Allmänt, Foto

Söndag

* Snigel *

Solen visade sig igår, för första gången på hela november! Härligt! Jag blev så pigg att jag åkte hem till Byn och hälsade på A, och kollade på hans nyrenoverade vardagsrum.

Sedan åt jag middag på N, tvättade bilen på OK/Q8 och åkte hem. Glömde handla, men jag får väl fara idag istället. *rycker på axlarna* Annars ägnar jag mig åt den smutsiga tvätten idag, då det jag tvättade förra helgen bara var det mest akuta som jag behövde till resan.

Eftersom jag tvättat bilen, kunde jag kosta på mig att tvätta jackan idag. När jag tog ut den ur maskinen, rann det floder av vatten från den… Jag har rensat luddfiltret från den smörja (Klädludd? Katthår? Mitt eget hår? Vem vet?) som stockat igen filtret och hoppas att den centrifugering jag slog igång ska göra jackan mindre blöt. Tanken är att jackan ska hinna torka innan det blir för kallt för att använda den.

Det hr varit plusgrader och varmt hur länge som helst, men idag vände det: -1 grad när jag kollade på termometern, och då torkar det upp (eller fryser till) längs grusvägen till Byn. Jag ska dit nästa helg, då vi ska fira både en 60-åring och en 70-åring! 🙂

Jag har kört igång provsmakning av julkolorna: de med gult papper smakar ingefära, de med genomskinlig röddekorerad plast smakar pepparkakssmet och de polkagrisrandiga smakar polkagris. 😉

Allmänt

Hemåt

* Snigel *

Efter en lyxmiddag på 7-11 på Arlanda, sitter jag nu och väntar på flyget hem. Jag är – förstås – ute i god tid och får sitta här en timme och vänta. Spela roll, då vet jag att jag inte behöver stressa.

Jag förstår inte; allt jag behöver ryms i lilla resväskan och stora handväskan?!? Ändå hade jag med extra kläder ”utifall att”. Inte nog med det: jag har shoppat också! Visserligen bara en liten present till kattvakten, men den rymdes också i väskan. Och jackan har jag knölat ner.

Det finns visst inga gränser för hur mycket som kan rymmas i en kabinväska! 😯

Allmänt

Hotelldöden

* Snigel *

Jag har inte drabbats av hotelldöden, inte än. Det är fortfarande roligt att se nya hotellrum och inspektera finesser som finns (eller inte finns).

Lite annorlunda design på det här hotellet, som ligger vid hamnen.

Tjusig utsikt från kajkanten, väl värd att gå ut och kolla på – även om man inte röker. 😉

Jag är på kurs i hufvudstaden men det blir ingen shopping den här gången (heller…). Mina knän är alldeles för onda, eftersom jag lämnade kryckan hemma. Det var omöjligt att lista ut om man fick ta en krycka som handbagage på flyget utan läkarintyg, så jag bestämde mig för att åka utan den.

Boendet är bra och maten ännu bättre! Just maten är det viktigaste på en kurs. Enda ”felet” den här gången är avsaknaden av skålen med konferensgodis… Det är sant – inget godis alls! Inte ens de där dåliga hårda genomskinliga fruktgodisarna i prasslig cellofan – de som alltid ligger kvar i botten av skålen. 😯

Allmänt

I god tid

* Snigel *

Jag är – som vanligt – tidsoptimist, och har inte packat resväskan förrän i morse, innan jag for till jobbet. Det mesta är väl med, hoppas jag, men under lunchen ska jag:

  • byta till en större handväska
  • byta i kattlådan
  • plocka undan det jag diskade upp igår
  • eventuellt plocka ner en tröja till i resväskan – eventuellt

Jag kunde inte bestämma mig under morgonrusningen ifall den tröjan skulle med eller inte, så jag har till lunch på mig att fundera på saken.

Dessutom har jag redan insett att jag måste åka från jobbet en halvtimme tidigare än beräknat, då jag kör långsamt och försiktigt när det är mörkt – och det hinner bli mörkt innan jag åker. Jag vill ju inte missa flyget, och funderar på om jag ska prova ringa och akut boka om det till ett senare plan, för att slippa stressa.

Kavaljeren har fått stanna hemma idag, åtminstone nu på morgonsidan. Jag har en reserv i jobbets garderob ifall jag skulle behöva lite stöd i tillvaron, men jag kanske klarar mig utan. Vi får se.

UPDATE

Ha! Jag kunde omöjligt gå från jobbet tidigare, men hade som tur var packat väskan i bilen under lunchen. Det var bara att rusa ut från jobbet, kasta mig i bilen och sedan köra som en blådåre genom mörker, duggregn och dimma (för att inte tala om alla andra trafikanter). En liten tröst är att jag faktiskt hann med flyget, och när jag kör hem från flygplatsen har jag ingen tid att passa.