Ja, ja. Det är enkelt att inbilla sig att motionsrundan – även om den är liten – ska bli av, men inte lika enkelt att genomföra den. Jag hade så ini bomben ont i knäna igår när jag äntligen kom hem, att jag knappt kunde laga middag. Då hade jag ändå suttit medan jag hackat, skalat och tärnat allt som skulle i grytan! 😯 Låt mig säga som så: jag tror inte kortisonet hjälper särskilt mycket… 🙄
Jag skulle verkligen behöva ta mig i kragen och köpa ett par nya skor för vinterföre. OK, säsongen börjar vara över och jag kan snart börja använda mina sommarskor, men jag har ett presentkort jag fått i julklapp som kan användas i bl a affären som säljer sportskor. Inte nu för att jag sportar 😆 men jag använder ju bara joggingskor, förutom när jag går i mina tofflor under den varmaste sommarperioden.
Veckans matsedel, upptäckte jag, kommer att ändras en aning. Det blev precis som jag trodde; Stroganoffen räckte till två restburkar, så den blir Favorit-i-repris både idag och imorgon. Ugnskorven får vänta till torsdag. Jag kokade förresten pasta till Stroganoffen, så det blir kanske ris till ugnskorven istället för mos. Jag får se hur jag gör. Det beror lite på hur mina knän mår på torsdag. 🙄
I morse drabbades jag ännu en gång av mina dåliga knän. Jag stod vid diskbänken för att skölja ur och ladda perkulatorn (det blev inte gjort igår, se ovan), och så låste sig knäna! 😯 Jag fick hålla i mig i bänken med båda händerna och flytta mig en halv decimeter i sidled åt gången, tills jag nådde att sätta perken i sin laddare (och slå igång den). Sedan hade jag en stund på mig att ta de två stegen mellan bänken och köksbordet, så jag kunde vila knäna tills kaffet var klart. (Det är inte bara att knäna låser sig, så de inte kan böjas, det tar dessutom väldigt ont när de kilas fast.)
Jag fixade smörgåsar i morse att ta med till lunch. Det funkar faktiskt jättebra att ta med mackor, jag behöver inte mycket till lunch även om jag inte äter frukost. Den enda frukost jag får i mig är en mugg svart kaffe, för att bli människa igen efter natten. 😉 Få se om jag kommer ihåg att ta med hörlurarna (pluppar med snöre) till fikarummet idag, så jag kan lyssna på boken medan jag äter? De är färdigt nedpackade i handväskan men jag glömmer jämt att ta med dem, då jag lämnar handväskan inlåst i garderoben (i det låsta kontoret) när jag går ner till fikarummet. Jag har bytt både bok och författare: Peter Robinsons ”Onsdagsbarn” är boken som fyller mina öron nu. Visst har jag ett par olyssnade Tess Gerritsen kvar, men jag älskar kommissarie Banks. 😉
Igår berättade jag ju om hemtjänstens försök att charma Siri. Jag förstår att R berättat åt P att hon lyckats få Siri att komma fram ur gömmorna, för i morse kom P och hade en påse kattgodis med sig! 😆 Tyvärr ville inte Siri komma nedför vindstrappan och smaka de godisar han lämnade på ett trappsteg medan han var kvar, men han fick i alla fall se henne kika ner från vinden. (Det är som en spaljé uppe i vindshallen så man kan kika ner i trappan.) Alltid något! Nästa gång, kanske? 😆 Nu har Siri upptäckt att även P har godispåse, för hon kom inte fram första gången R försökte charma henne heller. 😉
