Månad: februari 2020

Det var -27 grader i morse när jag var ut och tog första morgonröken. Inte kul att vara rökare en sådan här dag… Nu är jag på jobbet och det är ”bara” -25 grader, ca kl 8. Nåja, jag jobbar och bor ju inomhus, i uppvärmda byggnader. Det ska nog gå bra, det här. (Men jag har, för säkerhets skull, ”lånat” en motorvärmarplats på jobbet. Handlade inte igår, utan ska göra det idag, och tänkte slippa köra broarna runt.)

Traktorkillen hade skrapat av min gård igår, när jag kom hem. Gården är slät och blank som en isbana, utan att vara halkig. 🙂 A kom förbi en sväng och gillade det också. I måndags ställde han bilen på jobbparkeringen, istället för hos mig, då han trodde traktorn skulle komma förbi. När den inte gjorde det, stod A hos mig igår (tisdag) under jobbtimmarna, men for sedan till en kompis – och då kom traktorn, när gården var tom!

Jag minns inte om jag berättat det, men jag bytte faktiskt handväska för ett tag sedan! En mindre modell, så jag slipper släpa runt på så mycket extra skrot. Det är ju så att ju större väska, desto mer kan man stoppa ner i den – oavsett om det behövs eller inte. 🙄 Min längtan efter en ny väska (till samlingen…) minskar inte, men jag klarar mig ett tag nu.

Inte nog med det: jag har spårat upp pepparn som var försvunnen tidigare! Och rensat kryddhyllan, för att få plats med de nya burkarna! *gör vågen* Nu väntar nya experiment vid spisen! (Ha. Ha. Ha.) Det kanske blir en annorlunda kryddning på dagens planerade bönbiffar – eller inte. Vi får se vilket humör jag är på, när jag kommer hem. Värt att veta är att många kryddburkar har försvunnit, och jag kommer inte alls att sakna dem. En del var bara köpta för att prova ett eller annat nytt recept, som inte blev någon höjdare. (Om det beror på kryddan eller övriga ingredienser låter jag vara osagt.)

Låt mig bara tillägga att froppisen inte alls har någon lust att gå ut i kylan. Hon kommer så nära utomhuset som fönsterbrädan, men inte mer än så. Att sitta där med full utsikt och värme underifrån räcker gott för henne. Annan tid tillbringar hon på badrumsgolvets värmeslingor. Jag förstår henne. 😉

Jag nös, och genast haglade skojfriska kommentarer om coronavirus runt mig. (Det var faktiskt jag som började.) Det är lite av hets mot folkgrupp, alla virusvarningar som dyker upp i mer eller mindre seriösa källor i nuläget. Jag är inte bara lite less – jag är väldigt less dem nu.

Det leder mig in på influensavaccinet. Nytt år, nytt vaccin. Jag vaccinerar mig inte mot influensa, även om jag tillhör minst två riskgrupper. Är det meningen att jag ska få flunsan, så kommer den. Annars har jag ändå klarat mig bra i flera år.

Jag har inget emot vaccin, speciellt inte av den typen man ger barn, så de blir immuna mot s k barnsjukdomar (mässling eller annat, som kan bli direkt livsfarligt att få i vuxen ålder). Att däremot måsta ta nytt vaccin varje år för att influensastammarna ändras, det struntar jag i.

Värt att notera: jag har aldrig haft en ordentligt influensa, med lunginflammation och hela baletten. Jag kommer säkert att ändra mig om det skulle bli så och stå först i kön till influensavaccinet året efter. Sent ska syndaren vakna, ni vet. 😉