Nu är dottern ivägskickad till konsert i S, kombinerat med att träffa kompisar och ha kul. Sonen har fortfarande min bil, men den kommer att krävas igen imorgon när veckans slit är färdigt för både honom och mig.
Jag tänkte mig en IKEA-sväng under helgen, nämligen. 😉 Nu har den varit på tal så länge, att jag måste ta mig i kragen och verkligen åka iväg. Ska kolla om jag får något ressällskap med mig, men jag kan även åka ensam om de tilltänkta inte har tid (eller lust).
Måste gå och handla efter jobbet idag. En del viktiga saker* har tagit slut, eller är väldigt nära att göra det. Lika bra att köpa sådant innan IKEA. 😉 Däremot går det väldigt lite mat hemma hos mig numera. Jag tror jag köper mer kattmat än människomat, faktiskt. (Det känns så, i alla fall.)
Som ensamhushåll kan jag ibland irritera mig på att man inte kan köpa t ex en halv limpa. Jag är inte så jättepetig med bäst-före-datumen, om något råkar ligga över tiden en dag eller två eller tre, men en vanlig sketen limpa hinner bli stenhård och så torr att den dammar innan jag hinner äta upp den.
Då jag har frysen i källaren, känns det inte som något alternativ att frysa limpan och hämta den skiva för skiva. Så roligt är det inte att springa i trapporna.** Då går den istället frysdöden till mötes; jag fryser den och glömmer den.
Det är inte bara limpor jag skulle vilja köpa i mindre förpackningar, men de är ett bra exempel. Visserligen är jag svårt storhandlingsskadad efter alla år med familj i huset, så jag köper ofta storpack av allt möjligt, men det är inte roligt att (numera) behöva frysa eller slänga färskvaror. Storpack av t ex makaroner eller tvättmedel är jättebra, men sådant tål ju att lagras nästan hur länge som helst.
Från det ena till det andra… Ni vet hur en låt kan gnaga sig fast i hjärnan, utan att den släpper taget på hela dagen? Idag går jag runt och gnolar på denna:
[tags]IKEA, ensamhushåll, små förpackningar, storhandla, Brian Hyland, Ginny Come Lately[/tags]
*) Sådant som t ex toapapper, tandkräm, diskmedel, etc.
**) Även om gudarna ska veta att det skulle behövas… *harkel*