Jag jobbar hemifrån idag – och Siri kom upp på skrivbordet med siktet inställt på datorns tangentbord… Ni minns väl hur det gick förra gången jag jobbade hemifrån? Hon rullade runt på tangentbordet till min jobblaptop och ställde om en del funktioner, t ex tog bort ljudet från telefonen (appen ringer fortfarande inte med signal, den poppar bara upp på skärmen, utan ett ljud). 😳 Den här gången höjde jag ett varnande finger – och hon hoppade ner och gick upp till sovrummet istället?!? 😯
Det är fortfarande kallt, men jag jobbar ju inomhus OCH slipper fara någonstans! 🙂 Jag ska ägna tre dagar åt att få ordning på en del av den kommande nya webben. Planen är att den ska vara klar till årsskiftet. Vi får väl se. 🙄 Gjorde en liten skiss över innehållet i den avdelning jag ska ta itu med, och inser att jag-har-ju-hela-helgen-på-mig passar bra för den avdelningen. 😳 Den var inte så liten som jag trodde, utan har vuxit över alla bräddar under åren som gått sedan den först gjordes. Mycket dublettinformation som behöver skalas ner och buntas ihop, m m. Ja, ja. Det är ju inte årsskifte än, jag hinner nog klart.
Marken är vit och träden täckta av tjock rimfrost. Det är nog mest rimfrost på marken också, då det knappt kommit någon snö att tala om; jag har sett lite lätta flingor men det är knappt en cm snö på altanens bortersta hörn. Inte lönt att sopa än. 😉
Nu har jag hunnit klämma in dagens första missade kafferast! 😯 Jag satte på kaffet och ”skulle bara” medan perkulatorn puttrade klart – och så fastnade jag i ska-bara-träsket. Hupp! Plötsligt kom jag ihåg kaffet, som redan hunnit bli a) gammalt och b) halvljummet (då perken slår av automatiskt efter 40-45 minuter). Jag bet ihop och drack det ändå, för att hinna få upp koffeinhalten före onlinemötet som var inbokat. Ja, ja. Shit happens. Jag kommer att överleva även detta.