Allmänt, Katter

Mästermanipulatör

* Snigel *

Den nyopererade kissemissen har kommit på att om hon sitter och ser ordentligt eländig ut, så blir hon buren nedför vindstrappan. Både A (som var förbi medan jag jobbade) och jag har gått i hennes fälla. Men i morse, när jag fyllde på kattmat i skålen, så kom hon skuttande nedför trappan hur lätt som helst! Vilken liten rackare! 😆

På tal om skålar, så var jag tvungen byta ut skålarna åt henne, p g a tratten. Först försökte jag – igår kväll – att sätta blötmaten på ett fat. Det funkade inte, hon skyfflade bort maten från fatet med tratten, och kom sedan inte åt den under kanten av fatet. Nu har jag satt två små ugnsformar istället (en för mat, en för vatten), så tratten ryms men det är en kant som hindrar maten från att glida iväg, och då gick det bättre.

Under lunchen måste jag till Apoteket för att hämta medicinerna hon ska ta. Jag vet fortfarande inte om det är tabletter eller salvor, eftersom receptet gått elektroniskt till Apoteket. Ja, ja. Det kan bli en kamp, oavsett i vilken form – eller också går det hur bra som helst. Vi får väl se hur det går.

Jag lyssnade på ljudboken medan jag körde till och från veterinären, samt medan jag fikade på macken under tiden operationen gjordes. Tyvärr hade inte restaurangen/ vägkrogen vägg-i-vägg med macken hunnit öppna för dagen, så jag fick nöja mig med automatkaffe och en kylskåpsmacka, men det gick bra ändå. Huvudsaken var att jag fick tag i kaffe! 😆

Jag blev glatt överraskad igår: L, änkan efter min farbror B, ringde till mig! Vi förhörde oss lite grann om hur livet rullar på för oss båda, och jag halvlovade att komma förbi någon gång när jag är till L. Jag har faktiskt tänkt åka till byn B, där hon (och min kusin U med familj) bor, för att inte tappa kontakten med den delen av släkten. Vi är inte så många kvar nu – sorgligt, men sant. Senast vi träffades var på farbror B:s begravning för ca 3 år sedan.

Till middag igår stekte jag korv, ingen vegomiddag alltså. Det finns korvar kvar, så risken finns att det blir favorit i repris idag. Jag tror jag skjuter det nya receptet till helgen istället, då jag har bättre med tid – och kanske bättre med lust att prova det. 🙄

UPDATE
OK, nu har jag hämtat medicinerna på Apoteket och gett froppisen de första doserna. Tack och lov behöver vi bara stå ut med besväret i fem dagar, inte två veckor (som jag trodde). Slutsats efter lunchkampen: nu hatar hon mig och jag kommer aldrig att få fast henne igen. Typ. Det gick ändå hyfsat bra att få i henne pastan (inte piller), mest tack vare tratten. Hon kan inte kasta med huvudet så vilt som hon skulle vilja. 😆

För övrigt ringde två kollegor, från en annan arbetsplats, och frågade hur det gick med katten. 😆

Foto, Katter

Roadtrip

* Snigel *

Jag och min bebis har varit på roadtrip. Hon fick en ny fin krage, jag fick bara betala och se glad ut. Ja, jag var verkligen glad – igår kväll var hon i så dålig form att jag trodde det skulle bli enkelresa för hennes del… 😳 Jag fick bära henne nedför trappan! 😯

Nå, ni vet hur det är: arga kattor får rivet skinn. I hennes fall var det svansen som skadats och infekterats, så nu ska hon hållas inomhus och medicineras ungefär ett par veckor. Veterinären har tömt ut varet och rensat såret, samt lagt förband.

Nu återstår bara att hålla kvar kragen på henne så hon inte slickar sönder såret. *suckar* Jag minns inte vilken av katterna det var som var mästare på att ta av sig kragen – det tog typ 10 sekunder så var de skilda från varandra. Hur jag än försökte knyta så plockade hon av kragen direkt; det var antingen froppisen eller madamen, minns inte vilken av dem.

