Kategori: Foto

Under dagen igår och natten till idag har del lilla snö som kommit hunnit smälta bort. Det är i o f s inget ovanligt, snön brukar komma och fara flera gånger innan den lägger sig för säsongen. Jag kunde ta mig till soptunnorna i morse utan att halka när jag genade över gräsmattan. 🙂

Någon (snäll granne eller A & C?) hade rest upp den tunnan som fallit på rygg vid senaste tömningen – för typ en vecka sedan… Jag har varit på väg ut med soporna flera dagar och tänkte resa tunnan då, men nu hann någon annan före. Problemet med mina soptunnor är att de inte kan stå för nära gatan, p g a att tomten sluttar. Då faller de omkull när sopbilen tömt dem, om han ställer dem för nära gatan – som han gjort den här gången. Ja, ja. Petitesser. 🙄

Medan jag lagade mat igår (k-bullar & pasta) insåg jag hur illa mina knän mår, men jag tror det beror på vädret. (Jag kunde bara ta ett steg åt gången, men det känns lite bättre idag.) När det blir kallare och blåser mycket får jag mer ont. Jag får nog sticka mig ett par knävärmare innan jag börjar lära mig sticka sockhälar, eller hur? 😉 Knävärmare är ju bara raka stycken, med resår. Och så får jag börja använda kryckan, för avlastning, lite mer. *rycker på axlarna*

Allt jag har ute på altanen är förmodligen sjöblött nu. Jag har inte tagit på mig tofflor så jag kunnat gå fram till soffkuddarna och känna på dem, men det verkar ha blåst in nederbörd så alla kuddar blivit blöta. Typiskt. Nu återstår att antigen försöka torka kuddarna på ett vettigt sätt någonstans inomhus, eller också slänga dem och köpa nya till våren. Det största problemet är ryggdynorna, deras överdrag går inte att ta av då ”knapparna” är fastsydda genom hela kudden. Jag vet inte ens om innehållet är i en hel bit eller en massa småbitar? Sittdynornas överdrag går däremot att kränga av och de dynorna är som hel bit.

UPDATE
Siri ville gå ut när jag kom hem på lunchen och kom inte in igen, så hon blev kvar där ute under em. Det gör inget, för vädret är hyfsat bra. Inget regn och inte för mycket vind. Mina knän är inte bra, men lite bättre än igår kväll – jag kan ta flera steg åt gången! Nu har jag preparerat mig med kryckan också, så jag orkar ta ännu fler steg. Någon har nämligen börjat ställa sig på ”min” parkering! 😳

Jag har mina misstankar om vem det är, men h*n är inte omöjlig att ha att göra med och flyttar bilen om jag säger ifrån. Nå, jag behöver ju motion och så länge det inte är halt – och jag kommer ihåg att ta med mig kryckan som stöd – går det bra. Det är ju så att jag står på en allmän parkering (utan motorvärmare) så vem som helst får ju stå där. Jag brukar bara vara först att hinna ställa mig på den platsen. Om jag hade en betald plats på personalparkeringen skulle ingen ställa sig där, men så är det. (Det är inte snålhet som gör att jag inte står på personalparkeringen, det är lång kö till ev lediga platser.)

Jag hittade (läs: sökte fram) en kartong med lite kolor kvar, som jag sakta men säkert gnagar i mig. De är skitäckliga, minst 10 år gamla och stenhårda, har för länge sedan tappat originalsmaken – men de är söta! Jag har inga hämningar utan gräver i mig de sista kolorna, istället för att bara slänga dem. Så är läget för avsockringen idag, men snart tar jag upp kampen igen. Snart.

Det var ju bara en tidsfråga innan snön skulle visa sig, och nu är den här. Jag hade förstås vimsat runt i huset hela morgonen utan att alls kolla ut genom fönstren, så även fast jag kopplat ihop bilen med motorvärmarsladden igår hade jag inte slagit igång den i morse. Ja, ja. Det är ju blöt snö som lätt rinner av längs bilens sidor, men ändå.

