Jag måste ju berätta att jag faktiskt hunnit ranta lite den här veckan, har alltså inte bara suttit hemma (även om det blivit mycket av den varan också…).
Redan på måndagen ringde de från äldreboendet och sade att farsan var i sämre form. Jag var dit och hälsade på honom, fast han bara sov hela tiden. Han har haft ”sovardagar” tidigare, då han bara sovit och inte gått att väcka, men han var blek och kall den här gången. Han fick antibiotikadropp, då prover visat att han hade en infektion i kroppen, och skulle få mer nästa morgon.
Eftersom jag hade planer för tisdagen bestämde jag mig för att ändå åka iväg, efter att ha kollat läget tisdag förmiddag. Då hade farsan fått en till omgång antibiotika, men han hade även fått feber under natten. Sköterskan berättade – då jag var dit på tisdagen – att syrran ringt, och sagt hon skulle komma dit. Sagt och gjort, jag åkte iväg mot Ö, för att hälsa på brorsans särbo A.
Dessutom hade jag pratat med A, som hade planerat att åka ner till L med byrån åt B, och han berättade att B varit tvungen att akut åka in till sjukhuset (läs: BB) för en koll av bebisen, så han var kvar hemma tills han visste mer. Ojojoj! Nu började det hända saker! 😉 Nå, så småningom ringde B och berättade att allt var under kontroll, och hon blivit hemskickad igen. Falskt alarm. *suck*
Jag hittade fram till A i Ö, trots att jag aldrig varit dit förut, varken till Ö eller till henne. Det var jättekul att träffa henne på hemmaplan, och se den fantastiska lilla trädgård hon skapat! Hon bor väldigt bra också, ett lugnt område och med dottern i närheten. Vi pratade och surrade på om allt möjligt och dagen bara rusade iväg. Enda problemet var att hennes lägenhet ligger i mobilskugga, så det gick inte att ringa till mig. Däremot gick meddelanden fram, så då och då pep min mobil till och talade om att någon sökt mig.
Till slut var jag tvungen att åka hemåt, då jag gjort upp med syrran att hon kunde sova hos mig. Det är en bit att färdas, och jag var inte på plats hos farsan – där syrran vakade – förrän vid 23-tiden. Vi var där en stund tillsammans, men åkte vid midnatt hem till mig för att få sova lite. Vid halv 3 på onsdagsmorgonen ringde de från boendet – och då var det redan över. 🙁
Begravningen är redan bokad, med minnesstund och hela köret. Gravplats finns redan, då han ska dela med morsan. Min begravningskjol var sedan tidigare hos syrran för uppfållning, men hon hinner ordna den innan begravningen. Det är tredje begravningen jag går på i år. Då har jag ändå missat en, då min morbror begravdes samma dag syrran och jag kom hem från USA. Även om döden är en del av livet, börjar det vara nog nu.
Farsans rum på boendet är tömt. Det gick i raketfart, och jag har nu en till – ännu mindre – byrå i bagaget, för leverans till den blivande mamman. Den ska levereras någon dag nästa vecka, då jag ska hämta mina nya glasögon. Jag har tagit två par: ett par ”vanliga” och ett par terminalglasögon (att använda på jobbet).
[tags]liv och död[/tags]