Det var en riktigt seg förkylning jag fick. Jag jobbade ju på fredagen, då vi hade kort dag, men om jag vetat i förväg att ingen av de andra hade bokat in sig på mötet jag kallat till (som jag nu flyttat till fredag den här veckan istället) så hade jag stannat hemma ännu en dag. Helgen har jag mestadels tillbringat i viloläge, förutom att jag på lördag köade en stund vid thaivagnen och igår (söndag) körde en tvätt. Tyvärr var det en tvätt med ”smått vitt”, d v s trosor och sockor – och så gick inte torktumlaren igång! 😯 Tusan också, jag behövde verkligen inte att den skulle paja just nu!
Nå, jag plockade ner sådant som var torrt sedan tidigare och började hänga den nya tvätten, men orken tog slut efter en lina. Jag får försöka hänga resten av tvättdrivan på tork ikväll istället. Problemet med förkylningen den här gången är att jag blivit så himla tungandad. Jag får puffa mig i tid och otid för att alls orka göra något. Nå, det som inte dödar, det härdar… 🙄 Hostan har blivit bättre och jag har slutat nysa – alltid något att vara glad över. 🙂
Planen för idag är att handla efter jobbet, hur nu det ska gå till. Jag får hålla mig till de Absolut Nödvändigaste Varorna och komplettera senare under veckan. Matsedel ids jag inte göra, då jag inte vet hur långt jag orkar ta mig igenom affären idag. I värsta fall kan jag leva på smörgås; det vore inte första gången. Det går ingen nöd på mig, jag måste bara få gnälla av mig lite grann. 😉
Nu har jag börjat lyssna på vad jag tror är den senaste (sista?) boken om kommissarie Robert Hunter, ”Blodig poesi” av Chris Carter. Jag har nyss börjat, så jag har knappt hunnit med det första mordet än. 😉 (För den som inte visste det, så jagar kommissarie Hunter alltid seriemördare, så jag får en mängd smaskiga slaskiga mord under lyssnandet.)
Jag började faktiskt igår, under tvättstugeraiden, så jag fick ta på mig fleecekoftan och ha mobilen i fickan medan jag kämpade med tvätten. Vad jag saknar är (fortfarande) hörsnäckor på tråd till nya mobilen (de gamla hörsnäckorna har fel kontakt). När jag är ensam hemma eller i bilen löser jag lyssnandet, men om jag är någonstans – typ ett väntrum eller så – kan jag inte lyssna utan hörlurar. Och jag kan inte ha earpods, då skulle jag tappa den ena innan jag hunnit stoppa in den andra…
Vad jag dessutom saknar – verkligen saknar – är fickor på klänningar, kjolar och leggings… Det är så irriterande att inte kunna t ex ta med mobilen utan att ta på en kofta först, fast jag är inomhus. 🙄 Eller måsta hålla rätt på nyckeln till kontorsdörren, då jag låser den för att gå på fika. Eller vad som helst som gör att jag måste hålla en grej i handen. *mutter mutter* Mer fickor till folket! 😉