Författare: * Snigel *

Eftersom det varit så ”varmt” (plusgrader) nattetid en längre period så fick jag en rejäl överraskning i morse: det hade frusit på bilrutorna! Givetvis hade jag inte bilen i värmaren, och den här gången satt isen verkligen som lim på rutorna. Jag fick tomgånga en lång stund för att alls se något, för ju mer jag skrapade med isskrapan, desto mer ogenomskinlig blev framrutan. 🙄 Nå, jag har tagit mig till jobbet utan att köra på något eller någon, så jag klarar nog resten av dagen också.

Planen att öppna paketet och prova kläderna jag beställt igår, blev inte av. De får nog vänta i sin påse fram till helgen, så jag kan fota dem i dagsljus. Det är väl klart ni ska få se dem, men ni får vänta ett tag! 🙂 Jag har gott om kläder, så jag är inte i akut behov av dem – och kan därför vänta ett par dagar till.

Siri är mycket mer hemmavid nu när det blivit kallare. Det är länge sedan hon gått ända ner till värmeverket, och hon går kortare och kortare svängar för varje dag. Vissa dagar går hon knappt utom synhåll från Snigelskalet. Däremot kan hon få små ”frispel” inomhus, speciellt om hon hittar någon leksak som Sigge favoriserat. 🙁 Då springer hon runt och jamar högt, men jag vet inte hur jag ska trösta henne. Hon vill inte bli kliad, hon vill inte gå ut, hon vill inte ha mat.

Ibland har jag tankar om att eventuellt skaffa henne en ny kompis, och har faktiskt skickat en fråga på en annons. Därifrån har jag inte fått något svar (än så länge) men jag har inte bestämt mig hur jag ska göra. Det kan ju bli ordentligt bråk med två olyckliga katter – eller det kan bli lugn och ro med två bästa vänner. 🙄 Jag får se hur jag gör, oftast klarar hon sig bra som ensam härskarinna i huset. Men ibland känner jag att hon skulle behöva sällskap…

UPDATE
Jag har fått svar på de frågor jag skickat iväg angående den eventuellt nya kompisen! 🙂

Håll i er: jag gjorde faktiskt k-färssås och pasta till middag igår! 😯 Visst sneglade jag mot smörgåsarna (min basföda) men visste att köttfärsen behövde tas om hand, så det var bara att sätta igång. Middagen blev god och det blev ett par matlådor PLUS en burk med bara k-färssås över. 🙂

Paketet jag hämtade i går morse är inte öppnat än. Ikväll ska jag öppna, prova och fota mina fynd. Jag orkade inte igår efter att ha lagat (och ätit) middag, men idag behöver jag bara slänga en burk i mikron. 😉 Det är behändigt med matlådor, speciellt när jag lagat dem själv. Eftersom jag alltid äter te & smörgås till lunch, räcker det med en låda om dagen. Förr brukade jag äta resterna till lunch dagen efter, men numera räcker det med en lagad rätt om dagen, så jag tar resterna till middag istället.

Idag ser vädret ut att bli fint, säkert soligt senare, då det börjar klarna upp nu på morgonen. Annars har det varit mulna, mer eller mindre regniga, dagar sedan förra veckan. Det är ovanligt varmt för den här tiden, inte ens nattfrost på länge!?! Jag är i valet och kvalet: är det för sent att be mina trädgårdstomtar att komma och kapa ner körsbärsbusken nu, då snön snart kommer, eller ska jag tro att det fortsätter att vara plusgrader ett tag till?

Nu när D-day är förbi (för den här gången) ska jag hjälpa till lite på en annan avdelning. Vad jag också behöver göra är att skriva ihop lite material till medlemsmötet vi (facket) ska ha på torsdag, så jag har något att informera om. Tanken är att jag ska informera om vad jag gjort/ sett/ hört (fackligt) under konferensen, så jag ska försöka få ihop något från mina bristfälliga anteckningar… *host host harkel*

Idag tog jag med mig kryckan, ifall det skulle vara som igår: jag fick parkera långt från ingången. Bara därför var parkeringen tom (???) när jag kom i morse. Jag tog min vanliga parkering och hoppas innerligen att M använder sin bokade plats på baksidan idag, och inte bara är sen, eftersom jag lovat honom att stå på ”min” plats så länge han har gipsad fot. Det var ju därför jag tog med mig kryckan, för att kunna gå längre sträckor.

