Igår var det full rulle under några timmar. Lille J fick den nudelrätt han önskat, och tackade för den flera gånger, efter att ha tryckt i sig två portioner. 😉
Senare var dags för den obligatoriska snurra-varandra-med-skrivbordsstolen-leken. De tjöt av lycka, både den som snurrade och den som åkte. 😆
Idag har jag mestadels slappat framför TV:n, med eller utan ljudbok. Lagar den middag jag inte iddes fixa igår. Ugnskarre med en tidigare oprövad ugnspotatisrätt. (Blir den god lär ni få höra mer om den.)
Egentligen vill jag ha pizza eller kinamat, men måste laga den här maten under en ledig dag. Den ska stå länge i ugnen och det orkar jag inte vänta på under en vardag. Dessutom blir middagen för sen i så fall.
Om jag äter för sent får jag mardrömmar. Under veckan som gått har jag sovit dåligt, vaknat med den lättade känslan av ”skönt att det bara var en dröm” och sedan har resterna av drömmen försvunnit. Inte varje natt, men i kombination med att jag ätit för mycket för fort för sent.
Andra skyller på fullmånen, men den har jag inga problem med. 😉
UPDATE
Ugnspotatisen var ingen hit. Nu har jag provat den en gång och det räcker. Den var inte dålig, men väldigt… menlös. Jag hade väntat mig mer – eller också kryddade jag för lite. 🙄
[tags]mormor, barnbarn, nudlar, lycka, matprat, mardrömmar[/tags]