Författare: * Snigel *

S kom förbi igår, av en ren slump, och undrade bl a när vi ska ha styrelsemöte (nästa vecka). Jag blev så förvånad och kollade bokningen för att se om jag glömt att lägga till honom i gruppen? Shit! Jag hade bara bokat sammanträdesrummet, men inte bjudit in styrelseledarmötena! Nu är det ordnat och bokningsbekräftelserna droppar in. *pustar ut* Man ska inte börja med sådant efter att arbetsdagen är över och huvudet behöver vila… 😳

Annars har jag väl inte gjort några större misstag den här veckan. Igår var Planen att susa förbi affären och köpa små körsbärstomater till pastagratängen jag tänkte göra, men jag struntade i dem. Jag kommer nog inte att dö av skörbjugg för att jag hoppar över dem den här gången. Gratängen fick extra mycket korv istället, och blev god – och MYCKET. Jag får äta restburkar hela helgen! 😯

Bilen fick bo utomhus i natt, men det har faktiskt inte snöat! Inte än, är väl bäst att säga, då vädret menade att det kunde komma snö under dagen, men på dagarna står ju bilen ändå alltid ute. Jag slog igång motorvärmaren ett par timmar i morse så rutorna var fria från frost när jag skulle åka iväg. Det är så bekvämt att ha den lilla appstyrda extrapluggen att tjudra Big Red med – ibland behöver jag slå igång den, ibland inte.

Under helgen får jag väl göra alla de smågrejer jag hoppat över den här veckan. Dessutom behöver jag tvätta. Och städa. Och diska. Ja, ni ser – visst kan man tydligt utläsa att jag kommer att ligga på soffan framför TV:n och se någon ny serie? 😉 Vad jag verkligen behöver göra är att hämta sand, då det verkar bli noll- eller plusgradigt under helgen och nästa vecka. Då kan det bli ordentligt halt framför bron.

Jag kanske försöker fundera ut någon ny variant av trerätters den här söndagen? Det var väldigt behändigt att ha matlådor i flera dagar. 😉 Ibland får jag ett ryck och vill laga mat, men oftast vill jag inte alls. Det finns perioder då jag skulle kunna leva på enbart te & smörgås; det är lättlagat och blir lite disk. Jag tror faktiskt att jag ska slå till och koka ärtsoppa under helgen, för det tar tid även om man blötlägger ärtorna ett dygn i förväg. Inget jag börjar med under veckan, men när soppan väl är kokt blir den bara godare av att värmas. 🙂

Palt tar också tid, då det är många steg i tillagningen: skala potatisen, mala den, röra ihop smeten, tärna fläsket, koka upp vattnet*, forma och lägga i paltarna lager efter lager. Jag försöker också diska undan, allt eftersom, för att inte hela köket ska bli fullt av de skrymmande tillbehören. Hmmm. Det var länge sedan jag kokade palt. Nu är frågan: jag har en fläskbit, blir den till ärtsoppa eller palt? Om jag handlar under helgen (eller ikväll) kan jag ju köpa en till bit, så har jag till båda. 😉

Äppelpajen är fortfarande på planeringsstadiet, så den kan jag göra under den här helgen. Jag ska bara först kolla så jag har kanel hemma, då jag inte minns om jag tog det sista från burken förra gången jag gjorde äppelpaj. Det är faktiskt rätt länge sedan, jag minns verkligen inte. Alltså, jag älskar äppelpaj med vaniljsås – allra mest om det liknar vaniljsås med äppelpaj. 😆 Det senaste året har jag inte varit riktigt på hugget, utan ätit upp äpplena utan att de blev paj först. Dags att plocka upp en gammal (o-) vana igen, eller hur?

UPDATE
Siri gick ut under lunchen och blev kvar ute. Det är nollgradigt nu så det går ingen nöd på henne. Det var nog runt -10 i morse, om jag inte minns fel, men det har blivit varmare. Jag har börjat på en ny bok men har lyssnat alldeles för lite för att kunna bestämma mig för om jag vill lyssna mer eller om den inte är något för mig. Jag ger den ett par lyssningar till innan jag bestämmer mig. Min önskelista är full med nerladdade böcker, så jag blir inte utan bok om jag slänger den här.

