Observera madamen i bakgrunden; hon hade fullt sjå med att få mig att sluta klippa. Det måste ju vara farligt när det lät och luktade så illa! Så fort jag vände mig om, var hon en bit bakom och jamade oroligt.
Den Lilla Feta? Hon låg inne och jäste i soffan.
Så mycket väktare var hon.
Så, herr Gräsklippare… Du har längtat efter mig, förstår jag – eller? Jag vet att du brukar sätta dig lite på vrången när vi inte setts på ett tag, men idag var du förvånansvärt kärvänlig.
A fick igång dig utan större mankemang, och sedan startade du lätt som en plätt när jag ryckte lite i ditt snöre efter pauserna. Ja, du tar fullkomligen andan ur mig, jag måste få pausa ibland!
Jag ser fram emot ännu en sommar i ditt sällskap, trots den hatkärlek vi utvecklat till varandra: du vägrar att starta, jag lirkar, lockar och pockar, och mot slutet av säsongen är vi som ett gammalt gift par. Jag vet precis hur jag enklast får igång dig, du startar utan minsta knorr.
Till min stora glädje upptäckte jag även – mitt i gräsklippningen – att häggen blommade för fullt! Jag märkte det främst genom näsan, för jag stod med huvudet inne bland björkens kvistar när jag kände den söta doften. Ja, precis den där björken jag ska skalpera vilken sommar som helst. Den jag glömde stamma upp när jag stammade upp de andra björkarna.
Förhoppningsvis har jag inte retat upp grannarna allt för mycket, då jag kom igång rätt sent med klippningen och precis har blivit klar. Klar för ikväll, alltså – det är ännu kvar oklippta partier av gräsmattan, men jag orkade inte ta allt på en gång. De värsta partierna är klippta, de där gräset växer snabbast och tjockast. Resten får jag ta till helgen, då jag tänkt klippa hela gräsmattan – om vädret tillåter.
[tags]gräsklippare, klippa gräs, hägg[/tags]