* Snigel *

Det slog mig igår, när jag höll på att packa ihop de saker jag skulle ha med mig hem för att jobba hemifrån idag, att det var ju nyss fredag?!? Veckorna bara susar iväg i överljudsfart, verkligen! 😯 Både jag och kollegan Å ser fram emot när det lir vår tur att ha semester, men det är ännu två veckor kvar.

Jag har drabbats av ett litet dilemma just vad gäller sista arbetsdagen innan semestern. Eftersom det inte bara är fredag, utan dessutom marknadsfredag, är den dagen lite speciell. Min avdelning, d v s jag 😳 , har även köksvecka den veckan, så jag måste lämna köket i absolut kaos efter torsdag kväll. Ja, jag kommer förstås att göra det som behöver göras då – men sedan kommer folk att använda köket hela fredagen, utan att någon röjer upp. 😳

Ifall någon undrar, så tog jag den första högre dosen av viktsprutan igår, och har inga biverkningar än. 😉 Det var nog för låg nivå som jag använde tidigare, för jag känner mig på ett helt annat sätt idag än jag känt tidigare. Visst hade suget efter godsaker försvunnit men jag funderade ändå på vanlig mat, vad som skulle köpas och tillagas, men idag är det borta. Ja, jag vet ju att jag måste laga mat så småningom (har kvar ett par burkar att värma) men det funderar jag inte på just nu. Vi får väl se hur det utvecklar sig! 🙂

Vädret är soligt, inte för varmt (än) och det verkar inte blåsa. Jag har ställt upp altandörren när jag steg upp, som jag brukar, men Siri var inte hemma och har inte kommit in för att äta frukost. Nåja, hon kommer väl så småningom.

A och C körde egna grejer till Återvinningen igår, och passade på att ta med mitt gamla kylskåp också! Så skönt att bli av med det! Däremot har jag inte fått tag i rörkrökaren som skulle flytta upp tvättmasken, då han inte svarar när jag ringer. Jag är lite lagom irriterad och ska kolla om jag hittar numret till en annan. Om jag bara kom ihåg vad firman heter… *mutter mutter* I värsta fall får jag ringa hans mamma och kolla vilket nummer han har på firmatelefonen. (Livet på en liten ort där alla känner alla. 😆 )

Hoppsan! Plötsligt hör jag typiska ljud av katt-som-är-där-den-inte-får-vara i vardagsrummet?!? Utan att alls vara helt fel ute misstänker jag att det är Simba som kommit in – igen. 🙄 Han dyker upp då och då när dörren står öppen, men jag får fortfarande inte klappa honom. Få se innan sommaren är över om jag lyckas? 😉

Jag har haft en dålig natt så jag är lite extra grinig idag. Om jag inte får sova för värken så är jag inte rolig att umgås med nästa dag – så vilken tur att min kollega är ledig just idag! Nu har jag bara chefen att gnälla åt. 😉 (Och vi brukar sitta tysta i varsitt kontor och jobba i avskildhet. Inget läge för gnäll, alltså.)

Igår förberedde jag mig lite inför idag, och gjorde klart den lunch jag skulle ta med mig! Kors i taket, jag kom t o m ihåg att ta med den, så dagens lunch blir currykyckling m ris i en burk och grönsallad i en annan burk. Jag brukar annars äta smörgås till lunch, men jag blev så himla less igår och bestämde mig för att ta med mig riktig mat idag.

Ikväll är det dags att ta första sprutan med högre dos av bantningmedlet. Få se om jag fortsätter att klara mig utan biverkningar? Det har ju gått bra hittills, vad biverkningar beträffar, däremot har ju sprutan på lägsta nivån slutat funka… 🙄 Jag äter som en gräshoppssvärm när jag drar fram genom köket – inget lämnas kvar – och mitt snaskande framför TV:n har återvänt. Det gick ju så bra, jag åt bara de måltider jag skulle äta, inget sug efter snacks – och så bara pang tillbaka på noll igen?!? Ja, ja. Det kan gå bättre med högre dos.

Siri kom in igår kväll för att både äta och kela! 🙂 Det är inte alltid hon är kelsjuk när hon kommer in, men igår ville hon myspysa med mig på soffan sedan hon ätit. Vi hade en lång stund tillsammans, innan hon blev less och ville gå ut igen. *suck* Hon har mycket att hålla koll på nu när sommaren kommit. Inte för att vi har så speciellt varmt, men det är sommar ändå. Det regnade åtminstone inte igår/ inatt – alltid något att vara glad för.

