Både gamlingen och jag njuter av skuggan under björkarna. Jag läser (mitt bokpaket kom igår em) medan han bara chillar.
Och jag tänker inte låtsas om att han fick bäras hit, eftersom han inte såg att gå ner från bron…
[tags]gammal katt[/tags]
Kategori: Katter
Hjärteknipande
Det är hårresande hur fort det går.
Gamlingen börjar tackla av ordentligt, nu syns det tydligt hur gammal han är. Kroppen har blivit tunnare och pälsen är både matt och sträv. Han verkar ändå må bra, äter och dricker som han ska, men verkar ibland väldigt vilsen.
Det beror säkert på att han nu är både blind och döv. Han går in i bord, stolar och dörrar och vågar inte längre hoppa upp på vissa ställen. Man får prata med stora bokstäver åt honom och då verkar han ha kvar lite hörsel på vänster öra, för han vänder åt vänster när man försöker locka på honom.
B och J har varit här några dagar, så B har fått pyssla med gamlingen som trots allt är hennes katt. Själv skämmer jag bort honom på alla upptänkliga sätt, då jag vill att hans liv ska vara bra ända till slutet. Visst fasar jag för den dagen jag måste ta beslut, men den är ännu inte kommen. (Och jag hoppas den dröjer riktigt länge!)
Det är det värsta med att ha husdjur. Om man inte skaffar sig en papegoja (finns det inte en del sorters aror som kan bli 80 år eller mer?) så måste man en vacker dag ta beslutet över liv eller död. Att få höra att ”detärjubaraenkatt” hjälper inte, ett älskat husdjur är en familjemedlem – det är inget ”bara” över den kärlek man gett och fått.
Jag har fällt tårar över många husdjur genom årens lopp, både hundar och katter har passerat i mitt liv. Snart, alldeles för snart, är det dags igen…
En trött gammal kisse-pisse-misse-katt.
(Och, nej, han släpper inte alls hår – varför tror ni det?)
(Puffen han ligger på är inte grå, utan vinröd.)
[tags]gammal katt[/tags]
Detektiv
Ha! Jag kan minsann vara detektiv, jag också!
Någon hade lämnat leriga tassavtryck på motorhuven till min bil. Månntro vem…?
En snabb närbild och jag hade svaret: en katt med långhåriga tassar. Tja, då finns det inte så många att välja på, eller hur? Speciellt som jag sedan tidigare vet att hon älskar att torka av sina leriga fötter på bilen.
Här är hon: madamen, i rakad version! Nu har pälsen vuxit ut en bit, så hon är inte helt naken, men – som sagt – fötterna har kvar sina långa hårstrån. Och svansen. 😉
[tags]leriga tassavtryck[/tags]
Tillit
Det var nästan ett mirakel, det jag upplevde inatt! (Nej, inga snuskiga tankar nu. Det här rör något helt annat.)
Madamen – som fyller 13 till sommaren – har ockuperat både soffan, filten och mig hela natten! Hon måste ha blivit kelsjuk på gamla dagar, minsann!?! Annars är hon inte den som frivilligt kommer och vill bli kliad, annat än vardagsmorgnar mellan 07:15-07:30, då jag försöker ta på mig jobbkläderna. Då ligger hon och är kelsjuk i sängen – inte annars.
Hon flyttade sig inte ens när froppisen, väsande och smalögd av svartsjuka, hoppade upp på mig och försökte återerövra sitt territorium. Jag talade om för dem vad som gällde och kliade båda, och så småningom lade sig lugnet. Men froppisen var den som försvann först…
Jag tror madamen gillar när jag kliar henne, speciellt när jag kliar mothårs. Hon känns som sträv sammet (jättekul känsla, måste provas!) och det kliar säkert över hela kroppen när hon nu är klippt nästan överallt. Och så har hon ju Världens Mest Okliade Öron, men det har hon alltid – inte bara när hon är rakad. 😉
[tags]rakad katt, klia katt[/tags]
Klippning
Så sent som igår irriterade jag mig på min förvuxna frisyr och tänkte att jag verkligen skulle behöva en klipptid snart. Då kom jag ihåg att jag faktiskt har en klipptid – idag, efter jobbet! 😆
Det roliga är att jag beställt tid för både klippning och färgning, och har inte ändrat mig angående färgningen än, så få se hur detta slutar… *he he* Jag har fortfarande inte valt vilken färg jag ska ha, så vi får se vad det blir.
Jag har större bekymmer med frisyren. Bara ”toppa lite” eller göra något drastiskt? Det mest avancerade jag gjort åt min frisyr de senaste åren är – förutom när jag klippte av det superlånga håret och sålde det – att jag bytt till sidbena, eftersom jag var grundligt less mittbenan jag haft i massor av år.
Väldigt sur katt i bur hos veterinären. Hon vet vad som väntar.
Igår hade jag klipptid åt madamen. Nu är hon helsnaggad, bara huvud, svans och längst ner på benen är kvar. Annars ser hon ut som hej-kom-och-hjälp-mig. *flinar* Det var otroligt lite katt under all den där pälsen, och så småningom kommer nog froppisen att sluta fräsa (”hissa” – det låter ”hhhsss”) åt henne.
Froppisen vill inte riktigt känna igen sin lekkompis än, men det går över. Förhoppningsvis fräser hon inte lika mycket åt mig när jag kommer från frissan… 😉
[tags]klippning, frisyr, rakad katt[/tags]