Författare: * Snigel *

Hela helgen har glidit förbi utan att något särskilt hände. Jag har lagat veckans middagar i lördags, och veckans luncher igår (söndag). Gjort en liten kylskåpsrensning för att få med så mycket som möjligt i salladen, då jag har pippi på att köpa hem allt möjligt som inte används direkt – och ibland hinner det bli absolut för gammalt, helt bortom all räddning. Nå, den här gången klarade sig allt jag hittade. Inget hamnade i soporna! 🙂

I lördags blev jag lite lurad av vädret. Solen sken och jag tänkte passa på att sitta utomhus och lyssna på boken, sedan jag satt upp ljusslingan på altanen för hösten. Tyvärr blåste det alldeles för kallt för att jag skulle kunna sitta länge, så det var lite snopet. På söndagen visade sig solen emellanåt, men då iddes jag inte gå ut. Innan jag fått på mig ytterkläderna hade solen redan gått i moln igen. 🙄

Vägningen i morse gick bra, bättre än i torsdags: ner ett kilo. *suck* Jag ligger liksom kvar på samma nivå hela tiden, upp eller ner ett kilo eller två. Väldigt irriterande, då jag vill gå ner i vikt så snabbt som möjligt, d v s medan jag ännu har råd med viktsprutorna. De är tamejtusan skitdyra, och blir dyrare och dyrare ju starkare dos man tar! 😯 Jag kanske måste gå upp ett snäpp i styrka, men får väl dra in på annat. På torsdag ska jag ha ett uppföljningssamtal med sköterskan, så får jag då se vad vi kommer fram till.

Siri har börjat vända tillbaka dygnet, d v s vara inne mer på nätterna, när det nu blivit kallt. Frosten slår numera till varje natt och det är ganska kallt även på dagarna. Jag hade förstås lämnat bilen mitt på gården, långt utom räckhåll för motorvärmarsladden, hela helgen så det var flera lager frost på rutorna i morse. 😆 Inget att gnälla över, jag hade kunnat gå ut under helgen och flytta bilen sista biten fram till garaget. Jag är åtminstone förberedd vad gäller isskrapor, jag har nog ca fem stycken i dörrfickan plus en som är kombinerad skrapa och borste. 🙄

UPDATE
Det var ju typiskt. Lunchen var alldeles för okryddad, men det kunde jag ju ha räknat ut med lillfingret när jag lagade till den igår! Även om jag använder en burk med färdigkryddad sås, så VET jag ju att den blir mer smaklös när jag späder ut den med vatten (för att få lite mer sås). Det är inte första gången jag gör det misstaget, men jag verkar aldrig lära mig… *suck* Det är för att det är måndag. Imorgon kommer jag att komma ihåg att ta med saltkaret till lunchbordet.

Just idag blev jag ”inparkerad”, då vi var så många vid samma bord, annars hade jag kunnat gå och hämta saltet. (Vissa dagar är vi många som lunchar på jobbet, andra dagar är jag nästan ensam där nere.) Det är lite bökigt när jag ska veckla ut mig själv från bakom bordet och sedan lirka ut Kalle mellan de andras stolar bara för att hämta saltet. Då ids jag inte. Huvudsaken är jag åtminstone kunde hämta mig kaffe när de andra ätit färdigt och gått från bordet. Jag kommer att överleva, jag lovar. 😉 (Och självklart hade någon av de andra säkert hämtat saltet eller kaffet åt mig om jag bett om det, men jag behöver röra på mig.)

Egentligen hade jag tänkt ta en liten prommis under lunchen, men de som av någon anledning vågat sig ut sade att det var jättekallt, trots vinterjackor på, så jag höll mig inomhus istället. Det är tillräckligt kallt på kontoret utan att jag ska behöva gå utomhus och frysa, dessutom. 🙄

Veckorna bara susar iväg, jag hann knappt packa upp datorn efter förra veckans hemmajobb så var det dags igen?!? 😳 Idag är det frost igen, men en liten tröst är att det åtminstone inte regnar. För tillfället, är väl bäst att säga, men det såg faktiskt ut på väderprognosen som att vi skulle få ett par soliga dagar, men kalla nätter.

Igår kom jag äntligen till skott för att onlinehandla, med hämtning av hemtjänsten idag – och så gick det inte? Jag lade in alla mina tänkta varor (och några till…) i varukorgen, men när jag kom till sista steget, där allt skulle betalas, tog det stopp. Jag klickade på rätt knapp men det blev bara det snurrande hjulet, inget sätt att gå vidare. Beställningar måste vara inne före midnatt för att man ska få dem nästa dag, och klockan var mycket, så det blev bara ett försök igår. Jag har ju kvar handelslistan, så jag kan skicka hemtjänsten idag. Snopet, men jag har åtminstone försökt. 😉

Förhoppningsvis kommer snickaren före hemtjänsten, jag hade bokat in honom redan förra veckan men då drabbades han av sjukt barn. Han ska få sätta en tröskel/ övergång/ vad man nu ska kalla det mellan köket och hallen, där mattskarven i dörröppningen börjat spricka upp. Det har varit på gång länge, men sprickan har vidgats mer och mer den senaste tiden – eller också är det för att jag ser den oftare. Whatever, den behöver fixas till.