Ifall ni väntar på recept från gårdagens vegomiddag, så iddes jag inte börja med någon matlagning utan gjorde bara smörgås istället. Kanske jag känner mer för att laga mat idag? Vi får se, när den stunden kommer…

UPDATE
Förresten glömde jag berätta att sommaren är Slut, Över och Förbi. 🙁

Inte p g a vädret, utan nu är de nya avsnitten av ”Morden i Midsomer” slut. Finitio. Inget i rutan på tisdagskvällar. Fatta hur snopen jag blev, då jag – för en gångs skull – bytt om till pyjamas, laddat kaffebryggaren och tagit min kvällsmedicin i god tid innan jag skulle parkera mig på soffan – och så var det någon sorts fortsättning på ”Allsång på Skansen”?!? Vad ska jag nu se fram emot? OK, ”Ett fall för Vera” på fredagar, om inte den serien också tagit slut??? *jämmer & pest & elände*

Även om jag tillbringar mycket tid framför TV:n så är det inte mycket jag verkligen ser. Ofta står TV:n och surrar som bakgrund till något annat jag gör. En del har på radion när de är hemma, jag har på TV:n.

Allmänt

Tidlös

* Snigel *

Just nu är min altan tidlös, inte bara i design 😉 utan även i tid. Klockans batteri har tagit slut, vilket gör att den bara visar rätt tid två gånger/ dygn. 😆 Vilken dag som helst kommer jag att byta batteri i den, jag lovar!

Imorgon ska jag vara ledig på fm, då jag bokat in mig (eller rättare sagt froppisen) hos en veterinär. Katter visar ju helst inte hur sjuka de är, men hon är extremt hängig – och värst är svansen. Hon höjer inte svansen, och sätter sig inte heller om hon inte måste. Det är mycket huffande och puffande innan hon lyckas lägga sig tillrätta. Hon äter, åtminstone, men inte mycket och går sedan direkt upp till min (rena ovikta) tvätt för att fortsätta sova. Och det går sååå långsamt för henne. Till och med jag hinner före henne uppför trappan, och då går det verkligen inte fort! 😯

Det går trögt för mig med boklyssnandet nu. 10 minuter här och 10 minuter där, så kanske jag hoppar över en dag eller två, och så 10 minuter igen. Jag har åtminstone inte tappat tråden – än. Får väl ta hörlurarna med mig så jag kan lyssna i bilen på väg till vet imorgon.

Jag är grymt godissugen, men försöker hålla mig i skinnet. Körde en sväng förbi macken under lunchen, för att kolla om det var lite folk ( = går fort att handla när jag bara ska ha godis…) men där var fullt både vid pumparna och på parkeringarna. Nå, det var ju bra. Suget går förhoppningsvis över om en stund.

Den här sommaren har jag varit grymt tråkig. Inga nya inlägg på vare sig Facebook eller Instagram under hela sommaren. Många andra har lagt ut härliga sommar-sol-och-semester-bilder (typ), så jag har ”gillat” andras inlägg, men inte gjort något själv. Jag skulle för övrigt behöva byta profilbild, men det får vänta tills det läskiga såret på näsan läkt.

För x antal månader sedan klämde jag två finnar som satt nära varandra på nästippen. Sedan har jag antingen tvättat bort eller klöst bort sårskorpan med ojämna mellanrum, så nu är det ett stort sår över hela nästippen. Omöjligt att sminka över (jag har smink jag skulle kunna använda, men till det här såret behövs riktigt spackel till underarbetet) och det läker verkligen inte bra. 🙁

Ibland ser det nästan fint och läkt ut när sårskorpan ramlat bort mer eller mindre av sig själv, andra dagar blöder det så ini bomben så jag får sitta och pressa emot med en papperstuss tills det lugnat sig för att inte få droppar på kläderna. Nå, det går väl över. Någon gång. (För den intresserade kan jag tala om att varenda dag jag har möte via Teams eller annan videotjänst med någon/ några som inte känner mig, har jag en riktigt stor svart sårskorpa över hela nästippen. När jag kör Teams med t ex mina kollegor, kan jag ha ett nästan läkt sår. Typiskt.)

