Författare: * Snigel *

Jag hade verkligen inte tänkt stanna kvar länge på jobbet igår kväll, men nu blev det så. Den planerade kycklingen fick byta plats med pyttipannan, då den sistnämnda går snabbare att tillaga. Klockan rusade iväg, jag hann knappt äta innan ”Fråga doktorn”! 😉 (Det må ju vara så, att jag tillbringar mycket tid framför TV:n – men jag äter alltid vid köksbordet.)

Det blev ingen avsopning av bilen igår. Den ser fortfarande ut som en gigantisk snöboll. 😆 Få se om jag tar mig tid att fixa det ikväll, för det skulle vara väldigt skönt att köra in bilen i garaget för att tina av den. Nu har min ”kortkörningslampa” börjat lysa, den som talar om att jag måste köra tills lampan slocknar. Det är mina korta körningar till och från jobbet som ställer till det. 🙄 Samma visa varje vinter!

Jag uppskattar att bli inbokad i förväg på den andra avdelningen, och nu har vi ordnat det så. 🙂 Självklart blir det nästa vecka, då jag kommer att vara borta halva veckan, men det underlättar att jobba på andra avdelningen (jag gillar ju faktiskt att jobba där då och då) när jag inte är uppstressad över allt jag måste hinna göra på min egen avdelning. Vi har stoppdatum denna fredag, så nästa vecka är läget betydligt lugnare.

UPDATE
NEEJJJ!!! Det som inte får hända har hänt: kaffemaskinen på jobbet har gått sönder! 😯 Nu väntar svåra umbäranden resten av dagen! Den här gången är det inget av de ”vanliga” felen, utan den har tydligen verkligen gått i bitar?!? Förhoppningsvis kommer kaffemaskinsfirman snabbt med en ny apparat, annars riskerar vi uppror. 😉 Och självklart blev jag akut kaffesugen precis nu, bara för att jag fick veta att den var trasig… 🙄

UPDATE 2
Alltså, jag måste verkligen se förskräcklig ut!?! Under fm kom högsta hönset, d v s chefens chef, och frågade hur jag mådde??? 😳

Efter lunchen igår träffade jag på honom och en kollega, som också varit på lunch, medan jag lutade mig mot ett räcke och hämtade andan. Tydligen såg mina kinder inte tillräckligt friskluftsrosiga ut trots kylan, för han verkade orolig idag. Nåja, jag gav honom en snabb resumé och försäkrade att min arbetsförmåga fungerar, det är bara orken att ta mig till och från nämnda arbete som inte riktigt är med. Så länge jag slipper gå och så länge jag inte blir stressad kan jag jobba som vanligt.

Siri fick gå ut tidigt i morse, vid 4-halv 5, och blev kvar utomhus tills jag steg upp strax efter 6. Hon har nog fått all frisk luft hon behöver, för jag försökte släppa ut henne när jag var hem på lunch, men hon var inte intresserad. Jag trodde hon var nödig när hon steg upp, för annars brukar hon inte visa sig under lunchen, men hon ville tydligen bara sitta i fönstret ovanför det jättevarma elementet. 😉

Jag har uppnått frikort i sjukvården! 🙂 Inte nu för att det är så mycket att vara lycklig över, men det visar i alla fall att min besökfrekvens där har stigit med oroväckande hastighet… Idag har jag varit på besök igen. Efter diverse undersökningar, mätningar och kollar (jag fick t o m mäta och väga mig) ska jag nu vänta på att ännu en avdelning hör av sig: lungavdelningen. Ja, ja. Det är roligt nästan jämt.

På jobbet är det – förstås – stressigt med sjuk personal och ett stoppdatum på fredag. Jag kämpar vidare men ligger faktiskt inte så långt efter i arbetet den här månaden. Förhoppningsvis slipper jag sitta kvar allt för många kvällar den här veckan. 🙄 Den andra avdelningen tänker verkligen utnyttja mig så mycket de kan, och jag har tidigare gärna ställt upp för dem, men nu börjar det knaka i fogarna. Just nu har jag så mycket av egen sjukfrånvaro, att jag börjar ha svårt att hinna med mina egna arbetsuppgifter om jag måste gå ifrån till den andra avdelningen allt för mycket.

Det kom snö i onsdags, då jag senast var ut och körde. Sedan har det fortsatt att snöa måttligt, men det har istället blivit kallt. Min digitala termometers utedel fungerar sporadiskt men visade -19 under lunchen. I morse visade den inga grader alls – jag behöver nog byta batteri i den. Det slog mig att jag annars brukar hålla koll på tempen genom att kolla på altantermometern när jag sitter och röker – men det gör jag ju inte längre, så jag har noll koll på tempen när den digitala slutat funka. 😳

Min bil är en snöboll, med ett tjockt lager snö (ca 30 cm) som fått frysa och packas fast ordentligt under helgens väder. Jag orkar inte ta bort allt med den lilla sopborsten med isskrapa i en änden som jag har i bilen. Nu blir det att ta till de rejäla grejerna: piassavakvasten från altanen! Sedan får folk tycka vad de vill om vad kvasten ev gör med lacken på bilen. Det är min bil, och jag bryr mig inte. Jag måste få bort den värsta snön innan jag kan köra in bilen i garaget, annars blir det bara is på hela golvet. Dessutom kanske inte allt hinner tina innan bilen ska ut igen.