Författare: * Snigel *

Allmänt, Foto, YouTube

Islossning

* Snigel *

image

A skottar.

image

H gnäller. 😉

Det har pågått islossning på min gård… A raggade upp H att komma och hjälpa till, så i ett litet nafs hade grabbarna grävt ett dike i den tjocka isskorpan mitt på gården – på längden, alltså från gatan till garaget. Tyvärr hann mörkret falla innan de var klara, så bilderna blev inte bra.

Jag vet inte riktigt vilken verkan de tror detta dike ska ha, annat än för att reta mig när jag kör fast i det. Här snackar vi verkligen om att ”gå på räls” för hamnar man med bildäcken i spåret så slipper man inte upp. 😕

Ja, ja. De har slitit hårt, och A var väl less den obefintliga sandningen och extrema halkan på gården. Det finns hopp om vår* då islagret inte var mer än en decimeter tjockt! Annars har faktiskt den senaste tidens töväder tunnat ut både snö och is ordentligt (utom på min gård).

Problemet är bara att väderprofeterna har spått kallare väder igen, så nu tinar inte de stora isbitar som hackades loss och är strödda över den ännu orörda isen. De gör tvärtom att det blir ännu halkigare… Nå, det har nog löst sig till midsommar eller så. 😉

[tags]islossning, sandning, dike, halka[/tags]

*) Jag frågade om de ville jag skulle sjunga ”Idas sommarvisa” åt dem medan de arbetade, men det ville de inte. Taskmörtar!

Allmänt

Sammanfattning

* Snigel *

En kort sammanfattning av måndagen: jag vaknade – och så var den här dagen förstörd…

Jo, jag vet, jag har snott det från någon (Ronny Eriksson?) men det sammanfattar dagen rätt bra. Och då har jag ändå inte nått lunch än. 🙁

På tal om lunch; jag glömde min lunchlåda hemma, så det får bli lunch från grillen idag. Jag tänker inte försöka ta mig över (den osandade) gården fler gånger än nödvändigt. Det var tillräckligt jobbigt att gå till bilen i morse.

Nu ska jag gå och stånga min panna blodig mot orubbliga principer. 🙄  Wish me luck!

[tags]måndag, Ronny Eriksson, lunch, stånga pannan blodig[/tags]

Allmänt, Dagens outfit, Foto

Måndag

* Snigel *

Outfit

Så var det måndag igen… Helgen gick alldeles för fort, till och med så fort att jag glömde tvätta! 😯

OK; ni som följt mig ett tag vet ju att tvätt – framför allt vikandet av den – inte hör till mina favoritsysslor, så att jag skjuter tvättberget framför mig är inget ovanligt.

I lördags var jag till L i ett par ärenden, och avslutade med gosestund med gullungen. Nu går han – med sin lära-gå-vagn som han fick i julklapp! För att den inte ska vicka så lätt när han håller i handtaget, har de smarta föräldrarna satt två 1½-litersflaskor (fyllda med vatten) som tyngd i själva vagnen. Det är så kul att se honom promenera fram och tillbaka över golvet! 🙂

Vilken blåst vi haft under helgen! Lördag stormade det som värst, och jag trodde ett par gånger att min bil skulle blåsa av vägen. 😯 När jag kom hem hade A varit förbi och plockat ihop sådant som blåst ut runt gården* så jag slapp börja med att rensa upp. Snöskyfflar, soptunnor, fimpflaska… Allt hade svepts runt av de starka vindpustarna.

Det blåser fortfarande hårt, men jag har ändå ”gjort sommar” när jag klädde mig för jobbet. Den rödprickiga toppen är egentligen en sommartopp, speciellt när jag inte tar någon kofta över. Det är faktiskt inte kallt, utan flera plusgrader, så jag fryser inte.

Värmen, i kombination med blåsten, gör min gård glashal! Smältvattnet rinner över isen. Jag tog mig till bilen i morse, men det var med nöd och näppe. Få se om jag tar mig över gården när jag kommer hem, speciellt med tanke på att jag måste handla mat idag. Balansen kanske inte är den bästa när jag ska bära tunga kassar över halkan. 🙄

[tags]tvätt, lära-gå-vagn, blåst, sommarkläder, halka[/tags]

*) Han hade varit förbi i ett annat ärende, men städade upp när han såg vad som hänt.

