Jag är irriterad idag och det började redan igår, när jag hittade ett fel som fick mig att ifrågasätta en chefs omdöme… Nå, tills idag hade jag lugnat ner mig en aaaaning, och vi redde ut saken tillsammans. Det finns andra saker som irriterar mig på jobbet, men jag vet orsaken till att jag är så lättirriterad numera: värken i mina knän/ ben.
Jag kan knappt gå, ens med Kalles stöd & hjälp, och har så vansinnigt ont i båda knäna. De lite starkare värktabletter jag fått tidigare, som nu är slut, är (förhoppningsvis?) felmarkerade i receptet: jag måste vänta ETT ÅR innan jag får ta ut pillren nästa gång!?! 😯 Jag tuggar i mig Alvedon men de hjälper knappt mer än sockerpiller. (Jag har självklart kontaktat sjukvården och bett dem ändra den uppgiften, men det tar sin lilla tid.)
Igår blev det ordentlig ”food prep”, som det heter på DuTuben. Jag körde 2 kg kycklingfiléer och en påse brysselkål i ugnen, medan jag kokade ris på spisen. Däremot gjorde jag ingen sås, utan tänkte använde de såser jag redan har i kylskåpsdörren. Kanske inte så bantarvänliga – men goda. 😉 Nu kan jag varva korvgrytan med kycklingen.
Efter att jag ätit middagen hade jag tre kompletta matlådor kvar, plus en låda med endast färdigskivad kycklingfilé eftersom riset inte räckte till alla filéerna. Jag har dessutom massor av disk… 🙄 Det är bara att kavla upp ärmarna ikväll och sätta igång med den: tömma diskmask, fylla diskmask och så handdiska det som inte ryms. Kvällen är räddad! 😆 (Givetvis sitter jag på en stol när jag handdiskar, gärna med en bra bok att lyssna på.)

Kalle blev utrustad med kryckhållare idag, den har jag väntat på! 🙂 Nu kan jag börja ta små korta promenader och hälsa på de närmaste grannarna, för utan krycka tar jag mig inte uppför trappan. Jo, jag vet, jag klagade nyss på mina onda knän, men jag har bättre och sämre dagar. De bra dagarna skulle jag vilja gå ut en liten sväng, helst direkt efter middagen innan jag hinner parkera mig på soffan. OK, jag kan promenera (utan att besöka någon) när inte kryckan är med, men nu har jag ingen ursäkt längre. 😉
Det är jobbigt när knäna inte håller. Vi hade styrelsemöte idag och jag påpekade att det är områdeskonferens i P i oktober, och att den (från styrelsen) som vill åka dit kan anmäla sig. Jag har varit med flera gånger men är inte säker på om jag ska åka dit en sista gång. Det är trevlig, bra boende och bra mat, men konferensrummen ligger så långt bort från restaurangen där maten serveras. Halva lunchen hinner gå innan jag tagit mig dit, under svåra plågor. 🙁 Jag får se hur knäna mår efter semestern, innan jag eventuellt anmäler mig.

