Ibland känner jag mig förföljd. Av delfiner.
(Ni kan sluta skratta nu.)
När det blev inne med new age och mindfulness och feng shui och hela villevipsen, så fastnade tydligen valda delar av mänskligheten för delfiner. Delfiner sägs vara både kloka och vackra, och snart började bilder med delfiner dyka upp. Antingen piffigt hoppande över vattenytan eller stämningsfulla undervattensbilder.
Duschdraperier, badrumsmattor, handdukar, tvålar (badrumsdelfiner är tydligt överskattade), t-shirts, sänglinne, klisterdekaler, prydnadssaker, fönsterlampor, puzzel, affischer – hoppande delfiner i alla former, färger och material har brett ut sig likt galopperande mjältbrand. Det är delfiner ta mig f-n överallt!
*ryser*
Låt mig slå fast en gång för alla: jag avskyr delfiner! Om jag ville pryda mitt hem med fiskar (och varför skulle jag vilja det?) (men OK; om) så skulle jag skaffa akvarium.
[tags]delfiner[/tags]
(Värt att notera är att de som köper/samlar på delfiner även ofta är samma personer som köper avslappningsskivor med valsång. ‘Nuff said.)
