Nu närmar sig helgen, som jag inte alls har några Planer för. Jag hade ju ett litet hopp om att stödstrumporna skulle komma, men tyvärr. *djup suck* OK, jag vet att OM jag verkligen måste, så kan jag både få på mig skorna och ta mig till bilen, men det är inte gjort i en handvändning och det är inte skönt. Igår klarade jag det utan krycka, men om jag måste göra om det tar jag kryckan med mig nästa gång. Lindningen runt fötterna blir till knölar i skorna så fötterna vickar åt olika håll när jag går på det ojämna underlaget utomhus. Men det är ett i-landsproblem och snart är den tiden förbi, så snart strumporna kommit.
Dagens middag önskar jag att hemtjänsten får tag i åt mig, för jag vill ha Affärens egengrillade karré eller kyckling. Nu har de inte grillat på länge, för grillen är trasig, men jag hoppas varje fredag att den är lagad. En tjej som skulle handla åt mig för ett par veckor sedan var också förtjust i den grillade kycklingen, så vi bytte lite recept med varandra. 😉 Annars finns det mat här hemma att laga, både före och efter deras handelsrunda, men det skulle vara skönt att slippa laga någon rätt själv. Tyvärr har vi inte Foodora (eller liknande) på orten, annars hade jag använt mig av den tjänsten.
Jag är fortfarande täpp i näsan, eller egentligen är det mer ”täpp bakom näsan”. Det sitter liksom i halsen och går inte att snyta ut, men tillräckligt nära för att täppa igen lufttillförseln så fort jag svarar i telefonen. 😆 Och, nej – nässpray hjälper inte mot telefontäppan, däremot när jag försöker sova.
Dagarna börjar vara fina nu. 🙂 Solen skiner på den gnistrande vita snön (och mina skitiga fönster…) och dagarna är redan mycket längre än de var vid jul & nyår. Idag är det -12 grader och jag önskar jag kunde gå ut en liten sväng, åtminstone med soporna och hämta in eventuell post (soptunnorna står bredvid postlådan så det blir ingen omväg).