en kundvagn så tar jag mig nog igenom affären, vagnen går (förhoppningsvis) även att köra till bilen – men väl hemma har jag ingen vagn. Inte nog med att varorna är tunga, det är dessutom svinhalt på mig gård nu. Jag tog mig knappt till bilen i morse, och har SMS:at min traktorkille att jag gärna vill få sandat på gården – igen.