Jag kände ju att Siri var blöt i pälsen när hon kom in efter sin morgonsväng, men trodde det var regn. Hon var – som vanligt – Upprörd och talade med Stora Bokstäver åt mig, men det gör hon varje morgon. 😉 Sedan hon ätit gick hon upp och lade sig i dubbelsängen, där hon brukar borra ner sig mellan madrasserna. Hon kommer snart att få en stor överraskning, eftersom ena sängen kommer att flyttas ner så fort vi får tag i någon som orkar hjälpa till att bära den nedför trappan. 😆

Jag har förstås inte bytt till vinterdäcken än 🙄 men tänkte ringa idag efter lunch för att boka in en tid. Det är så bekvämt att ha däcken på hotell: jag kör dit, de byter däck, jag betalar och kör därifrån. Mycket enklare än att göra det själv (mina knän pallar inte för det arbetet längre) eller be A att göra det (han har nog med sitt, speciellt nu när han börjat plugga). Det gör inget om jag får vänta några dagar, jag ska ingenstans just nu.

Gårdagens middag avvek från matsedeln, men det är ju inget nytt. Få se ikväll, om jag orkar laga mat eller inte? Jag kanske var känslig för snövädret, för jag hade så vansinnigt ont i benen både igår och idag. I morse har jag provat smörja in knäna med Voltarensalva, men p g a snöhalkan på bron kunde jag inte ta kryckan. Jag får väl se hur knäna känns längre framåt dagen, om det onda ger med sig eller inte.

UPDATE

Kolla! Det är smått chockerande att se hur lite det kostar! Det här är alltså kostanden för två akutbesök (först ”hemma”, sedan i K), ambulanstransport och fem dagar (inklusive mat) på vårdavdelning. Jisses! Jag handlar mat för mer än så om jag ska vara hemma en vecka.

På tal om mat och handlande… Jag trodde mina kostnader skulle minska när jag slutat köpa cigg, men det märker jag inte särskilt mycket av – än så länge. Min avsockring går inte så bra just nu, kan jag erkänna, men snart tar jag tag i den igen. Det blir en del godis eller andra sötsaker då och då.

Jag har provat ringa däckhotellet men hamnade bara i hans svarare. Tacka tusan för det, idag har nog telefonen gått varm! 😯 Nå, jag lämnade namn & nummer så får han höra av sig när han har tid. Jag sade också att jag inte har bråttom, det går bra om han har tid först nästa vecka.

Dessutom passade jag på att ringa snickaren/ byggfirman som ska få ta bort mina duschdörrar och fixa altanlåset. Det blir också en senare fråga, just nu har de – förstås – mycket att göra klart innan snön lägger sig ordentligt. Det känns ändå bra att jag kommit igång med det som behöver fixas.

På väg till konferensen kände jag förkylningen kasta sig över mig. Typiskt. Hade jag inte haft S med mig så hade jag vänt och åkt hem. Hotellet och maten var jättebra även om jag var lite ur form.

Fredag kväll var jag äntligen hemma igen men min akutpuffare hade tagit slut. Jag tog mig igenom lördagen men behövde använda A på söndagen. Dels fick han handla lite åt mig, dels fick han skjutsa mig till akuten…

Där nöjde de sig inte med att bara puffa igång mina luftrör, utan tog även ett EKG – som gjorde att jag blev skickad direkt till sjukhuset i K.

Jag har tydligen förmaksflimmer, och utreds och provtas och blodtrycks dagarna i ända. Det är helt underbart att vara i händerna på svensk sjukvård!

Så kan det gå; man åker till akuten för andningen, hamnar på sjukhus för hjärtat. Helt oväntat!

Tyvärr vet jag inte hur länge jag blir kvar här men nu vet ni var jag håller hus och bara har mobilen att skriva på.