---

*) Givetvis börjar jag med att fylla Stora Paltgrytan med vatten och sätta den på spisen, innan jag ens börjat skala potatisen, men det tar tid att få paltvattnet att koka upp p g a stor gryta. 😉

Det gick trögt att ta mig upp idag. Jag snoozade så många gånger jag kunde och hamnade hjälplöst långt efter i mina morgonrutiner – men nu är jag på plats på kontoret!

Vädret är kallt, runt -12 grader tror jag det var, och Siri har inte varit ut i morse. Hon har inte ens gnällt vid dörren för att sedan ångra sig?!? Jag tror hon känner på sig att det är kallt ute, så hon ids inte ens försöka. Ibland får jag öppna dörren åt henne, och så backar hon och blänger på mig som att det är mitt fel att det är kallt ute. 😉

Gårdagens Planer sprack så det visslade om det, men jag for i alla fall förbi Apoteket och sedan slängde jag återvinningen för att slippa köra runt med den i bilen. Blomman till A skjuter jag upp till helgen, ifall hon är hemma då. Däremot hade jag behövt handla, även om jag har mat så jag klarar mig.

Tanken var att köpa körsbärstomater till gratängen jag ska göra ikväll, men jag hinner ju förbi affären idag istället. De har öppet till sent på kvällen alla dagar och då jag bara ska ha typ en enda vara (det kan hända att något mer trillar ner i varukorgen) går det fort att handla. 😉

När nu ljuset och solen återvänder får jag små idéer om att plantera något i år, antingen bara blommor eller eventuellt något ätbart också. Kanske tomater eller bara kryddor? Men där håller jag mig själv i ett hårt grepp. Just nu är det alldeles för tidigt att börja med något och sedan ska ju alla växter vattnas också. Även om det bara blir ett par krukor på altanen så ska de ändå vattnas…

Jag har verkligen inte gröna fingrar, men för några år sedan hade jag ett par hängamplar på altanen som jag faktiskt kom ihåg att vattna, eftersom jag såg dem varenda gång jag gick ut och rökte. De klarade hela sommaren och var faktiskt riktigt fina hela tiden. Den som lever får se. Det är länge kvar innan det är dags.

Min kollega A hade ett växthus för ett par år sedan, men det blåste sönder i en storm och blev aldrig uppbyggt igen. Hon odlade allt möjligt med nybörjariver och fick bl a så många gurkor att hon tog med några till oss andra på avdelningen, för hon orkade inte äta alla själv. 🙂 Det är ju så med gurka att man kan inte precis slänga dem i frysen för att använda senare, utan de måste ätas med en gång. (Om man inte gör inläggningar, men hon gillar inte inlagd gurka.)

Jag tänker inte sätta upp något växthus men kryddor borde gå att odla i vanliga krukor på altanen. Då kan jag t o m fuska och köpa färdiga kryddor (i kruka) på affären och plantera dem i större krukor om jag inte ids börja med fröer. Nå, som sagt, det är för tidigt än och min idé kan hinna gå över innan det är dags. 🙄 Dessutom är jag lat, så det blir nog ingen odling i år (heller).

UPDATE
Siri gick ut under lunchen, men kom in igen. Mest beroende på att en lastbil stod på gatan bredvid och skramlade ordentligt vid lastning/ lossning. Hon tycker ju inte om bullriga fordon. Annars hade hon nog gärna stannat ute längre, för vädret är betydligt varmare, ca -3 grader.

Det var så gulligt! Jag var nästan hemma, så såg jag två figurer – en lång, och en betydligt kortare – på väg till äldreboendet. Det var ju A och C! Jag blinkade med hellyset åt dem så de vinkade tillbaka. 😉 På tal om gulligheter så träffade jag E precis när jag kört ut från garaget i morse. Ja, jag träffade henne inte med bilen 😆 utan hon kom promenerande efter gatan med sin nya bästis: en Jack Russel-terrier som heter Tyra.