Haha, igår höll jag på att skrämma ihjäl J som jobbade över och trodde hon var ensam i byggnaden. 😆 Jag kom brakande genom en järndörr, som faller tungt mot Kalle varje gång jag går igenom den, så det slamrade till ordentligt. Jag blev nästan lika skraj, för J:s korridor var nedsläckt, och jag iddes inte tända för att hitta till rummet med skrivaren. Eftersom jag skulle jobba hemifrån idag hade jag skickat utskrifter till den, för att få med dem hem (jag passerar skrivarkorridoren på min väg ut), och då det var släckt i korridoren trodde jag också att jag var ensam kvar i byggnaden. 😆

Tidigare glimtade det till i min idérika skalle, att jag skulle kunna ta semester de måndagar jag har kvar och jobba hemifrån alla fredagar. Det skulle bara ge mig tre dagar/ vecka på kontoret – men jag skulle sakna mina kollegor och de skulle sakna mig 🙂 så det blir inte av. Inte i nuläget, i alla fall.

Jaa-happ. Där kom den, den första frosten för i år. Självklart kommer den alltid när jag egentligen är försenad och inte riktigt har tid att skrapa bilrutorna, men som tur var satt inte frosten fast så hårt den här gången. Nå, jag tog mig till jobbet och kommer att ta mig hem så småningom också. 😉

Vägningen i morse vill jag inte tala om, inte alls, men bara för ordningens skull ska jag berätta att vågen visade +1 kg. Uppgång igen! *irriterad* Inte nu för att 1 kg är speciellt mycket, men ändå. Ännu mer irriterande är att vi är flera på jobbet (från olika avdelningar) som gått ner ganska mycket i vikt, men det är – såvitt jag vet – bara jag som går på viktsprutor, de andra påstår att de klarat det själva. Nå, det spelar ingen roll, jag känner mig bara lite… Utanför? Korkad? Varför klarar jag inte av det själv när andra gör det? (Även om de kanske ljuger och tar sprutor, de också, vad vet jag?)

Nu ska jag inte gräva ner mig i det, sprutorna ger ett fantastiskt stöd då jag annars inte skulle kunna stå emot matbruset – det VET jag ju. Samtidigt försöker jag förbereda mig för den dagen jag inte har råd att köpa sprutorna längre, då de är hiskligt dyra och jag ber en liten bön att jag ska slippa gå upp ännu ett snäpp i styrka, då de blir dyrare för varje steg. 😯

Det för mig över till veckans matinköp. Planen är att lägga in beställning på Affären i förväg, redan idag, så hemtjänsten bara behöver hämta färdiga kassar. Jag har tänkt göra det under flera veckor men har inte riktigt kommit till skott än. Min handelslista är så gott som klar, jag behöver bara kolla en del småsaker som eventuellt behöver förnyas/ fyllas på, t ex en kryddburk som inte fanns när jag skulle laga mat under helgen. Den hade jag nog tömt och glömt att skriva upp på listan. 😳

Jo, jag vet. Jag tänker väldigt mycket på mat för att vara en som slipper matbruset… 🙄 Det är ju så att mat måste alla ha, och att dessutom ha den lyxen att jag kan tillaga både luncher och middagar i förväg, gör livet betydligt mycket lättare för mig, varje vardag. 🙂 Att dessutom pyssla med nästa dags frukost varje kväll, gör mig nästan huslig. Bara nästan, inte helt och hållet! 😉

UPDATE
Vi var två som trixade och fixade med diskmasken efter lunchen idag, då både R och jag hjälptes åt att fylla den på ett så effektivt sätt som möjligt. Det är ju så med jobbets diskmask att folk ställer bara in oren disk huller om buller i den, men när man sorterar upp saker och ställer rätt sort med varandra, så blir det genast plats för mycket mer. R har tonåringar hemma och säger sig vara världsmästare på att fylla diskmasken på ett effektivt sätt, själv håller jag en lägre profil men anser mig ändå veta hur man fyller den på ett bra sätt. 😆

Jag blev lat igår när jag väl var hemma och skulle laga middag. Av de två Planer jag hade för middag, valde jag ”ugnsstekt vitkål med stekt falukorv” – men iddes inte börja steka någon korv. Det blev bra ändå, och jag har inte något emot att hitta nya sätt att få i mig vitkålen jag förköpt mig på… Den är ju väldigt billig så här års, så jag har ”råkat” köpa två vitkålshuvuden jag nu måste använda. Ja, ett var köpt för alldeles för länge sedan och såg inte speciellt aptitligt ut längre, så det slängde jag, men det andra var fräscht och fint.

