Jag hade verkligen inte tänkt stanna kvar länge på jobbet igår kväll, men nu blev det så. Den planerade kycklingen fick byta plats med pyttipannan, då den sistnämnda går snabbare att tillaga. Klockan rusade iväg, jag hann knappt äta innan ”Fråga doktorn”! 😉 (Det må ju vara så, att jag tillbringar mycket tid framför TV:n – men jag äter alltid vid köksbordet.)
Det blev ingen avsopning av bilen igår. Den ser fortfarande ut som en gigantisk snöboll. 😆 Få se om jag tar mig tid att fixa det ikväll, för det skulle vara väldigt skönt att köra in bilen i garaget för att tina av den. Nu har min ”kortkörningslampa” börjat lysa, den som talar om att jag måste köra tills lampan slocknar. Det är mina korta körningar till och från jobbet som ställer till det. 🙄 Samma visa varje vinter!
Jag uppskattar att bli inbokad i förväg på den andra avdelningen, och nu har vi ordnat det så. 🙂 Självklart blir det nästa vecka, då jag kommer att vara borta halva veckan, men det underlättar att jobba på andra avdelningen (jag gillar ju faktiskt att jobba där då och då) när jag inte är uppstressad över allt jag måste hinna göra på min egen avdelning. Vi har stoppdatum denna fredag, så nästa vecka är läget betydligt lugnare.
UPDATE
NEEJJJ!!! Det som inte får hända har hänt: kaffemaskinen på jobbet har gått sönder! 😯 Nu väntar svåra umbäranden resten av dagen! Den här gången är det inget av de ”vanliga” felen, utan den har tydligen verkligen gått i bitar?!? Förhoppningsvis kommer kaffemaskinsfirman snabbt med en ny apparat, annars riskerar vi uppror. 😉 Och självklart blev jag akut kaffesugen precis nu, bara för att jag fick veta att den var trasig… 🙄
UPDATE 2
Alltså, jag måste verkligen se förskräcklig ut!?! Under fm kom högsta hönset, d v s chefens chef, och frågade hur jag mådde??? 😳
Efter lunchen igår träffade jag på honom och en kollega, som också varit på lunch, medan jag lutade mig mot ett räcke och hämtade andan. Tydligen såg mina kinder inte tillräckligt friskluftsrosiga ut trots kylan, för han verkade orolig idag. Nåja, jag gav honom en snabb resumé och försäkrade att min arbetsförmåga fungerar, det är bara orken att ta mig till och från nämnda arbete som inte riktigt är med. Så länge jag slipper gå och så länge jag inte blir stressad kan jag jobba som vanligt.
Siri fick gå ut tidigt i morse, vid 4-halv 5, och blev kvar utomhus tills jag steg upp strax efter 6. Hon har nog fått all frisk luft hon behöver, för jag försökte släppa ut henne när jag var hem på lunch, men hon var inte intresserad. Jag trodde hon var nödig när hon steg upp, för annars brukar hon inte visa sig under lunchen, men hon ville tydligen bara sitta i fönstret ovanför det jättevarma elementet. 😉