E hade hämtat henne i lördags, men de hade genast fattat tycke för varandra. E:s förra hund, som jag glömt vad hon hette, skällde alltid åt mig, och vi vet inte varför!?! Det blev till slut en rolig grej, för hon skällde aldrig åt någon annan, bara åt mig. Tyra skällde inte utan lät sig villigt klappas. 😉 Den förra hunden blev gammal och/ eller sjuk så E var tvungen ta bort den. Så har hon varit ensam ett tag, men till slut blev längtan för stor. Jag förstår henne; själv klarade jag att ha ett kattfritt hem i två veckor…

Jag blir mer och mer sugen på att hitta en kompis åt Siri. Visst går det bra att vara bara vi två, men ibland märker jag att hon känner sig ensam och vill ha någon att busa med. Även om hon blir 7 år till sommaren, så vill hon fortfarande busa – bara inte så ofta som förr. Så jag kollar annonser om katter som behöver nya hem, men unnar mig att vara lite petig: det ska vara en vuxen hane, korthårig, kastrerad, chippad, som går bra att ha tillsammans med en annan katt. Den får inte heller bo för långt bort, jag ids inte åka hur långt som helst för att hämta en katt som det kanske inte funkar med. Vi får väl se om och när jag slår till.

Dagen började med ett morgonmöte. Ni vet väl hur jag avskyr tidiga möten? Nå, det var bara att bita ihop och gå dit, så nu är det avklarat. Ett minus i beräkningen var att jag inte hann hämta mig kaffe innan mötet, men jag får väl fixa det i efterhand. 🙄

Mitt aktivitetsryck har nästan gått över. 😳 Jag iddes inte åka förbi återvinningen med soporna direkt efter jobbet, så de står kvar i baksätet – men jag kan fara ikväll istället. Det beror lite på om Siri går ut under lunchen, men framför allt om hon kommer in igen. Om hon blir kvar utomhus så skyndar jag mig hem för att släppa in henne från kylan, vilket var vad som hände igår. Och när jag väl kommit hem är det svårt att fara iväg någonstans igen.

I morse var det riktigt kallt, -12 grader, jämfört med de få minusgrader vi haft ett längre tag nu. Det märks att våren är på ingång; solen har börjat värma! En dag märktes det ordentligt att solen värmde, eftersom tidigare ihoptinade isklumpar (som börjat smälta ihop dagen innan) släppte taget från hustaket och föll ner på altantaket med hiskliga smällar. 😯 Då altantaket är av plast smällde det till ordentligt. Som tur var, var inte isklumparna så stora – taket höll!

Igår körde jag för en gångs skull in bilen i garaget. Den har fått bo utomhus under den hyfsat varma perioden vi haft – ibland med, ibland utan värmaren ipluggad. Det är enklast att låta den stå ute om jag ska lasta i eller ur den, då det kan bli lite trångt i garaget. Nu är det bara urlastning (av återvinningen) att göra, och den görs ju inte hemma, så då fick bilen sova inomhus och bli avtinad under en natt.

UPDATE
Som väntat, gick Siri ut under lunchen – och det var på håret att hon kom in igen. Skatorna och kråkorna hade kalas/ bus/ slagsmål på gång i björkarna bredvid altanen, så hon satt och såg som förhäxad på. Till slut lyckades jag lura in henne i alla fall, så nu har jag Planer för ”efter jobbet”:

Köra bort återvinningen
Åka till Apoteket
Snabbhandla på Coop – glöm inte blomma
Hem & äta
Kolla om A är hemma
Åka till A med blomman
Hem och tömma diskmasken & diskstället
Ställa in smutsig disk i masken
Göra äppelpaj

Ni vet ju hur det brukar gå med mina Planer, men vi får väl se… 😉

Det måste vara det återvändande ljuset som fått fart på mig! Nu har jag så smått börjat bära ut den sorterade återvinningen i bilen, ett par kassar åt gången. Planen idag är att bära ut de sista två påsarna under lunchen och sedan tömma bilen efter jobbet.

Efter det ska jag – alltså nu börjar jag spåra ur ordentligt 😉 – svänga förbi ett lämpligt ställe där jag kan hämta lite smågrus för sandning framför bron, eftersom traktorn bara sandar ute på gården. (Jag har hittat två av sanddunkarna*, den tredje dyker väl upp när jag slutar leta.) Hör och häpna: två nyttiga saker på samma dag, inte bara soffan! 😯

Gårdagens middag blev, precis som förväntat, broccolisoppa med ostsmörgås.** Jag är liiite besviken på limpan jag köpt, den hette ”hembakt” men jag skulle ha köpt ”svart guld” istället, som smakar precis som mammas hembakta limpa. Nå, nu har jag provat.