För att slippa äta vitkålen som sallad varje dag, kom jag på att den går att ugnssteka. Dessutom är jag lite skeptisk till att äta så pass ”grova” grönsaker råa i sallad när jag går på viktsprutor. Jag vet inte var jag fått det ifrån, men tydligen drabbas en del som tar sprutorna av fruktansvärda stinkande rapningar (!) och min slutsats är att kål ger gaser i magen, som p g a sprutorna håller kvar maten längre än vanligt. Då utvecklas stinkrapningar. Det är min egen slutsats, så jag vill äta alla sorters kål som tillagad, inte rå. Inte bara nu, det har jag alltid gjort.

Det är på det viset GLP-1 (som det verksamma hormonet i sprutorna heter) fungerar; magen saktar ner farten, man känner sig mätt fortare och längre, och risken för förstoppning är stor om man inte dricker tillräckligt mycket. 😳 Dessutom dämpar GLP-1 det s k matbruset, det som får mina tankar att virvla runt mat alla vakna timmar oavsett om jag är hungrig eller inte.

För att återgå till gårdagens (och dagens) middag, så skivade jag upp halva kålhuvudet jag hade kvar och penslade med olja som jag blandat med olika kryddor. Stoppade in i ugnen 20 minuter och serverade sedan med olika dressingar jag hittade i kylskåpsdörren. Det var oväntat gott och jag blev mätt, det var ju huvudsaken. 🙂 Nu har jag rester att mikra till middag idag, så får vi sedan se vad det blir till middag på onsdag och framöver. Ett hett tips är korvgryta, som var min andra Plan för gårdagen. 😆

Jag försöker verkligen sova i sängen, istället för på soffan, och ha Snarkis på mig under natten. Problemet är att jag ofta sover någon timme eller två tidigt på kvällen på soffan, så jag har svårt att somna om när jag väl flyttar mig till sängen. Dessutom har jag numera en lång nattningsprocedur, som har utökats allt eftersom jag kommit längre in i min viktresa. Jag måste bl a göra i ordning de chiafrön jag ska blanda i morgondagens yoghurt under kvällen. Eftersom det tar en lång stund, och jag (oftast) har sovit tidigare på kvällen, så blir jag jättepigg innan jag är klar.

Nu vet jag inte hur andra gör men jag blandar 1 msk frön med 1 dl mjölk och rör om. När jag rör om nästa gång, efter 5-10 min, så det inte blir en stor klimp i botten av burken, slänger jag i frysta bär och ställer sedan burken i kylen. På morgonen sätter jag ca 1 dl yoghurt i en tallrik, häller på 1½ dl havregryn och sedan burken med chia som fått svälla under natten. Innehållet i burken är ganska blött (det är mycket mjölk över) då jag bara tar 1 msk chiafrön – jag vill bara blöta dem, inte ha pudding. Då passar det att röra ut med havregrynen.

Om man kollar på olika recept på overnight chia/ chiapudding, så verkar det som att yoghurten ska röras ned i burken redan på kvällen och inga havregryn nämns. Vadå? Jag skulle bli utsvulten om jag inte fick mina havregryn? I o f s är recepten oftast amerikanska och allt beräknas i cups, ist för dl. 1 cup är nästan 2½ dl så om jag använder de måtten istället kanske jag skulle bli mätt, men någon måtta får det vara. 😉

Läs och häpna: jag som inte ätit frukost på väldigt många år, bara druckit svart kaffe, har nu stora bestyr med att fixa till frukosten. 😆 OK, jag kan erkänna att frukosten gärna glider fram till lunchtid ungefär, när jag är ledig, men på vardagarna fungerar det som det ska.

UPDATE
För att fortsätta matsnacket (haha, hade inte mitt matbrus gått över? 😉 ) så gillar jag inte overnight oats, då man blötlägger havregrynen över natten. Jag vill ha tuggmotstånd på mina gryn, de blir så…. blaha när de legat i blöt en hel natt.

Jag kollar som sagt en del på recept online och inser att det är vääääldigt många amerikaner som lägger upp recept, med eller utan tillagningsvideo. Många recept går fetbort direkt, då de innehåller antingen jordnötssmör (i normal eller pulvriserad (!) form) och/ eller smaksatta proteinpulver.

Dessutom – men nu är jag verkligen petig – stoppar de ofta i antingen honung eller lönnsirap för att söta upp rätten. Jag har nu lyckats avsockra mig igen och håller mig helt från sötsaker, oavsett om de heter socker eller honung eller sirap. Sötningsmedel rör jag inte. Det enda söta jag får i mig är från färsk frukt eller bär. Men, som sagt, jag är bara petig för att jag inte äter sötsaker längre. 😉