Allmänt

Olika

Under en sådan här kris, som hela samhället just nu drabbats av, finns det olika sätt att tackla problemet. Jag märker det främst på jobbet, där det finns tre olika varianter:

  • En del hör hemma i riskgrupper, men jobbar vidare trots smittorisken.
  • Andra hör absolut inte hemma i någon riskgrupp, men stannar hemma (jobbar hemifrån?) för att de är panikslagna.
  • De flesta fortsätter som vanligt, utan riskgrupp eller hysteri, men med bättre hand- och hosthygien.

Frågan har kommit upp, vilka regler som gäller just för “arbeta hemifrån”. Varför får en del göra det men inte andra? Svaret är: det avgörs av respektive chef, och bedöms från fall till fall. Det finns ingen generell regel utan det beror på situationen, som varierar från dag till dag.

Man kan inte helt döma ut de som är hysteriska eller panikslagna, då varje människa reagerar olika på de faror som omger oss. Att dessutom besöka sociala medier, typ Facebook, i dessa tider slänger verkligen bränsle på elden. Herregud så många förståsigpåare det finns online! 🙄

Allmänt

Inget aprilskämt

Jag har inte blivit lurad än så länge, men dagen är ung. Det första skämtet kanske var att jag skulle bli uppringd av Hälsocentralen cirka ett visst klockslag, som inföll för en halvtimme sedan…? Nåja, jag sitter bra där jag sitter just nu – på jobbet, vid skrivbordet, med kryckan lutad mot kanten.

Mina knän har bråkat med mig ett längre tag nu. Främst det vänstra, men det högra har tagit ordentligt med stryk under tiden jag haltat fram. Nu har jag plockat fram en krycka (eller två: en hemma och en på jobbet) för jag klarar knappt att gå på slät mark. Trappor är ett helsike att ta sig fram i, främst uppför men även nedför (men ner kommer man ju alltid, på ett eller annat sätt… 😉 ).

(OK, nu har jag pratat med HC och fick en besökstid hos dem imorgon!)

Jag behöver verkligen fara och handla idag, men vet inte hur det ska gå till. *uppgiven* Om jag kan stötta mig på en kundvagn så tar jag mig nog igenom affären, vagnen går (förhoppningsvis) även att köra till bilen – men väl hemma har jag ingen vagn. Inte nog med att varorna är tunga, det är dessutom svinhalt på mig gård nu. Jag tog mig knappt till bilen i morse, och har SMS:at min traktorkille att jag gärna vill få sandat på gården – igen.