Tidigare under veckan fick jag en uppmaning att boka tid för att ”prata pension” med min bank. Jaa-happ? Vad kan de göra? Det sänds säkert ut sådana meddelanden till alla som ”börjar närma sig”, men de kan nog inte göra så mycket åt mig som ska sluta redan vid 64. Jag tänker inte jobba till 67, så enkelt är det. Nu håller jag tummarna att jag (hälsomässigt) klarar mig fram tills jag fyller 64, att jag inte blir sjukskriven under en lång period eller så – men så sjuk är jag ju inte. Än.

Igår gjorde jag ett Fynd! Till slut kom jag ihåg att jag skulle söka efter kuvert när jag ändå var nere i källaren i fikarummet, så jag gick till förrådet – och där fanns de! 🙂 Jag tog upp en stor bunt, så det räcker åt alla, och lade på vårt vanliga härifrån-fyller-man-på-ställe. Där brukar vi samla lite av varje så man slipper söka i källarförrådet varje gång man t ex behöver en ny penna eller något annat vardagligt.

UPDATE
Jag hade verkligen inte tid att vara grinig idag. Alla telefonsamtal hamnade hos mig, plus all papperspost som flödar in. 🙄 Nu börjar alla, oavsett bransch, gå på semester och då skickar de iväg allt de samlat på sig under året, för att ha ett rent skrivbord innan de tar ledigt. 😉

Jag hade ju ordentlig lunchmat med mig idag, så jag kommer nog att klara hela em utan att bita någon. Det är ju så att jag är på mycket bättre humör när jag är mätt, men så är det väl för alla? Nu ska jag t o m smyga iväg och ta mig en kopp kaffe, så rullar resten av em snabbt iväg. 🙂

Jag glömde ta på mig stödstrumporna igår. OK, jag kanske inte ”glömde” men iddes inte gå tillbaka till ett annat rum för att hämta dem och börja dra på dem när jag var tillräckligt sen. 🙄 Whatever, jag var utan dem hela dagen – och det märktes på kvällen. Inte så att jag var tyngre i benen än normalt, men oj så svullna ben jag hade! Det vill jag inte upprepa om jag inte måste, så idag satte jag på stödisarna så fort jag vaknade, ungefär. 😉

Siri sprang ut så fort jag kom hem från jobbet, men kom in igen sent på kvällen. Åt lite mat och vilade ett par tre timmar, innan hon började ropa att jag skulle öppna dörren. 😉 Hon hann in en sväng även i morse, för att äta frukost, men var snabbt ute igen, och när jag kollade altanen innan jag for till jobbet var det ingen katt där. Hon är nog nere vid Värmeverket och jagar fågelungar och råttor. 😉

Jag gjorde faktiskt sallad igår, av den ”vanliga” salladen medan den var fräsch. När den är slut får jag göra vitkålssalladen jag funderat på sedan förra veckan. 🙄 Helst innan hemtjänsten handlar ännu mer vitkål åt mig (som jag skrivit upp på listan) på fredag. Jag är lite i valet och kvalet inför nästa veckas luncher – ska jag fortsätta med smörgås eller ska jag laga ännu fler matburkar så jag kan ta med till jobbet?*

Det visade sig att när jag lyfter in Kalle i bilens bagage på andra ledden än jag brukat lägga honom, så kan jag ha åtminstone större halvan av baksätet som vanligt, istället för nedfällt så ingen kan sitta där. Bagageutrymmet är fortfarande en aning för litet, Kalle är lite för lång så jag inte fälla upp båda baksätesryggstödena. Ja, ja. Nu är det väldigt sällan vi är mer än två i bilen, men ibland är vi ju tre – beroende på om vi samåker eller inte när det t ex är kalas hos B. (Där är ont om parkeringsutrymme så vi tar oftast bara en bil.)

På tal om bilen så måste jag ringa och boka in en service på den så fort jag går på semester, då texten ”snart dags för service” börjat dyka upp på instrumentbrädan. Jag har redan bokat besiktning måndag 20 juli, första semesterdagen, men det finns utrymme i mitt schema 😉 att åka till serviceverkstaden (i L) efter att besiktningen är gjord. Alternativt kan jag fara någon annan dag men det skulle vara skönt att kunna göra undan servicen direkt. Jag är så dålig på att komma ihåg att kolla i almanackan när jag är ledig.

