Äntligen är hösten här, för visst kan man säga att september definitivt är en höstmånad? 🙂
Det kändes som att det blev höst redan för 2½ vecka sedan, då min semester var över. Redan första jobbveckan började nätterna bli kalla och på dagarna var det plötsligt inte skönt, utan istället kallt, i skuggan.
Höstfärgerna börjar synas. Vissa nätter har det varit frost* och jag tror – hipp hurra – att gräsmattan inte behöver klippas fler gånger. Luften är hög och klar, och på kvällarna mörknar det.
Igår (eller förrgår) hörde jag ett förskräckligt tutande när jag satt ute och rökte. En stor flock med svanar trumpetade sig fram över himlen, på väg mot varmare breddgrader. De tutade i alla möjliga tonarter, rätt kul att höra. De hördes lång väg och försvann så småningom bakom bergen, som dämpade ljudet.
A har blivit väldigt förkyld, och vi hoppas det går över innan nästa vecka. Då börjar älgjakten här i norr, och det är första året han jagar med Byns jaktlag. Både första gången han jagar med dem och första gången han jagar älg. Det där med jakten får han sköta själv, jag ser fram emot att bli bjuden på (tillagad) älgstek längre framåt hösten. 😉
[tags]höst, kallare, frost[/tags]
*) Ingen frost precis här hos mig, än så länge, men jobbarkompisar har fått skrapa bilrutor på morgnarna.
