Den stora glömskan har visst slagit till… Jag hade totalt glömt bort ett möte jag själv kallat till (upptäckte jag när jag satt i ett annat möte 😯 ), jag hade tappat bort en lista jag skulle ta upp, jag glömde katterna ute i två timmar… 🙄 Dessutom upptäckte jag att det verkligen börjar vara dags att elda upp fjolårets adventsljus, innan jag tar fram nya. Inte nog med det; jag har fredag idag. *suckar* Jag är inte i fas med vare sig mig själv eller omvärlden numera, verkar det som.
Dagens väder är grått, men varmare än tidigare. Nu är det runt -5 grader, istället för -15, och det gör stor skillnad. Fortfarande kallt, men uthärdligt. Marken är vit, men inte mer än nätt och jämt. Det har inte ens kommit så mycket snö att jag sopat av bron än (däremot har jag sopat altanen, men det är för att mina röktofflor är svinhala på snö).
Jag har börjat lyssna på ”Där korparna skriker” av Dag Öhrlund, en Ewert Truut-deckare av rejäl kaliber – precis vad jag väntat mig. Alla som läst en Truut vet vad jag menar. 😉 Gamle gode Ewert gör ingen besviken. Jag knagglar mig fram en kvart åt gången, ungefär, men har inte tappat tråden. (Oftast lyssnar jag när jag äter, så det blir inte så långa stunder åt gången.)
Snart är det dags att börja med dagens middag. Jag fuskade lite igår, eftersom jag fick fler matlådor i måndags än jag väntat mig, men idag är det dags att ställa mig vid spisen igen. *djup suck* Eller också åker jag ut och äter…? Hmmm, en lockande tanke, men jag har mat hemma. Det är bara så tråkigt att laga till den. Självklart håller jag mig inte till matsedeln 😉 eftersom jag inte iddes fara och handla. Jag har ändå ett par rätter att välja mellan, så jag är inte utan mat – bara utan lust att laga till den. 🙄