Allmänt, Foto

Inte min kväll

* Snigel *

Trasiga glasögon

Efter en lyckad dag och en god middag tog jag en liten tupplur på soffan. Vaknade och tyckte jag såg TV:n så dåligt. Hupp! Ett av glasen hade ramlat ur glasögonbågen! 🙁

Skruven till vänster glas har en längre tid börjat skruva upp sig själv, men jag har bara dragit åt skruven då och då, när det behövts. Nu verkar det som att jag skruvat snett senaste gången, för hela skruven har dragits ur så gängorna har farit…

Som tur var hade jag redan tidigare bestämt mig för att åka till L imorgon (lördag), men jag hade inte räknat med att behöva fixa glasögonen på den resan. Enda ljuset i mörkret just nu är att jag har mina dataglasögon att använda* – annars skulle jag vara helt borta. Visserligen kanske jag inte borde köra bil med dem, men nöden har ingen lag.

Nå, när jag grämt mig tillräckligt över detta, gick jag ut på bron för att ta mig en rök och hosta lite slem. I dessa förkylningstider har jag börjat ta hostmedicin för att få slemmet att lossna. Det skulle jag inte ha gjort… På medicinbeskrivningen stod ”kräkningar” som första biverkning. Resten får ni räkna ut själv.

Jisses amalia!!! 😯 Jag försökte borsta tänderna när jag trodde jag var klar, men det bara fortsatte, och fortsatte, och fortsatte… Nog fick jag loss allt slem, jag lovar!** (Jag ska inte ta mer av den hostmedicinen.)

Så kom jag ihåg att jag skulle hämta upp kycklingfiléer ur frysen i källaren, för att laga till middag idag. Givetvis fanns det ingen kyckling där. De filéerna måste ha gått åt vid något tidigare tillfälle. Ja, ja. Jag hittade annat jag kan laga till istället, men lite snopen blev jag allt.

i dessa vårväderstider (som hållit på hela vintern) har gatorna blivit fulla med hål i istäcket, djupa gropar att köra försiktigt i. Jag missade förstås en sådan grop i morse, och hörde hur det skrapade framspoilern i bilen, men jag iddes inte stanna då och kolla eventuella skador. Sedan glömde jag det när jag kom till jobbet och parkerade, så jag får väl kolla hur det ser ut när jag tar lunch. Ingenting har ramlat loss (det låg inga spillror kvar på gatan när jag såg i backspegeln) men det sitter en plastlist längst ner som brukar lossna i ena kanten. 🙄

[tags]glasögon, hostmedicin, kyckling, vägskador[/tags]

*) Som tur var hade jag inte lämnat dem kvar på jobbet, utan stoppat dem i handväskan när jag skulle gå hem för dagen.

**) Lax med romsås är inte gott när det kommer upp igen. Barasånivet. Dillen i såsen ger en bitter eftersmak.

Allmänt, Foto

Irritationsmoment

* Snigel *

Kaffemugg

Jag blir så less på unga vuxna som inte klarar av att (eller inte ids?) göra saker själva. För någon vecka sedan blev jag uppringd av en mor till en 20plus-åring (?!?) att några papper behövde fixas åt junioren. Det visade sig att jag behövde fler uppgifter, så jag har ringt flera gånger till juniorens mobil, lämnat meddelanden, men inte fått svar.

Nu har jag ledsnat och skickat det jag fått ihop, tillsammans med en post-it-lapp, till junioren. Om mamman ringer igen ska jag be henne ta sig i brasan  fråga om junioren är omyndigförklarad fråga varför junioren inte ringer själv om sina ärenden. Är man inte mer noga än så, kanske det inte var så viktigt? Även om mamma tycker det?

Sedan har vi gott om analfabeter/dyslektiker anställda. Ett brev med Viktig Information har gått ut till alla våra anställda. I brevet står klart och tydligt vad som gäller, och vad som – eventuellt – behöver göras från den anställdes sida. Vad händer? Jo, nu ringer 95% av de anställda och har inte begripit vad som står i brevet?!?

Problemet verkar vara – enligt de samtal jag själv drabbats av – att folk inte vänt på pappret och läst den del av brevet som står på baksidan… 🙄 Jag förstod det. Vi skulle ha gjort en pil, i kombination med texten ”vänd”.*

Hoppsan! Jag håller visst på att bli en riktig gnällkärring! Nåja. Bättre sent än aldrig!

[tags]curlingföräldrar, analfabeter, dyslektiker[/tags]

*) Vi försökte verkligen krympa ihop och skära ned texten till ett minimum, så allt skulle rymmas på en sida, men tyvärr. Det ska ju vara både läsligt och förståeligt. I slutänden blev brevet nästan två A4-sidor långt, med luft mellan textstyckena och tydliga rubriker, etc, eftersom det ändå inte rymdes på en sida. För att spara papper skrev vi ut dubbelsidigt. I nästa utskick kommer det bara att stå två ord: ”Ring oss”.