Kategori: Foto

Som tur var hade jag kommit ihåg att tända elljusstaken i kontorsfönstret förra veckan, för hemma har fortfarande inte några adventsljus kommit fram… Nu har jag åtminstone lite julstämning på jobbet. 😉 Vilken dag som helst ska jag göra en utgrävning i Skrubben där hemma, för att se om adventsgrejerna landade där förra året, eller om jag måste gå upp på vinden och söka dem. Nå, det blir jul, oavsett om jag tar fram ljusstakarna eller inte.

Om vädret var dåligt längs kusten på fredag (då jag var glad att slippa köra) så slog det till här under lördagen istället! Och precis den dagen, med regnet forsande efter fönsterrutorna, skulle A och C låna min bil inklusive släpet för att hämta gran, hemma i Byn. Nå, det gick bra, de höll sig på vägen och jag ser en liten gran bakom C:s hus. 🙂 Det största problemet med lördagsregnet är att det frös på igår, men traktorn har varit förbi och sandat på gården. Det kan ändå vara rejält halt på sina ställen, men jag försöker gå försiktigt.

I samband med att A och C lånade bilen & släpet, så passade jag på att bjuda dem på middag också, som tack för kattvaktande, snöskottning vid bron, m m. (Siri hade haft det bra hela tiden jag var borta.) Jag hade köpt en hel sida lax – och det hade de också gjort! 😆 Nå, då fick de äta lite ”mammalax” med idéer om vad man t ex kan ha i såsen eller vilka grönsaker som passar till, tills det är deras egen tur att laga till laxen.

Jag har fått ihop en matsedel för veckan (kommer senare) och har redan börjat fundera på nästa vecka, då reklambladet kommer idag (måndag) och handlandet görs först på fredag. Risken finns alltid att någon vara tagit slut men jag brukar ha alternativ. Just den här veckan har jag för många alternativ 😯 – jag behöver inte handla särskilt mycket på fredag, annat än det som klassas som ”tillbehör”, tror jag.

UPDATE
Eftersom det börjat snöa, sådan där lätt fluffig snö som döljer de eventuella osandade fläckarna på gårdar och gator, bestämde jag mig för att köra en lunch på jobbet istället för att gå ut och försöka låta bli att halka. Jodå, det blev en sann jobblunch: kaffe, svart, styrka 3 på skalan i kaffemasken. 🙄 Jag kan äta ordentligt när jag kommer hem ikväll istället. *rycker på axlarna*

Imorgon ska jag definitivt ta med mig kryckan, som jag lämnade hemma idag. Det är en besvärlig tid på året nu; snön och isen är inte så djup, så det känns lite overkill att fälla ut piggen längst ner på kryckan, samtidigt som det kan vara alldeles för halt att inte använda den. Jag använder ju bara kryckan för balansen, det är inte så att jag behöver luta hela min vikt på den hela tiden, men ibland känns det bättre att ha tre ben istället för bara två. 😉

A rensade i källartrappan igår. Där har diverse olika avlånga saker hamnat på ena väggen, på långa spikar som var uppspikade redan innan vi köpte huset. Nu fick han tömma allt som var på den väggen, då jag inte kommer att använda de sakerna mer. Framför allt eftersom det var flera fiskespön – hans egna – som jag inte visste om de skulle vara kvar eller inte. Dessutom tog han bort de långa spikarna så nu går det inte att samla fler saker på den väggen. 😉

Även om jag gnäller över att juniorerna rensar och röjer i mina samlade saker, så är det faktiskt skönt att få hjälp med det. Framför allt när de slänger bort en massa bra-att-ha-saker som jag inte själv kan göra mig av med, just för att de kan vara bra att ha… 😳 Och ni vet ju hur det kan vara; dagen efter att man slängt något, behöver man precis en sådan grej. (Läs: det betyder alltså att inget får slängas.)

Jag har även alldeles för många känslomässiga band till mitt skrot, som jag samlat ihop under åren, och fastnar alldeles för lätt i sentimentala saker. Jamen, det är ju så – jag kan inte alltid förklara för juniorerna varför jag vill ha kvar just den saken, bara att jag vill ha kvar den. Men jag kan hålla med om att mycket jag samlat på mig går att slänga utan att passera Gå. 🙄 Raka spåret till Fängelset Soptippen med prylarna, bara!

Jag glömde berätta att jag börjat lyssna på en ny bok, ”Liket i salongen” av Madeleine Gustafsson. Det är en lagom myspysig bok som kan puttra på i bakgrunden medan jag gör annat. Själva historien har viss humor eftersom allt börjar med att huvudpersonerna köper ett slott på fyllan, för att förverkliga sin dröm om ett lyxigt B&B… Sedan ramlar historien iväg åt olika underhållande håll. 😉 Lättsmält historia, inget du kommer att drömma mardrömmar om, ifall du undviker deckare p g a nattsömnen!

