Kategori: YouTube

Vilka tragiska inlägg jag skrivit, målade med bred pensel i svart, helt utan hopp. Det var verkligen inte meningen! Jag är ju en i grund och botten positiv person, som försöker se the bright side of life hela tiden.

Får ursäkta mig med att det inte var meningen att de inläggen skulle vara så deprimerande, jag blev bara less att se dem skvalpa omkring i mappen med utkast. Ja, jag har filat lite på dem ett tag, innan jag blev less och tryckte på ”Publicera”. (Och ändå blev de inte bra. Typiskt mig. 😉 )

Ni ska genast få dagens plus istället: jag har färdig middag när jag kommer hem! Inte för att någon lagat middag åt mig (dream on, baby, dream on) utan för att jag gjorde våfflor i stor mängd igår. B och jag kan ha våffelfrossa idag igen, innan jag släpper den heta potatisen i knät på henne: hon ska få (handla och) laga alla veckans middagar den här veckan! *elak mamma*

[tags]positiv, bright side of life, dream on, våfflor[/tags]

Nu får jag snart göra helg. Myspys med tacos i TV-soffan och sådär härligt samkväm med famlijen – nejnejnej!

OK, jag får gå hem från jobbet, men det blir inget myspys och definitivt inga tacos. *urk* Alltså, jag äter tacos om jag blir bjuden, men det är inget jag lagar själv eller önskar mig. Det blev liteförmycket under en tidigare period i mitt liv; jag har väl förätit mig.

”Familjen” framför TV:n består av mig och ca 2 katter (det varierar, beroende på hur kelsjuka/ hungriga/ uppmärksamhetstiggande de är), i vilt slagsmål om Yllefilten. The One And Only Yllefilt. Hett eftertraktad av alla soffliggare. Alla hushåll borde ha en (yllefilt, inte soffliggare).

En del har mer tur än de förtjänar…

[tags]helg, svammel[/tags]

Det märks att jag är övertrött, då jag får ett hysteriskt skrattanfall under en diskussion om den här filmen:

Måndag, ljuvliga måndag… Eller kanske inte.

[tags]skrattanfall, SMHI, solfilm[/tags]

Gårdagens klippning blev helt OK, precis den frisyr jag var ute efter. *tummen upp* Idag känns det ännu bättre, då jag tvättat ur det spray frissan alltid envisas med att sätta i håret när klippningen är klar. (Jag brukar säga till, men glömde/hann inte.)

Jag är ju en ”tvätta-kamma”-person, vill inte behöva hålla på att värma håret i onödan med lockborste eller plattång, eller sätta frisyrprodukter i det. Visst blåser jag det torrt om det är kallt ute och jag ska promenera till jobbet, men inte annars.

Det är en del av min personlighet. Jag bryr mig inte speciellt mycket om hur jag ser ut. Huvudsaken är att jag trivs själv. Jag använder inte makeup, annat än läppstift* och nagellack någon enstaka gång (jag är lite periodare med det), främst för att jag inte tål mascara.

Mina kläder shoppas nästan uteslutande på Ellos PLUS-avdelning, så det är inte frågan om att vara speciellt modemedveten eller ”först med det senaste”. So what? Jag är nöjd om jag har kläder jag ryms i.

Jag försöker alltid se saker från den ljusa sidan och förväntar mig inte att saker och ting går åt helvete, utan OM de gör det, får jag göra upp en ny plan. Den dagen, den sorgen. *rycker på axlarna* Visst finns det en poäng i att vara förberedd på motgångar om de kommer, men man behöver inte gå runt och vänta på dem hela tiden.

[tags]frisyr, personlighet, kläder, optimist, Monty Python, Bright side of life[/tags]

*) Det är jättekul att se hur folk lyser upp och ler tillbaka när man har riktigt, riktigt rött läppstift en sketen grå vardag och fyrar av ett leende mot dem. Prova!