Idag fick jag – till slut – fast den lilla kattrackaren jag hämtat igår. Stoppade honom i buren och körde ner honom till L, där J väntade ivrigt (B var på jobbet). Katten verkade stortrivas där, mycket bättre än hos mig – han föredrar nog att vara ensamkatt. Han var mycket mer avslappnad idag, då inga väsande kattdamer fanns i närheten.
Eftersom han fått ett Väldigt Fånigt Namn (jag skulle kanske kunna tänka mig att döpa en mycket ful hund till det namnet) av sin förre ägare, så var namngivningen ett viktigt inslag i överlämnandet. Han kommer att heta Hubert Cucumberdale*, kallad Hubbe.
Det hann börja skymma ordentligt innan jag kom mig iväg hemåt, och helt plötsligt – på en sträcka utan viltstängsel – ser jag en älg stå vid vägkanten!!! Tack och lov inte på min sida av vägen, men jag blinkade frenetiskt åt mötande trafik och hoppas att ingen körde på den.
Jag var lite skärrad eftersom jag bara en liten stund tidigare fått lämna företräde åt en ambulans som med skrikande sirener och blinkande blåljus körde förbi mig till en bilolycka jag sedan kom fram till och passerade. Det är lite läskigt att köra i mörker när man inte är van, och innan jag var hemma var det ordentligt mörkt. (Att det dessutom ser mycket mörkare ut inifrån bilen, än utanför den, gör inte saken bättre.)
Nåväl, nu ska jag gå upp och parkera mig sängen med min pocket. Jag hinner kanske läsa två rader innan ögonen faller igen. 😉
[tags]katt, skymning, trafik[/tags]
*) Man måste höra B uttala hela namnet för att förstå pampigheten i det… 
