Julrushen, alltså.
På söndag är det första advent, och sen är racet i full gång. Det har redan börjat pyntas i fönster och trädgårdar, och över gatan hänger julgirlangerna tända sedan någon vecka tillbaka.
Själv ska jag första göra en snabb (och välbehövlig) städinsats, innan jag drar fram ljusstakar och stjärnor. Mycket mer jullpynt blir det inte hos mig, då jag sedan många år rationaliserat bort det mesta i pyntväg.
Årets julklappar har jag ingen aning om vad det blir. Jag kommer inte att köpa klappar åt fler än mina egna juniorer, om jag inte blir lat och ger dem pengar istället. OK, möjligen ger jag bort en chokladask eller blomma om jag blir bortbjuden någon av dagarna.
Själv önskar jag mig en extraljusramp med små lysen till bilen, monterad och klar. 😉 Får jag ingen sådan i julklapp, får jag väl köpa en själv, men kanske lite senare – inte precis till jul.
Helst vill jag fira julen hemma framför TV:n, se Kalle Anka i lugn och ro, gå hela dagarna i morgonrock och tofflor, med katterna svassande runt fötterna. En chokladask (Paradis, inte Aladdin) och en god bok eller två. Ett gäng trevliga filmer. Jag är så lätt att tillfredsställa.
Men jag vet hur det blir. Jag rusar runt i affärerna som en skållad råtta de sista skälvande dagarna före jul, köper hem alldeles för mycket mat, lovar bort mig och mina tjänster åt alla håll och kanter, ränner runt hos släkt och vänner.
Vilken tur jag är ledig alla mellandagarna, ända fram till trettondagen, så jag hinner med allt. 😉
[tags]julen[/tags]