UPDATE 2
Eftersom jag hade planer att rensa grönsakslådan i kylen under helgen, så har det förstås inte blivit gjort. 🙄 Det kommer inte att göras ikväll heller, då jag planerar att 1) komma hem, 2) värma och äta middag, samt 3) se ”Fråga doktorn”. Om det nu är ett nytt avsnitt ikväll? Barnens julkalender har ju kört igång i morse, och den går väl i repris på kvällarna, men jag vet inte när. Bäst jag kollar det där. (Efter en snabb koll: det blir ”Fråga doktorn” ikväll, men de kortar av avsnittet en kvart p g a julkalendern.)

Det är inte bara barnen som får julkalender. På någon av dokumentärkanalerna jag har (minns inte om det var Discovery eller National Geographic) kör de också igång julkalender idag, med spännande/ intressanta dokumentärer alla kvällar kl 20.00 fram till jul! Där har jag ingen aning om vad de kommer att visa, men det är lite av kalenderkänsla: man vet inte vad som gömmer sig bakom luckan. 😉 Det kan vara något intressant eller något jag sover gott framför…

Under pandemin kom något ljushuvud på att alla engångsmuggar på våra toaletter (eller övriga utrymmen där det finns tillgång till dricksvatten) skulle tas bort – och sedan kom de aldrig tillbaka. Jag har svurit många gånger över detta tilltag, då jag ibland behöver ta värktabletter för knäna, men måste gå ända ner till fikarummet för att komma åt en mugg/ glas/ kopp för att skölja ner dem.

Så i måndags, då jag kom från hälsocentralen, efter en sväng förbi Apoteket, hade jag ingen ork kvar – men behövde ta några nya piller jag fått. Då räddade min kollega Å mig – hon hade en hemlig rulle med engångsmuggar gömda i sitt skåp på kontoret! 🙂 Nu har jag märkt muggen jag fick, så inte någon råkar slänga bort den.

Vi blev hastigt och lustigt utbjudna på lunch av en f d kollega idag för ett par dagar sedan, men nu har vi bestämt oss för att ställa in lunchdejten. Det har kommit snö inatt. 🙁 Inte så jättemycket – än så länge – men snöandet fortsätter och jag blev sen till jobbet innan jag skalat av den värsta snön från bilen. Ingen av oss kände för att gå ut och äta i det här vädret, vi tar det en annan gång.

Siri har börjat sova uppe på klöstunnan, som följde med henne och Sigge, igen! Den har varit övergiven ett längre tag men nu har hon hittat tillbaka till den. Ibland – om det inte är för kallt – ställer jag upp altandörren för att vädra ordentligt, och då gillar hon att ligga där uppe så hon har koll ifall Simba (eller någon annan) kommer in. Inte nu för att jag har sett till någon av grannkatterna på väldigt länge, inte sedan det börjat bli kallare, men Siri håller koll ändå. 😉

Det blir ingen matsedel den här veckan heller. Jag vet inte, jag orkar ids inte. Nu blev det middag från Grillen igår igen, så få se om jag tar mig till Affären ikväll eller om jag strandar på Grillen ännu en kväll. Det finns fler rätter jag inte provat på! OK, det är kanske inga kulinariska kullerbyttor att äta Grillmat, men det är ett rejält mål med varm mat. Som jag slipper laga själv. 🙄 Samtidigt behöver jag småhandla lite annat smått & gott, förutom pytten och äggen jag planerat, så jag får se vad jag känner för ikväll.

UPDATE
Äsch, jag skulle ha varit mer förutseende och sett till att ha med mig lunch till jobbet idag. När det väl blev lunchdags, orkade jag inte gå ut och skrapa bilrutorna 🙄 så jag gick ner i fikarummet och drack svart kaffe istället. Låt mig säga som så: jag kommer att hoppa över kafferasten på em. Inte bara för att jag drack kaffet nu, utan för att A inte är här på em. Vi brukar ju annars gå till kaffet tillsammans.

Jag sitter och fifflar med min handelslista. Planen är ju att handla ikväll, men frågan är om jag verkligen ids. Varor läggs till, varor plockas bort. Jag får se om/ hur jag orkar med en eventuell handelsrunda när dagen är slut. Det finns mat hemma så jag klarar mig till fredag, då jag kan skicka hemtjänsten att veckohandla åt mig. Det som finns hemma är lite pyssligare att laga än pyttipanna och stekta ägg, men jag har ju hela kvällen på mig att skala och hacka och strimla… Om jag ids.

A har köpt mig en ny leksak, en pulsoximeter att stoppa in ett finger i för att kolla puls och syresättning då och då när jag är hemma. Annars är det ju vid läkarbesök de pluppar fast en sådan på fingret så fort jag visar mig. 😉

Alltså, inte undra på att jag känner mig stressad ibland. Nu ringde min chef – som jag tidigare i morse meddelat att jag jobbar hemifrån under fm eftersom jag ska på återbesök på HC – och hade en annan chef runt halsen 🙄 som behöver låna mig p g a sjukdomsfall på en annan avdelning. Direkt exakt nuuuu.