Till slut tog jag mig i kragen och hämtade ut det efterlängtade paketet! Vilken tur att Affären har öppet tidigt på morgonen så jag hinner göra ärenden före jobbet, för det är ganska lönlöst att försöka komma ihåg att hämta paket i samma veva som jag handlar. Jag skjuter ju upp handlandet så länge jag kan… Visst kan det hända att jag handlar mat senare idag, men nu har jag åtminstone hämtat paketet innan det åker tillbaka. OK, det skulle ligga kvar några dagar till – men jag åker ju bort och vill ha ett par av plaggen med mig. 😉

Gårdagskvällen blev en kakafoni av gnisslande och brummande maskiner, då ett gäng arbetare håller på med ett gatubygge/ -renovering vid äldreboendet, och de höll på länge på kvällen. Då var arbetarna inte så tidiga i morse istället, utan maskinerna stod fortfarande prydligt uppradade efter gatan när jag for till jobbet. Siri är i alla fall inne nu, så hon slipper vara ute och vara rädd för oväsendet när de kör igång.

Vad som nu tar mer tid på jobbet är hur systemet fungerar efter Den Stora Uppgraderingen. Vi är vana sedan tidigare att jobba i den s k klienten, där allt går blixtsnabbt och man kan bläddra åt vilket håll man vill bland flikarna. Nu kan man bara jobba ”framåt” så man måste göra klart hela vägen och stänga ärendet, för att sedan kunna öppna det igen och se så man gjort rätt i alla steg längs vägen. Det blev en lite kryptisk förklaring, men allt tar längre tid och vi kan inte dubbelkolla som vi gjort förut. Förr kunde vi göra ärendet i webben och så snabbkolla i klienten att det blivit rätt. Nå, det är ju en vanesak. Om ett par år sitter vi och skrattar åt att vi alls använde klienten. Kanske. 🙄

Jag håller tummarna att systemet inte låser sig allt för många gånger idag för mig. Då och då blir jag utloggad och kan inte starta annat än genom att göra en omstart av hela datorn. Det tar en himla tid och är extremt irriterande. Vi hade arbetsplatsträff och då tog vi upp det, för det är inte bara jag som drabbats. Dessutom kan systemet ibland haka upp sig och vägra rätta till fel som kommer in i efterhand. Förr visste vi bergsäkert att det var rättat, nu får man kolla och dubbelkolla och det kan ändå fortfarande vara fel. 😳 Och när man gör om samma sak nästa dag, fungerar plötsligt allt och det blir rätt?!? 😯

En positiv sak idag är att vädret är så där perfekt som det ska vara på hösten: hög klar knallblå himmel, friskt i luften, ingen nederbörd, solsken, färgglada löv – ja, allt som behövs! 🙂 Det enda som saknas i nuläget är äppelpaj med vaniljsås, men då måste jag handla först… Och så håller jag förstås på med avsockring igen, men jag har lovat mig själv att EN enda äppelpaj kan jag unna mig. Bara en.

UPDATE
Äsch då, jag glömde ta in paketet från bilen! Nåja, jag vet var det är och får väl ta in det ikväll. Planen är att handla direkt efter jobbet, men jag får se hur det blir med den saken… 🙄 Felet med att fara hem och äta först, är att det är så himla svårt att ta mig ut genom dörren igen. Jag skjuter upp det och hips vips – innan jag riktigt vet hur det gått till – ligger jag på soffan med hemmakläderna och filten på mig.

Ett par av mina kollegor ska friskvårda med simning i badhusets bassäng idag, och de frågade om jag ville följa med! Nu tackade jag nej, för den baddräkt jag använde för ett (stort) antal år sedan, då jag brukade simma med en annan kollega, har krympt så ini bomben – och jag vet inte ens om den finns kvar. Jag badar helt enkelt inte. Så är det. *rycker på axlarna*

Gissa om jag blev snopen i morse! Efter mycket möda och stort besvär (med att komma ihåg) har jag till slut lyckats ladda eltandborsten över natten och skulle glatt använda den i morse. Självklart var den stendöd, inte minsta rörelse trots att jag försökte trycka på knappen flera gånger. Jaha. Dags att köpa en ny. Visst har jag haft den länge men trodde den skulle hålla ett tag till. Eller också kör jag manuell borste (som jag gjort ett bra tag nu, eftersom jag glömt ladda elborsten) även i fortsättningen. Jag får se hur jag gör.