---

*) Eller också kan jag börja äta upp de burkar som hamnar på ”vår” hylla i personalkylen… 😈 Några från en annan avdelning har för ett tag sedan rensat ur personalkylarna och märkt upp hyllorna med respektive avdelning. Det hjälper inte; jag är den enda från min avdelning som lunchar på jobbet och det är ändå så fullt på hyllan att jag knappt får plats med mina varor?!? Om jag börjar äta de färdiga luncher som hamnat där, kanske jag får se om intrånget fortsätter? 😆 Nej, det ska jag inte men jag kan ju hota med det? No more mrs nice gal… 😉

Till slut, vid 4-tiden i morse, kom Siri äntligen in! 🙂 Natten till igår ville hon inte alls komma in, utan låg kvar ute hela natten (jag kollar altansoffan varje gång jag varit upp på toa) och var försvunnen när jag väl steg upp. Vädret verkade som att det kunde bli både störtregn och åska, så jag hoppades att hon inte skulle vara ute då; hon är ju rädd för åska 🙁 och gillar verkligen inte regn. Nå, nu är hon 1) hemma, 2) nyäten och 3) inomhus. Hon gick upp på vinden och lade sig, så hon får en lugn och fin dag idag – tills hon går ut ikväll igen. 🙄

Jag måste säga att det underlättar livet betydligt att ha färdiga matlådor i kylen när jag kommer hem! Igår hann jag förbi Apoteket också, för att hämta ut diverse mediciner och lämna in fullmakten för de kommande fyra åren, att hemtjänsten får hämta ut åt mig. Den har jag glömt, och så har jag glömt den och så glömmer jag den gång efter gång – men nu kom jag ihåg att ta med den! 🙂

Ofta har jag kommit ihåg under arbetsdagen, eller direkt efter att jag slutat, att jag måste fara till Apoteket och då har fullmakten legat kvar hemma. 🙄 Nu hade jag planerat besöket i förväg, så jag kom ihåg att ta med den. Och väl hemma, var det bara att slänga in en matlåda i mikron, så var maten klar på några få minuter!

Varje kväll funderar jag på ommöblering av sängen, i förhållande till TV:n. Det skulle få bort mig från soffan, för som sängen står nu måste jag vända TV:n runt helt och hållet om jag ska se på den, och då kan jag inte ligga med benen i högläge, för TV:n står för långt ner. I-landsproblem, jag vet, men ett problem är det ändå. Om jag flyttar sängen en bit bort, längs en annan vägg, behöver jag bara vrida TV:n lite grann och kan antingen ligga med benen i högläge, eller byta sida att ligga på.

Problemet är att jag inte vill börja med sängflytten ensam, då den har sladdar som också måste flyttas och som inte får lossna från under sängen – jag kommer inte ner så långt. Eller om jag tar mig ner på golvet så slipper jag inte upp utan hjälp… Som sagt, ett rent i-landsproblem. Jag får väl ragga upp någon att hjälpa mig med det. Det är fort gjort när man är flera, d v s när jag pekar med hela handen och någon gör jobbet åt mig. 😉

UPDATE
Även om min hälsa på många sätt skulle förbättras om/ när jag går ner i vikt, så är det inte den detaljen jag fokuserar på just nu. Vad jag längtar efter är att kunna köpa kläder på samma sätt som mina väninnor: gå in i en affär, prova ett plagg eller två, och köpa om de passar. 😳

I min storlek är det beställning från ett fåtal onlineställen med stora storlekar (på riktigt) som gäller. Det är inte konstigt att jag gillade att shoppa loss i USA, för där gäller helt andra regler – stora storlekar överallt! Inte konstigt att mina favvoklänning har 15 år på nacken! 😆 Nu kan jag inte åka så långt, men jag hoppas gå ner i vikt, så jag kan börja shoppa här hemma. I affärer, alltså, inte bara online.

Under lunchen satt jag och R alldeles själva vid ett bord, då de övriga som lunchade på plats i fikarummet satt vid ett annat. Vi hade ett väldigt trevligt samtal om allt och inget, och hon tackade för sällskapet när hon gick tillbaka till grottekvarnen jobbet! Jag tackade förstås henne tillbaka, för hon är verkligen en trevlig tjej och passar perfekt till det jobb hon har hos oss. 🙂

Min nedräkning fortsätter och går bara snabbare och snabbare: nu är det 11 månader och en halv dag kvar till pension! 😆 Jag började mitt arbete här med att ha varit ledig (arbetslös) hela sommaren, och slutar det med att vara ledig (pensionär) hela sommaren. Oj, det har flutit mycket vatten under broarna sedan dess…