Allmänt

Att ringa eller inte ringa

Jag har drabbats av ett dilemma idag. I början av veckan gjorde jag upp med en av mina kunder om ett återbesök hos mig idag, torsdag. Tyvärr glömde jag kolla almanackan – jag är på möten (som jag hade glömt bort då) nästan hela dagen!

Nu sitter jag och tvekar om jag ska ringa och väcka honom, för att skjuta upp besöket, eller om jag ska tvinga upp honom ur sängen för att hinna träffa mig innan jag försvinner… 🙄 Min elaka sida säger att jag ska ringa, medan min snälla sida säger att han ändå har stängt av telefonen när han sover (jag har ringt honom förut).

Medan jag fortsätter att tveka om ”ringa eller inte ringa” kan jag berätta att nu har jag satt fram fågelmatarna hemma och fyllt dem med solrosfrön. Hoppas bara att det inte kommer något vilt blåsväder innan ställningen frusit fast i marken, risken finns att den faller omkull då den står i en sluttning.

Jag har inte sett om fåglarna hittat maten än, då jag plockade fram ställningen igår i kvällsmörkret, och det fortfarande var mörkt när jag for till jobbet i morse. Talgbollarna tog slut förra säsongen, och hållaren till dem är borta (?), men jag tror jag ska hänga upp ett par äpplen och kolla om de blir populära.

Jag köpte nämligen Ingrid Marie-äpplen när jag var och handlade, men efter att ha smakat på dem igår insåg jag att de var inte riktigt färdiga. Väldigt syrliga i smaken, inte söta och goda som de brukar vara. Dessutom har jag någon annan sorts äpplen jag köpt för länge sedan, som aldrig blev den äppelpaj jag planerat. De börjar ha sett sina bästa dagar och kan bli fågelmat.

UPDATE
Haha! Jag ringde, och precis när jag svamlat färdigt i mobilsvaret* och lagt på luren, så kom min kund! Vi har rett ut saker och ting** även om han inte blev helt nöjd – men det är inget jag kan påverka. Tyvärr.

[tags]dilemma, besök, möten, fågelmat, äpplen[/tags]

*) Är det bara jag som blir helt ställd av att hamna i en telefonsvarare? Jag stammar, kommer av mig, hummar och mumlar. Ändå borde jag ha vant mig vid det här laget, men icke. 😳

**) Jag bombarderade den stackaren med (privata) frågor, bara för att jag var nyfiken. Han, i sin tur, fick ösa ur sig av sin besvikelse när saker och ting inte går som han har trott. Vi har träffats nästan varje dag den senaste tiden – rent jobbmässigt, förstås – för att reda ut en del saker, men nu är allt klart.