UPDATE
Säg den glädje som varar… Jag tog – som väl är – med mig kryckan även efter lunch, och då hade minsann någon snott min plats igen. Ja, ja. Fr o m torsdag är den kanske min igen. Spela roll, så länge det inte kommer snö eller fryser till – för då blir det besvärligt med kryckan.

Den har ju en brodd man kan fälla ut, men den behöver ett tjockt lager snö & is för att fästa, annars glider den bara på asfalt/ frusen mark, då piggen inte får fäste. Att gå på is & snö utan att fälla ut brodden ger samma resultat. Som tur är verkar de ha spått plusgrader både dag och natt hela veckan, men det kan förstås hinna ändras. Men jag ska inte måla fan på väggen. Jag tar mig fram, på ett eller annat sätt.

För skojs skull kikade jag på lite platsannonser för att se vad som efterfrågas och vilka meriter man ska ha. Ojojoj, vilken tur jag slipper söka nytt jobb! Det verkar krävas minst professorsgrad i olika ämnen för att ens kunna svara i telefonen, ungefär. 😳 Det kan inte vara kul att vara ung arbetssökande i dessa tider.

På min tid (visst låter jag jättegammal nu?) räckte det med en gymnasieexamen, i mitt fall inte ens det. Jag tog ett sabbatsår efter två år av en treårig linje. Sabbatsåret varade i 17 år, innan jag började studera igen, efter att ha jobbat hela tiden innan dess. När jag börjat studera fick jag jobb igen, och slutförde alla ämnen utom matten, så jag är inte färdig där heller. 🙄 Och nu börjar jag närma mig pensionen.

Det regnade när jag skulle fara till jobbet, men antingen var det underkylt regn eller också har det varit frost i natt, för handen som gled längs trappräcket nedför bron fick isvallar runt fingrarna?!? (Jag hade handskar på.) 😳 Jag kollade inte fotfästet, om det var halt att gå, men jag var väldigt försiktig både i trappan och på plattorna framför bron.

Siri har varit ut en sväng i morse, men kom in innan jag for till jobbet. Hon har plötsligt fått för sig att hon ska ner i källaren – till varje pris. Nu har jag lämnat källardörren lite på glänt så får hon väl gå ner dit bäst hon vill. Jag vet inte om hon tänker söka något/ någon (Sigge?) där nere eller om hon inte gillar att dörren alltid är stängd. 🙄

Eftersom jag blir borta från jobbet ett par dagar, har jag massor som måste göras klart idag. Jag har mina ”listor” jag går igenom för att verkligen få med allt, men plötsligt dyker det upp något extra, som måste åtgärdas med en gång. Ja, ja. Jag hinner det jag hinner. Resten får vara till nästa vecka.

Jag har inte packat än. Det känns nästan löjligt att packa för att vara på en lunch-till-lunch konferens, men jag plockar väl med mig det nödvändigaste. Framför allt ska jag se till att ta med mig en kofta, ifall det är kallt i rummet. Det hör väl till åldern, jag blir så lätt frusen numera – jag som alltid förr kunde gå i kortärmat genom hela vintern utan att frysa det minsta. Nu har jag både långärmat OCH en kofta över, men fryser ändå. 😳

UPDATE
Nu har Big Red fått på sig vinterskorna! 🙂 Jag förväntar mig en halv meter snö, underkylt regn, frosthalka, minst två punkteringar och soppatorsk under min resa till P imorgon – men vinterdäcken är på! 😉

Jag har ägnat fm åt att söka ett dokument i gamla pärmar. Finessen är att vi inte vet om dokumentet ens är skrivet, eller vilket år det i så fall är ifrån. Jag bläddrar och bläddrar och bläddrar… Om jag hade bättre med tid skulle jag med förtjusning läsa en del av informationen jag hittar i pärmarna, då dokumenten är minnen från en svunnen tid. Tyvärr hinner jag bara kasta en snabb blick på rubrikerna, innan jag bläddrar vidare till nästa blad.