Författare: * Snigel *

OK, jag har legat hemma några dagar med ryggskottet, men är nu hyfsat pigg igen. Hann knappt till jobbet i morse, så var det full fräs direkt. Ett möte hade hastigt blivit flyttat till 08.00 men det gick jag inte på, eftersom en onlineutbildning jag anmält mig till började 08.30. Jag hann nästan bläddra igenom mailboxen för att se vad som var mest akut bland allt som kommit in. Jisses, jag är borta några dagar och det känns som att hela världen försökt kontakta mig precis då! 😯

Vi har en större uppgradering av systemet vi jobbar i just idag, så jag har gott om tid att göra allt det andra som väntar på mig. Blev även inkallad till chefen (det är inte så farligt som det låter) och har hunnit få inte mindre än tre oväntade besök fast jag stängt dörren för att få sitta ifred under utbildningen. Nå, nu blir det väl lite lugnare under eftermiddagen, jag tror jag kommer att hinna ikapp med de viktigaste göromålen.

Vädret – för den som undrar – är ett par minusgrader men mulet, utan nederbörd. skaren håller för katterna att springa åt alla håll på, så nu vet jag aldrig vart de tar vägen. 😉 De var inne tills jag kom hem på lunchen, sedan försvann de så fort jag släppte ut dem. De har haft mysiga dagar med mig hemma på soffan, men nu får de roa sig utan mig.

Veckan har ingen matsedel, jag har inte hunnit/ orkat få ihop några rätter jag kan tänka mig. Eventuellt blir det en handlingsrunda efter jobbet, eventuellt skjuter jag upp den till imorgon. 🙄 Jag har en lång handelslista men får plocka ut det absolut nödvändigaste och köpa det som ryms i en kasse, då jag fortfarande går med kryckan.

På tal om att gå med kryckan, så har det tinat fram mycket barmark lite överallt – utom på min gård, förstås. Där har jag däremot fått en rejäl traktorsandning igår, så det är inte halt, men jag måste ändå fälla ut piggen på kryckan när jag går på gården hemmavid. Jag kan inte riskera att den halkar till det minsta lilla, då skulle varenda muskel i både rygg och ben låsa sig och ge mig ont överallt. För att inte tala om ifall jag skulle falla… Då skulle jag bli liggande tills någon kom och drog upp mig. Typ.

I fredags ringde en bekant och berättade att yngsta sonen i familjen ”råkat” ägga mitt fönster!?! Jag kollade, och tametusan var det inte två ägg smashade över fönstret! Filuren (ungen) skulle få komma och be om ursäkt samt putsa bort kletet i söndags, men föräldern ringde och meddelade att ungen var sjuk, och att städfirma var beställd (på förälderns bekostnad) istället. Men ursäkt ska jag få när ungen blivit frisk igen. Och, ja – städfirman putsade upp mitt fönster så fint utan att ens komma in. 🙂

Idag åkte det förhatliga diademet in i håret igen. Luggen är för lång, så jag håller bort den med diademet för att slippa få whiplashskador av att slänga med huvudet hela dagarna. Däremot flyger resten av håret omkring utan snodd eller klämma, men det går bättre än väntat. Jag är så himla långhårig nu igen, få se när jag kommer mig för att boka tid hos frissan? 🙄

Jag ska verkligen försöka att inte gnälla mer om ryggen, men den blir bara värre och värre nu. Idag har jag – förstås – ett möte jag måste vara med på, som inte går att flytta på eller ta online, men efter det går jag hem och parkerar mig hemma tills på måndag. Ja, jag måste akuthandla först, men sedan blir det ryggläge och starka värktabletter ett par dagar. 🙁

Anyway, nu har jag lyssnat färdigt på Mikael Niemi och bytte till ”Mörka vrår” av Lina Arvidsson. Jag har bara precis hunnit börja lyssna, så det ska bli intressant att se om jag gillar den eller om jag byter till en ny bok av Michael Connelly (med kära gamla kommissarie Bosch) snabbare än beräknat.

Idag har jag hemmadressen på mig, min nya fleecehoodie, på jobbet. Jag har så ont att jag inte kan klä på mig ordentligt, så jag drog bara på den över en t-shirt och leggings och fumlade på mig sockor. Då håller jag väl värmen under fm, trots mitt kalla kontor. 🙄

Katternas halsband är på laddning just nu – Siris är klart men Sigges får jag vänta på en stund till. Återstår bara att sedan få på dem halsbanden igen, speciellt som jag har ont i ryggen. Det blir intressant att se hur jag lyckas med det… 😳

Vädret är minusgrader, typ -5 grader eller så, och frost i träd och buskar. Tack och lov hade inte frosten fastnat på bilrutorna, så jag sopade bara med vindrutetorkarna fram & bak för att hitta till jobbet. 😉 Jag stoppade inte bilen i värmaren igår (kan inte dra upp/ ner garagedörren med den här ryggen, så bilen får stå ute) eftersom Planen var att handla redan igår. Det blev som vanligt inte av, så bilen har stått utan värmare hela natten. Inga problem att få igång den, och när jag dessutom slapp skrapa rutorna var det som en lotterivinst! 😆

Jag borde verkligen skärpa mig! Just nu gör jag precis tvärtom mot vad jag annars säger till andra att göra: stanna hemma om du är sjuk. Själv knaprar jag värktabletter och går till jobbet i alla fall… 🙄

Ryggen mår bättre idag än igår (och extremt mycket bättre än i måndags kväll, då det gjorde ont i musklerna av att bara andas) även om den fortfarande hugger till emellanåt. Jag har nu kört ordspråken ”det som inte dödar, det härdar” och ”ont krut förgås inte så lätt” så många gånger att jag funderar på att göra ett nytt: ”ont krut härdar”. 😆

Det blev middag från Grillen igår igen, och jag har fortfarande inte handlat. Med lite tur (och en massa ansträngning) kan jag nog ta mig igenom affären idag och handla lite grann. Jag lusläser min handelslista och försöker stryka så mycket som möjligt, så det inte blir för mycket att bära in. Allt måste rymmas i en enda kasse.