Finessen med ”hembakta” limpan var att den inte var färdigskivad, vilket allt annat bröd numera är. Jag vill gärna skiva själv. Vad jag verkligen saknar är oskivad franska, speciellt om jag tänker rosta den. Den oskivade var mycket godare än den färdigskivade som nu finns att köpa, som inte smakar någonting – inte ens efter rostning.

Jag närmar mig slutet på boken jag håller på med nu, men ska prova en – för mig – okänd författare med nästa bok. Det bästa är att h*n redan skrivit två böcker, så om jag gillar den första kan jag sätta tänderna i den andra direkt. 😉 Om jag förstått det rätt är det inga deckare, utan mer myspysromaner, men efter den här blodiga boken kan jag behöva lite sådant.

Vi tipsade varandra lite grann om TV-serier igår, A och jag, under kafferasten. Nu har jag förstås glömt bort vad den hette, som hon tipsade mig om, men jag hittar den nog om jag söker igenom de tjänster jag har. Någonting med ”dark”…? Ja, ja. Det är ett helgproblem, för jag kan inte börja kolla på en ny serie mitt i veckan. Då blir det ingen sömn om serien är bra – jag fastnar så lätt och ser avsnitt efter avsnitt både dag och natt.

Få se vilken vecka jag tar mig ur och åker förbi med en blomma till vår pensionerade fackkassör A? Jag har skjutit upp det men måste ta itu med det så fort det passar både henne och mig. Eftersom jag storhandlar varenda gång jag far till affären så glömmer jag blomman hela tiden, jag har ju en lång lista med allt annat jag som verkligen behöver. Jag måste ta en enkom sväng bara för blomman. 🙄

UPDATE
Tro det eller ej, men jag har faktiskt kommit ihåg att ringa frissan idag!!! Torsdag nästa vecka är det dags, då ska lockarna falla! 🙂 OK, mitt hår kanske inte är lockigt, men det ska i vilket fall som helst klippas. Och det blir kort den här gången. Jag känner för lite förnyelse. 😉

UPDATE 2
Jag är fortfarande på rätt spår: tog ut de kvarvarande kassarna med återvinning till bilen! Nu återstår bara att komma ihåg/ idas tömma dem idag. Sanddunkarna glömde jag däremot att ta med; jag blev lite distraherad av att A ställt sin bil hos mig, vilket han brukar göra om han slutar kl 12, så jag hade extra bråttom att åka tillbaka till jobbet (går på lunch 11:30). Nå, jag kan ta dem imorgon. Ju fler smågrejer jag kan göra undan under veckan, desto bättre! Då är det inte så mycket kvar att göra när det blir helg.

Alltså, jag har mycket att göra när jag väl får tummen ur och sätter igång – oavsett om det är under en helg eller under veckorna. Min hastigt uppblossande verksamhetsiver gör att jag får bort flera små ”surdegar” och bara har de stora uppgifterna kvar. De små uppgifterna häftar av mig; jag måste få undan dem först innan jag kan börja med de stora – och så blir de för många och slutar med att jag inte får någonting gjort, varken stort eller smått… 😳

En kollega som opererats och fått strålbehandling för sin cancer, berättade att h*n först bara ”sitter och glor” när h*n kommer hem från jobbet, orkar inte göra något alls. Som tur är har h*n en partner som kan börja med det som behöver göras, tills h*n kommer igång. Det har inte jag, så jag är glad för de stunder jag känner mig på topp och kommer igång med diverse småprojekt. Jag har förstås inte alls samma sjukdomsbild som kollegan, bara onda knän och tungt att andas, men om jag får göra saker i min egen takt går det bra. 🙂

---

*) Jag har tagit tre gamla saftdunkar av plast (som stått uppdiskade i källaren och väntat på användning) och skurit halsen av dem. 😉 Alltså själva hålet som saften kommit ut genom är bortskuret, och hålet är utvidgat så jag får in sandningsgrus i dunkarna. Med handtaget kvar är de lätta att bära/ flytta, då de inte är så stora och tunga när de är fyllda.

**) Det blev ingen äppelpaj igår heller. Men äpplena väntar snällt, i påsen på köksbänken.