Middagsplanerna för idag lutar åt en vegovariant, fast med grillad korv till. 😆 Jag ska prova ett recept jag inte gjort tidigare, och resultatet kan ätas både med eller utan kött som tillbehör. Om det går bra återkommer jag, annars får ni läsa gårdagens inlägg om hur jag misslyckas i köket ännu ett varv… 😳

Allmänt

Snart

* Snigel *

Snart är semesterperioden över. Nu är det sista veckan vi är ”bara två” på min avdelning! Regnet står som spön i backen men det är ändå hyfsat varmt, typ 16 grader.

Jag är glad över regnet, det behövs efter den torka vi haft hela sommaren. Även om det kanske inte varit stekande sol varenda dag, så har det ändå varit uppehåll. Någon kort regnskur har passerat, men av den typen att det hunnit sluta trumma mot altantaket innan jag hunnit ut för att röka (och lyssna på regnet).

Under helgen har jag inte gjort så mycket. Tvättat, torkat – både ute (innan regnet) och inne – och burit upp från tvättstugan. Köpt thaimat – gissa vad jag har i lunchburken idag? 😉 – och annars varit allmänt slö.

A var förbi till mig en kväll under veckan och gav mig en påse hemodlade jordgubbar från Byn! Så gott, och så snällt! B skulle på semester med familjen, men fick åka hem igen då minstingen blev magsjuk. De gör ett nytt försök till helgen.

Det ryckte svårt i IKEA-tarmen i söndags, då vädret var gråare än lördagen, men jag behärskade mig. Som B sade, när jag nämnde det åt henne: jag kan ju börja med att packa upp allt jag köpt vid tidigare resor till det stora blå varuhuset…

Jag har pippi på att köpa bra-att-ha-saker på IKEA, som blir liggande kvar i påsarna, då det inte är något jag behöver akut. Så hamnar påsen i hallskrubben (eller annat olämpligt ställe) och fortsätter att vara otömd. 🙄 Ja, ja. Vilken dag som helst ska jag fixa det. Men inte idag.

Froppisen har varit i slagsmål ungefär runt fredag. Natten mot eller från fredag, jag minns inte. Nu återhämtar hon sig, men det tar tid. Först igår tog hon sig ner från sovrummet, för att äta, och gå ut och göra det som behövde göras. Sedan har hon faktiskt sovit på mig hela natten, men när jag vaknade och började röra på mig blev hon less och försvann upp igen. Det går inte fort när hon går men hon haltar inte, vad jag kan se. Hur är det man säger: arga kattor får rivet skinn… 😉

UPDATE
Måndag, ljuvliga måndag. Eller kanske inte. 😳 Nu börjar det röra sig mer folk i korridorerna på jobbet, i alla fall, eftersom inte alla avdelningar har samma semesterveckor som min avdelning. Vilken tur jag gjorde undan köksveckan förra veckan, medan det ännu var lugnt! 😉

Jag funderar på att kanske sno ihop en matsedel för veckan, men det går trögt. Än så länge har jag bara kommit på två rätter – men om jag tar en kort vecka…? 😉 Nä, jag fortsätter och funderar. Måste jag handla idag eller kan det vänta till senare? Vad är mest akut att fylla på?

