Första dagarna

Under hemmajobbarfredagen och helgen har jag försökt uppfylla kraven som behövs för att sprutorna faktiskt ska hjälpa. Mindre portioner, med mer protein och mer fibrer (främst grönsaker), dricker mycket vatten. Jag känner mig inte smalare, men det är klart – på tre-fyra dagar ska det inte vara någon markant skillnad. Inte än. 😉

Matbruset är fortfarande kvar, jag funderar mycket på mat: vad ska jag byta ut mot vad, ska jag byta ut något alls eller bara ta bort, när ska jag äta, hur ska jag äta, o s v. Det blir nog enklare när jag kommit igång med rätt tänk och/ eller matvanor. Om det inte var för jobbet 😉 skulle jag kunna dela upp maten i flera små omgångar under dagen, men jag funderar på en lösning.

Ett tips till er som funderar på viktsprutor: de är ju bara ett verktyg som hjälper dig att komma till rätta med mathållning och livsföring. Om jag hade den minsta karaktär skulle jag kanske kunna fixa bantningen själv, men efter alla dessa år då jag bara gått upp mer och mer i vikt inser jag att det är inget jag klarar utan hjälp. Det är visserligen enklare än en viktoperation men det är ändå mycket hårt jobb jag behöver göra. Kostomläggning är inget man fixar i en handvändning, inte jag i alla fall.

Eftersom jag börjat med sprutorna lagom till Thaivagnens* premiärhelg så sköt jag upp första besöket där till nästa gång de har öppet, om två veckor. Då ska jag ha kommit in i någotsånär rätta rutiner, hoppas jag. Den här helgen har jag verkligen försökt halvera portionerna men jag äter fortfarande för snabbt. Det gör att jag hinner slänga i mig för mycket mat och får lite ont i magen efteråt, typ som efter ett julbord. 😳 Veckans läxa är att 1) äta ännu mindre portioner och 2) äta långsammare. *noterar*

Även om inte B med hela familjen kunde komma till mig under helgen, så kom hennes A förbi ensam när matchen var färdigspelad! Han måste ju ändå följa med som tränare till laget även om J är sjuk, så han passade på att svänga förbi när han ändå var på plats. Min son A hade jobbhelg men kom förbi en snabb sväng när han såg deras bil på gården, så jag fick träffa honom också.

Siri är ute och nattsuddar varje natt. I morse kom hon inte in förrän vid kvar över 5, och då pratade hon med Stora Bokstäver åt mig medan hon gick mot köket, så hon har nog varit på äventyr. 😉 (Jag har försökt ropa på henne varje gång jag varit upp på toa under natten, men hon kom inte hem förrän då.)

Jag har börjat lyssna på en ny bok, ”En av oss är död” av Peter James. Den är – förstås – lysande, som alla Roy Grace-böckerna. 😉 Dessutom har jag sett mycket på TV, både vettigt och mindre vettigt. En ny säsong av ”Tyst vittne” har börjat visas på SVT, så jag sparar ihop två avsnitt åt gången och ser dem som en sammanhängande historia.

Vad jag också sparat är det senaste avsnittet av ”Outlander” säsong 8, som är avsnitt 9 av 10 – och sedan är det slut! Alldeles slut! 😯 Planen är att se båda de sista avsnitten (9 och 10) nästa helg, beväpnad med näsdukar – men utan nödchoklad/ godsaker.

UPDATE
Dagens väder är kallt och blåsigt, så även om solen tittar fram då och då så vill jag inte vara utomhus. Det är besvärligt med våren, jag lyckas alltid dra på mig någon sorts vårförkylning (p g a för snabb att lätta på vinterklädseln?) som sitter i länge. Min kollega A och jag sitter på varsitt kontor och hostar ikapp i korridoren, men den här veckan är det ändå så lite folk på plats, så vi får hosta ifred. *he he* Jag är inte ordentligt sjuk, bara snorig och hostig. Ingen feber och knappt något halsont. Det är på inget vis synd om mig. 😉

---

*) Även om inte thaimat är det bästa när man ska gå ner i vikt så tänker jag fortsätta som jag brukar göra: köpa en rätt och använda som matlåda under veckan. Om jag nu äter mindre portioner kan jag dela en låda från Thaivagnen till flera egna matlådor. Jag behöver t ex inte ta med allt vitt ris utan kan använda egna grönsaker istället.