Dag: 24 januari 2011

Ny fråga i marginalen. Ta en titt, sätt din röst. 😉

Ha! Jag har hittat den perfekta klädkoden för oss som snart hamnar i 50-årskrisen! *harkel* Ja, det är ett par år kvar, men man vet aldrig när den börjar.

Det är en t-shirt med tryck, föreställande mannen som format våra liv till de fantastiska varelser vi blivit. Varje person i min generation kommer att ge upp ett igenkännade tjut av lycka när jag stolt visar upp honom på min håriga bringa… En t-shirt som kommer att överglänsa allt jag har i garderoben.

Bara för att hålla er på sträckbänken ett tag ska jag inte berätta vem denna fantastiska man är. Ni får helt enkelt vänta tills jag fått tröjan.

[tags]t-shirt, 50-årskris, medelålders[/tags]

Idag blev jag plötsligt uppringd av en gammal vän som lagt ut ett foto på oss två på Facebook. Hon ville kolla att det var OK för mig, och det var det. Jag fick även några foton hon skickade till mig via mail, och kände hur åren snabbspolades tillbaka till slutet av 70-talet.

Så unga och oförstörda vi var! Så många människor jag inte sett på evigheter! Det har verkligen runnit mycket vatten under broarna sedan de fotona togs… Nu är det inte så många foton det rör sig om, egentligen, men tänk om vi haft de möjligheter då som vi har nu.

På den tiden var det gammal hederlig analog kamera som gällde: man tog 24 (eller 36) bilder, skickade rullen på framkallning och först när fotona kom tillbaka fick man se hur bilderna blivit. Det, ni ungdomar – det var tider, det! Inget att ta 14 bilder av samma motiv för att någon kanske blinkar, utan man ställde upp hela klanen mot väggen, tog en – eller kanske två – bilder och sen fick man vänta.

Då var det heller ingen som hade mobiltelefon (den var inte ens uppfunnen, tror jag) utan man fick vackert ringa med den fasta telefonen. Var det upptaget fick man prova senare, fick man inget svar var ingen hemma. Eller, om det var inom rimligt avstånd, så fick man gå över till varandra och se om den man sökte var hemma.

TV:n hade först bara en enda kanal, sedan två. Då blinkade en liten pil i hörnet när ett nytt program började på den andra kanalen, så man inte skulle missa att resa sig upp och gå fram till TV:n och byta kanal (om man tänkt se det som visades på andra kanalen). Japp, för på den tiden fanns inga fjärrkontroller.

Brev skrevs för hand, stoppades i kuvert och skickades med frimärke på. Vem skickar annat än julkort på det viset längre? Ville man ta reda på något fick man söka i uppslagsböcker, och nyheter var färskast i radion eller TV:n.

Åh, jomenvisstja! *fnissar* På den tiden var pizza Väldigt Exotiskt, den var nyligen introducerad till Sverigelandet och jag minns att jag fick följa med en kusin till pizzerian i K, för att prova denna kulinariska läckerhet. Tyvärr minns jag inte hur den smakade eller vad som fanns på, jag minns bara att vi varit dit. (Note to self: måste kolla om den lokalen ens finns kvar.)

Allt var inte bättre förr, även om nostalgins ljuva glans kan få det att verka så ibland. Säkerhetsbälte i bilar var valfritt att använda, vill jag minnas, åtminstone i baksätet. Bilbarnstolar fanns inte heller, utan möjligen kunde man (om man var tvungen att åka fastspänd) få en liten hård vanlig kudde under ändan, så näsan räckte upp över fönsterkarmen och man kunde se ut.

Alla rökte överallt. Ja, alla rökte inte, men de som gjorde det kunde göra det obehindrat överallt utan att någon höjde på ögonbrynen: inomhus (både hos sig själva och hos bekanta, oavsett om någon där rökte eller inte), i bilar, på bussar, på bion… Askkoppar var en piffig inredningsdetalj och kunde finnas infällda i ryggstödet på stolen framför eller i armstödet till stolen man själv använde.

[tags]nostalgi[/tags]