Alltså, jag har anmält mig till en matlagningskurs (!) som börjar ikväll, men känner att jag börjar tveka… Ska jag verkligen gå dit? Jag har varit så länge utan sociala sammanhang att jag knappt vet hur jag ska bete mig bland folk längre, känns det som. 😳 Mina jobbarkompisar är ju vana vid mig, och jag vid dem, men främmande människor…? Äsch, jag får ta mig själv i kragen och gå dit ikväll. Det här är en liten ort, risken är minimal att jag inte känner någon annan av deltagarna. Jag är bara svamlig – klart jag ska gå dit! 🙂
Höstmörkret börjar inverka på mig. Jag var så trött igår, även under dagen, fast jag sovit mycket och länge. Just nu är naturen som vackrast, med löven som skiftar i alla färger från mörkgrönt till gult och vidare till knallrött. Det behövs bara en höststorm för att slita ner löven och då blir skogarna mörka och dystra igen. Bäst att njuta medan tid är! Vissa dagar kommer solen fram och det blir en explosion av färger, utan att vara för varmt – ljuvligt! 🙂
Idag släpper alla coronarestriktioner, så nu kommer vi att snart ha proppfulla sjukhus igen. Pessimist, jomenvisst. Det är fortfarande många som är ovaccinerade, av olika orsaker, och även om man är vaccinerad kan man bli sjuk. Kanske inte lika svårt sjuk som utan vaccin, men ändå. På äldreboendet där farbror K bor har de en smittvåg med många smittade och flera döda, men samtidigt är ju de som bor där redan sköra sedan tidigare, med andra sjukdomar och olika hälsotillstånd. Det är ju faktiskt sista utposten – ingen kommer levande därifrån… 🙄 Med eller utan corona.
Farbror K lever och har hälsan, i alla fall – de testar honom för corona varannan dag och han får hållas på sitt rum. Han börjar bli less att inte ens få röra sig ute i korridoren, men är glad så länge han slipper smittan. Vi ringer varandra då och då för att kolla läget. 😉 Jag håller koll på hans minne genom att fråga vad han ätit till middag, då jag oftast ringer på kvällen. Närminnet är kanske inte alltid så bra, men jag ger honom stödord (-Var det fisk? Kött? Korv?) och då kommer han på vad de fått.
Jag har inte planerat in några jobba-hemifrån-dagar denna vecka utan planerar att vara på plats varje dag. Även om rekommendationerna för distansarbete tas bort, så kommer vi ändå att – i den mån arbetet tillåter – att jobba hemifrån då och då fram till sista oktober. Sedan får vi se vad arbetsgivaren tycker och tänker om det. Jag har svårt att se att distansarbete inte skulle vara möjligt i fortsättningen, kanske inte på heltid men emellanåt. Alla arbetsuppgifter har faktiskt blivit gjorda under det år som gått, även om många jobbat hemifrån.
Det är lite på gott och ont med hemarbete, speciellt för de nyanställda. De är visserligen inte så många, men de måste sakna att komma in i gemenskapen – eller? Visst är det bekvämt att slippa t ex veckopendla från [valfri bostadsort lång borta] men det blir inte samma sammanhållning när man bara träffas via Teams. Själv ska jag hålla styrelsemöte (facket) via Teams imorgon, och jag hoppas verkligen att det blir det sista onlinemötet. Nästa möte ska jag banne mig boka in i ett sammanträdesrum, så vi får träffas på riktigt! (Om inte de andra i styrelsen vill fortsätta träffas online, förstås. Jag har försökt boka oss offline en gång tidigare, men då protesterade de!?!)
UPDATE
Haha! Nu har jag hittat en till som fått punktering efter samma vägsträcka som jag! Han har dock inte bytt bil. 😉 Lite uppkäftigt, då vi – innan min punka – diskuterat vilka delar av vägen som var grusväg eller inte. P g a vägbygget är hela vägsträckan grusväg just nu, men jag har inte sett honom så jag kunde varna honom. Ja, ja. Shit happens. 😉
UPDATE 2
Vi har nu jämfört våra berättelser om punkorna, och det visade sig att jag punkterades på lördagen och han på söndagen samma helg, så jag hade inte kunnat varna honom i alla fall! 🙂