Jag törs nästan inte erkänna det, men idag känner jag mig frusen inne på kontoret. Annars klagar jag alltid över att det är så varmt överallt, men det snålblåser genom någon otät springa i kontorsfönstret när vinden kommer från precis fel håll. Nå, jag har ju ett skyddande lager av späck över hela kroppen, så jag lär inte bli djupfryst i första taget. 😆
Frusenheten underlättas av att jag tog mjölk & smörgås till lunch, d v s ingen varm mat. Nu är jag alltså kall både utifrån och inifrån. Tur jag är en varmblodig människa! 😆
På tal om frusen, så kommer jag genast att tänka på min kollega A, som nu är studieledig. Hon frös alltid, och brukade låna en filt att ha över benen när hon satt och jobbade. Faktiskt var hon förbi till oss en dag förra veckan, då hon hade tid mellan andra ärenden! Kul att få träffa henne emellanåt! 🙂
Froppisen ville gå ut under lunchen, men tvärnitade på brotrappen. Där satt hon, vibrerande av återhållen energi, växlade tyngdpunkt från tass till tass; en sparv satt lugnt kvar på marken och käkade fågelfrön, bara ett par meter bort! Precis när jag såg att hon inte hade långt kvar till Språnget, flög sparven glatt iväg… Jaha. Så gick det med den jakten. 😳