Snart är jag klar med boken jag lyssnar på och planerar att hitta en ny till helgens långkörning. Det blir 2-årskalas hos B, och jag har – hör och häpna – hunnit få paketet fast det var Schenker som levererade! Ja, jag har inte hämtat ut det än, men tänkte göra det idag under lunchen. Jag beställde lite smått & gott som inte alls stod på listan med presentförslag (som B skickade tidigare) men det blir nog bra ändå. 😉

Den här veckan är det sportlov här i norr. Själv märker jag inte av det så mycket, då jag inte har några skolbarn. Förmodligen har drivmedelspriserna gått upp, för av någon underlig anledning gör de alltid det inför stora ledigheter som kanske innebär långa bilresor: till jul, påsk, midsommar och sportlovet. Tänka sig! *ironisk*

Vädret idag är -3 grader, mulet med ytterst lite nederbörd (lite puder på bilen i morse) och det knastrar gott under fötterna när man går. Jag har kryckan idag igen, känner mig mer säker med tre ben än två. 😉 Dessutom hjälper den mig att hålla mig upprätt när det hugger till i ryggen vid oväntade tillfällen.

Katterna fick vara ute hela eftermiddagen igår och har därför bara delvis (Sigge) varit ut i morse. Siri vände redan på altanen, hon gick in och lade sig igen, men Sigge har nog gjort det som behövde göras innan han kom in. Det var inte särskilt kallt igår heller, men de svor högt åt mig när jag kom hem, efter att ha lämnat dem ute i flera timmar. 😆

UPDATE
Katterna gick ut under lunchen och blev kvar ute. Nu kan de gå på skaren, så jag har ingen aning om åt vilket håll de gått. Jo, Sigge går fortfarande att spåra – en stund, i alla fall – men Siri har slut batteri i sin GPS. De är inte långt borta, det är ju fortfarande snö och kallt (med kattmått mätt).

Under lunchen hann jag förbi ICA för att hämta mitt paket med presenter åt lilla A. Passade även på att köpa två ”dagens” från kyldisken; en till lunch, en till middag. Sedan kan jag fara och handla lite ordentligare ikväll. Det blir EN kasse, som jag sagt tidigare. Nu har jag bestämt vad jag absolut måste ha direkt och vad som kan vänta.

Igår skar ryggen ihop fullständigt. Jag klarade jobbdagen, köpte middag på Grillen och tog mig hem. Väl hemma bröt jag ihop på soffan; jag fick t o m ont av att andas!!! 🙁 Så sedan igår kväll knaprar jag värktabletter, alla möjliga sorter jag hittade hemma, för att orka till jobbet idag. Jo, jag vet, man får faktiskt vara hemma om man är sjuk, men just idag går det inte. Och, jaaa, jag vet, det finns inget jag absolut måste, men idag är jag uppbokad med allt möjligt som inte kan ändras/ flyttas/ hoppas över.

Nu ska jag sluta gnälla, ryggen har pajat – punkt slut. Det kommer att gå över så småningom. Jag försöker komma på ett sätt att handla (och få in varorna) efter jobbet men kan bara akuthandla det ab-so-lut nödvändigaste, inte mer än en (1) påse. Den ska jag nog klara att få in. (Jag har tagit med mig kryckan idag, därför kan jag bara bära en kasse.)

Katterna gick ut i morse, och Sigge upptäckte att när det blivit kallare under natten (någon enstaka minusgrad, bara) så har det blivit skare på snön! Woo-hoo! Han kan trippa fram överallt utan att sjunka ner! Antagligen har Siri också upptäckt det, för de små rackarna försvann på en lite längre morgontur, men hann ändå in igen innan jag for till jobbet. 🙂

UPDATE
Alltså, det är faktiskt inte de starka värktabletternas fel, men hela dagen blev så…baklänges?

Det första mötet kopplade jag upp mig på Teams och väntade och väntade och skickade till slut en fråga om mötet hade bytt dag? Nej, mötet var (för ovanlighetens skull) offline, så resten av gänget satt och väntade på mig i ett sammanträdesrum. 😳

Så kom jag tillbaka till kontoret och ser ett meddelande från det andra mötet. Det var flyttat i tid och krockade precis med det första, istället för att vara på em, som det var planerat från början. 😯

Jag håller nog ut till lunch och går sedan hem. Mitt mående och humör påverkas av både ryggen och (framför allt) medicinerna, det är riktiga berg- och dalbanor mellan mina humörsvängningar. Jag gör nog bäst i att hålla mig borta från folk idag. 😳

UPDATE 2
Inte kunde väl jag hålla mig hemma. Jag klämde i mig ett par receptfria värktabletter under lunchen och for tillbaka till jobbet i alla fall. 🙄 Nu hoppas jag att berg- och dalbanorna lugnat ner sig, speciellt tills jag ska handla efter jobbet. (Kanske inte direkt efter jobbet, det brukar vara mycket folk då, men under kvällen.)

Katterna gick ut under lunchen och är – efter en snabb koll på spåraren – på vift på en granntomt, båda två hos samma granne. 😉