Det blev en sen kväll för mig igår, jag blev kvar längre än beräknat på jobbet. Idag hoppas jag komma hem tidigare, men det är ju så att ibland får man ”flyt” och känner att det här ska jag göra klart. Så var det igår; jag har mina ljusa stunder. 😉
Snön som föll igår (säkert två centimeter, kanske tre) ligger kvar, så det är ljust och fint utomhus! 🙂 Det räcker så här, men tyvärr kommer det att falla mer av den vita skiten innan säsongen är över. Nå, det är bara att bita ihop och ta sig igenom vintern – i år igen.
Det är några kallgrader ute och Siri har varit under altanen. Längre än så ville inte hon gå idag. Hon hade parkerat sig på ”sin” soffa när jag for till jobbet, men vill säkert gå ut igen när jag kommer hem på lunchen. Vi har våra rutiner, den lilla fluffsenpufsan och jag. 😉
Gårdagens middag blev – som förväntat – resterna från dagen innan. Det betyder matlagning ikväll, men det är fort gjort, då jag kommer att göra ändringar i den matsedel jag köpt hem. Allt som förenklar matlagningen är av godo, så det blir upptinat fiskblock + en burk färdig red curry-kokosmjölksås m grönsaker i ugnen, med basmatiris (koktid 10 min) till. Fort blir det gjort! 🙂
Bilen fick stå i garaget inatt, så den var trevligt upptinad i morse. Hoppas bara att det inte lägger igen rutorna på insidan innan jag ska hem på lunch, det är så besvärligt att skrapa framrutan invändigt. Det blir liksom ränder från yttre spetsarna av skrapan, då rutan är lätt böjd, vilket gör det ännu eländigare att försöka se igenom. 🙄
Jag har klarat mig utan krycka i några dagar, men det går hyfsat bra. Värst är på morgnarna, eller under nätterna, när jag ska stiga upp. Det tar ordentligt ont i vänsterknät, men jag tar mig upp till slut, efter några försök. Ibland använder jag kryckan inomhus hemma, men när nu snön kommit är jag skeptisk till att använda den ute. Jag klarar mig rätt bra när jag väl tagit mig upp.
UPDATE
Precis som väntat gick Siri ut när jag kom hem på lunch. Nu gick hon en längre sväng och blev därför kvar utomhus när jag for tillbaka till jobbet. Nåja, hon behöver lufta sig, och det är inte så kallt. Då håller hon sig nog lugn ikväll.
Jag kämpar vidare med ”tvålkolorna”, men nu är det de sista som var kvar i påsen. Sedan ska jag aldrig köpa dem igen, jag lovar! Då och då har jag kommit ihåg att ta med en grabbnäve kolor till jobbet, bara för att bli av med dem, och nu tömde jag påsen. Det hjälps inte att de är dåliga (eller inte så goda som jag förväntat mig), jag äter dem ändå. Men bara på jobbet. 😉
