Det är verkligen konstigt, men morsans bortgång har gjort farsan betydligt piggare!
Inte i betydelsen ”pigg = glad”, utan ”pigg = närvarande i både tid och rum”. T o m hans röst har blivit starkare, jämfört med vissa gånger då han knappt orkat viska ett par meningar åt gången. Nu pratar han så man hör vad han säger, och det gör man hela tiden.
Det tog mig två timmar att ta mig hem från jobbet idag, och hade tagit ännu längre om jag inte glömt min anteckningsbok med att-göra-listan… Nu är de mest akuta sakerna åtgärdade, i alla fall, så jag kan börja gå igenom de andra (inte lika brådskande).
Dagens värsta: jag bröt en nagel! Det låter lite pimpinett, men dels var nageln lång och bröts sådär bakåt över nagelbädden (o aj aj aj aj buff), dels delade den sig på längden hela vägen ner till fingret… Gissa hur skönt det är med två nagelhalvor som fastnar i varenda tråd i vartenda plagg hela dagen? Väl hemma rusade jag till min nagelklippargömma* och klippte bort allt som gick att klippa från nageln, och nu har jag slutat fastna i allt jag rör vid.
Nu kom gamlingen och strimlade fåtöljen bredvid mig. En sträv uppmaning att jag ska lägga mig på soffan, med yllefilten på mig. Han har ju väntat hela dagen. 😉
[tags]pigg, att-göra-lista, bruten nagel[/tags]
*) Jag hoppas juniorerna har slutat norpa mina nagelklippare vid det här laget, men för att undvika att de hamnar på villovägar så ”gömmer” jag dem. Om de är besvärliga att leta fram får de vara i fred.
Ajj, sånt gör ont – korta eller långa spelar ingen roll.
Skönt att se att du är på G igen! 🙂
Tackar, tackar! Det är som vanligt – jag kan inte vara härifrån för länge!