Låt mig bara säga att jag har fått oflyt i min matlagning. Utan att gå närmare in på vilka katastrofer jag kan åstadkomma i köket, så kan jag förvandla vilken maträtt som helst till något helt oätligt. Kanske det gått rötmånad i min matlagning? 😉 Klarar inte ens av att steka en enkel hamburgare utan att antingen bränna den eller servera den mer eller mindre rå. Jag är helt enkelt inte i fas med mig själv i köket just nu. Efter en lååång period då jag levt på yoghurt & smörgås har jag kommit av mig med matlagningen. 😉

Eftersom jag kommit förbi ”måste-tvätten” och hamnat på ”sedan-tvätten” så rensar jag lite smått under hatthyllan i hallen och slänger i maskinen då och då, beroende på vad jag ska köra för tvätt. Inte för att det är slut tvätt nere i tvättstugan, inte alls, men om jag ändå ska tvätta t ex något annat rött, så plockar jag med en röd sjal och en röd mössa också. Lika bra när jag ändå har ångan uppe. 😉

Allmänt

Gnetar vidare

* Snigel *

Jag gnetar på med mina sysslor på jobbet; pappershögarna ömsom växer, ömsom minskar. Det beror helt och hållet på om/ när jag går och tömmer vårt postfack, som jag jämt glömmer bort… 😳 Men det går bra, när jag börjar närma mig botten av den mest akuta pappershögen så går jag och hämtar mer. Det gäller att hålla mig sysselsatt! 😆

På eftermiddagarna är det ödsligt tyst i min korridor (och tvillingkorridoren). Med lite tur kommer någon tillbaka nästa vecka i den andra korridoren, så det inte bara är jag som håller ställningarna. Vissa dagar känner jag att jag kanske skulle kunna ta hem pappershögen och jobba hemifrån på eftermiddagen, men det faller på att det alltid måste bör vara någon på plats för att ta emot besökare. *rycker på axlarna*

Igår kom jag ihåg att eftermiddagsfika, och till min stora förtjusning var även E och A i fikarummet! 🙂 De jobbar på helt andra avdelningar, så jag ser dem inte annat än om vi råkar fika samtidigt. Nu fick vi en liten pratstund om allt och ingenting, det kändes nästan normalt igen. Det är länge sedan jag prickat in fikat med någon annan än min kollega A, och då har det oftast bara varit vi två – och vi träffas ju ändå uppe på avdelningen. Inget ont om A, men det är kul att umgås lite lätt med andra anställda också ibland.

Jag gillar ju pyttipanna, och provade en (för mig) ny sort igår: bistropytt tror jag den hette. Den var verkligen ingen hit. Potatisbitarna var stora, precis som köttbitarna. Föreställ er tärningsstora bitar av stekt kött, som dessutom steks extra i stekpannan. Det blev väldigt bra tuggmotstånd.* Dessutom var den lite för dåligt kryddad, ”vanlig” pytt har mer smaker. Nåja, nu har jag provat den, och vet att den inte var någon hit. Inte för mig, i alla fall.

En eller annan vit lögn har slunkit över mina läppar någon gång, men så är det väl för oss alla? Jag tänker närmast på alla ”jomenvisst, vi borde träffas bättre, kanske fika någon gång när vi har tid” jag klämt ur mig – samtidigt som jag vet att det inte kommer att hända. Inte om jag får bestämma. En del personer har jag mer eller mindre rationaliserat bort ur mitt liv, av en eller annan orsak, eller ingen orsak alls. Brist på tid och/ eller intresse. Andra skulle jag gärna träffa oftare, men alla verkar så upptagna nuförtiden – eller är de det? De kanske bara vill slippa träffa mig**, av en eller annan anledning? 😉

*) Här är läge att infoga det mina barn alltid påpekar: jag kan inte steka kött så det blir ätbart… Alltså hela köttbitar – färs klarar jag av. 😉 Vill man förstöra en hel stek så ska man ge den till mig, som förvandlar den till en seg klump av något oigenkännbart som möjligen skulle duga till tuggleksak åt hunden. Om man har en vuxen rottweiler.

**) Otänkbart! Helt enkelt otänkbart! 😆