Jag meddelade att fram till halv 10 har jag tid, men inte en sekund längre. Bilen är inte i värmaren och det har varit kallgrader hela helgen. Det kommer att dröja länge innan jag ens ser ut genom rutorna. Dessutom behöver jag kanske tanka…?

Nåja, det går nog bra. Jag behöver inte byta om utan kan åka till doktorn med mina ”hemmakläder” på mig. Sedan hinner jag byta om innan jag ska till jobbet. Inte nu för att någon där skulle bry sig om vad jag har på mig, men ändå. Lite prydlig vill jag vara då och då. 😉

Är det inte typiskt, så säg? Med hjälp av min familj har jag till slut lyckats tvätta upp – och torka – klädslarna till båda sofforna, så de var rena och fräscha inför hösten. (Ena soffklädseln har legat på vänt länge i tvättstugan, då det alltid fanns viktigare saker att tvätta först.) Nu är sofforna uppiffade: en åt mig, en åt Siri. 😉 Och gissa vem som spydde upp hårbollar i sin soffa igår, precis när jag var färdig med den akuta tvätten jag var tvungen fixa under helgen…? Ledtråd: det var inte jag. 🙄 Nu ligger den soffklädseln i tvättmasken igen och väntar på att bli upphängd, men jag ordnar det ikväll.

UPDATE
Så snopet! Det fanns ingen bokad tid åt mig idag, varken hos läkare eller sköterska?!? Hoppsan! Nå, receptionisten gav en en ny tid nästa måndag, så får vi se om jag överlever till dess. 😉 Ilskan jag känner idag lär hålla mig vid liv hela veckan. Inte att jag var obokad hos läkaren, utan att man får för helvete inte ens vara sjuk på det här jävla jobbet! 👿

Jag hann inte ens stämpla in så blev jag ivägskjutsad till den andra avdelningen, som behövde låna mig redan i morse. Som om jag inte har fullt med eget arbete att göra – men det är bara att bita ihop och ta mig igenom dagen, med hopp om att få göra eget arbete imorgon. 🙄 Som tur är behöver jag inte göra allt, utan en del andra tar hand om vissa andra uppgifter, men jag blir ändå uppbokad hela dagen. Nå, jag gör det jag kan av deras uppgifter, resten lämnar jag.

Det hjälper inte att jag försöker vara sjuk och hålla mig hemma. Till slut ringde jag en kollega som kom förbi med min dator och diverse arbetsmaterial vid lunchtid… Jag har ju inte slagit i huvudet, inte mer än att jag kan jobba, i alla fall. 😉 Det blir så långa dagar med TV:n som enda sällskap, om inte Siri kommer och råkar vara kelsjuk. Jag har ju tillbringat större delen av helgen på soffan – liggande på vänster sida, då det onda revbenet sitter till höger. Mitt högra ben har 50 nyanser av blått men känns bättre. Eventuellt far jag till jobbet imorgon, jag får se hur jag känner mig.

Nu återstår planen att fixa någon sorts middag. All lax är nu uppäten men jag har ju falukorv ifall jag vill göra korv Stroganoff eller korvsoppa. Grönsaker av olika modeller är inköpta sedan tidigare. Återstår bara att skala-skiva-hacka dem. Om jag ids. Annars kan jag skjuta upp soppan ett par dagar tills jag känner för att handskas med grönsakerna.

A har köpt mig ett par halksockor, så jag inte ska fälla mig fler gånger. (OK, det var jag som skickade med honom att köpa mig ett par när han ändå handlade annat åt mig.) Alla juniorer som är inblandade tycker jag ska skaffa mig ett larm också, så hemtjänsten kan hjälpa mig om/ när jag trillar omkull nästa gång. 🙄 Hur blev jag plötsligt så hjälplös och behövande – jag har ju inte ens uppnått pensionsåldern? (Ett år och sju månader kvar… 😆 ) Visst är det jättebra att jag får hjälp, det känns bara alldeles för tidigt. 😳

Snart är jag klar med kommissarie Roy Grace för den här gången! 🙂 Få se vem jag träffar efter honom, jag har inte valt vilken bok det blir än. Min lista med böcker jag kan tänka mig att lyssna på är oroväckande lång, men jag brukar rensa då och då, när jag inser att jag aldrig kommer att hinna ikapp eller när jag upptäcker att jag inte alls är intresserad av vissa böcker. Ibland råkar jag lyssna/ läsa en recension på någon bok som får mig att snabbt peta in den boken i listan, men efter ett tag inser jag att det inte var ett bra val – av olika orsaker. Whatever. Jag kommer aldrig att bli utan något att läsa, oavsett om jag läser med ögon eller öron. 😉