…löning på fredag! Jajamensan, idag stämmer det faktiskt! Jag kan nu känna mig rik fram till onsdag, då jag har de flesta av mina räkningar på autogiro eller e-faktura, som har förfallodatum den sista eller den första varje månad. Nå, det är några dagar jag får njuta av Joakim von Anka-känslan, att jag kan rulla mig i pengar. 😆 Nä, faktiskt inte, men jag kanske (kanske kanske kanske) funderar på en IKEA-tripp under helgen? Jag har ju ett presentkort som bränner i fickan plånboken mobilen. 🙂

På jobbet använder jag två pennor, en med blått bläck, en med rött. Jag har gjort en väldigt snabb (och ful) märkning av dem, genom att tejpa fast små lappar med ”blå” respektive ”röd” på dem. Pennorna är nämligen mörkblå, båda två, så det är omöjligt att se skillnad på dem när de ligger bredvid varandra. Jag önskar de hade olika färg, men tydligen var det (för länge sedan) någon gemensam beställning av en stooor kartong pennor, som man sedan – vid behov – fick byta färgpatron i. (Alla har likadana pennor.)

Pennorna vilar ofta bredvid min musmatta, som verkligen är av skitkvalitet. IT grävde fram den ur något förråd när den tidigare musmattan försvann vid renoveringen av vår korridor. Om den ligger med rätt sida upp, böjer sig kanterna uppåt så den blir liksom skålad. Om jag vänder på den, är det som att köra musen på deg, men jag slipper åtminstone skålningen. 🙄 Det gör att muspekaren på skärmen antingen inte flyttar sig alls, eller också gör den ett jättehopp på flera decimeter. Som tur är behöver jag inte så stor precision men det är irriterande, väldigt irriterande.

Siri har sovit ute inatt, mest på grund av att jag inte hört hennes klagolåt bakom fönstret, antar jag. Hon hade i alla fall bråttom in och sjöng en väldigt lång klagovisa åt mig när jag väl kommit ihåg henne. Nå, hon har ätit – efter en lång stund av soffgos – och gått upp till sängen, så det går ingen nöd på henne. Hon är nu tyst och lugn. 😉 Däremot hörde jag en tupp gala i morse när jag ute och tog första röken?!? Jag vet faktiskt inte om det var ”på riktigt” eller om någon har det som väckarsignal på mobilen, då jag var ute tidigare än vanligt och trafikbruset inte kommit igång.

Även om det inte var frost på bilen i morse, så var den ändå blöt. Det är ordentligt fuktigt på nätterna, för det har inte regnat, bara blivit vått. Även om det är grått så är det några plusgrader, men det känns betydligt mer ruggigt i gråväder än om solen är framme, även om temperaturen är samma.

UPDATE
Tjo-hoo! Jag klarade det! 12 rätt på Språktidningens kviss! *jublar och dansar segerdansen* 😆

Jag missar alltid på något ord, då de ofta grävt upp ord som jag aldrig ens visste fanns, men idag var det lätt, Och, nej, jag fuskar inte genom att googla mig fram till svar eller kolla i någon ordlista. Jag bara försöker klara kvisset rätt upp och ned precis när jag får upp det i FB-flödet – med väldigt varierande resultat. 🙄 Men idag gick det bra!

Snart är det lunchdags. Jag hade svaga förhoppningar om att hinna göra undan ett par arbetsuppgifter (som måste bli klara idag) redan före lunch, för att eventuellt kunna vara ledig på em. Den planen sprack, då det är fler inblandade – som inte hinner göra sin del före lunchen. Nå, jag kanske kan sluta lite tidigare på em i alla fall? Den som lever får se. 😉

UPDATE 2
Typiskt fredag em. Ingenting fungerar som det ska. Jag har plötsligt tappat mina behörigheter att gå in i dataprogrammet?!? Det verkar vara slutet-på-veckan-tramset som slår till. *djup suck* Ni vet hur det är: om något tänker gå sönder (eller gå galet) så är det definitivt fredag eftermiddag det händer. Ju närmare sluttiden, desto större chans att allt går fel. Nu tänker jag inte göra något annat än att vänta in kafferasten, så vi får göra sista kökstjänsten och sedan gå hem.