Allmänt

Resande

Jag blev inspirerad idag igen av en annan bloggare* som berättade om resor. (Det är så bra att läsa andras bloggar, alltid någon gnutta inspiration smittar av sig!) Det här blir nog långt och långrandigt, så jag delar av det ifall du känner att du inte orkar läsa.

Under min uppväxt har jag mestadels rest med bil, även om jag åkte skolbuss till skolan (2½ resp 3½ mil enkel väg). Min första Riktiga Resa med buss var nog under gymnasietiden: (här kommer en ungdomssynd) skolkade från skolan i K för att åka buss till L där shoppingen var bättre och en kompis bodde. Om jag minns rätt så räckte pengarna inte till biljetten hem igen, så jag fick lifta tillbaka. I snöstorm. **

Jag liftade mycket när jag var ung. Ofta liftade jag ensam, men råkade aldrig ut för något. Enda gången jag blev lite ängslig var när jag upptäckte att motorhuven inte var ordentligt stängd på bilen jag åkte med. Föraren menade att ”om den slår upp mot framrutan så vevar jag bara ner sidofönstret så jag ser var jag kör”, medan han susade fram i överljudsfart efter en smal och slingrig väg – ungefär. Den gången var det väldigt skönt att komma fram helskinnad.

Ett par mil från min By fanns en By med järnvägsstation. Därifrån har jag åkt rälsbuss en enda gång, när jag var liten flicka, tillsammans med min faster, men det har jag bara vaga minnen av. Den linjen lade ner passagerartrafiken innan jag hann börja resa på egen hand. Senare lades godstrafiken också ner, och nu vet jag inte om det går några tåg alls åt det hållet.

Däremot vet jag att jag i ca 7-9 års ålder har åkt tåg med morsan och brorsan till (Väst-) Berlin! Jag minns bokskogarna (i Skåne?) som vi åkte igenom medan jag ännu var vaken. Har bara några vaga minnen från den resan, bl a att vi var på zoo och till någon badstrand och en park med ponnyridning. Muren och Checkpoint Charlie var vi förstås också till.

Mest minns jag körsbären vi plockade i trädgården hos våra bekanta, och hunden vi lekte med. Jag minns också hur toaletten var ”bakvänd” mot den svenska modellen. Hålet man spolar ner igenom var liksom framtill i skålen, istället för baktill som jag var van. Mycket fascinerande när man är liten nyfiken unge. 😉 Att filmer på TV var dubbade minns jag också – även om jag inte förstod varken tyska eller engelska så hörde jag skillnad.

Som vuxen har jag åkt ”riktigt” tåg flera gånger, nattåg söderöver och hem igen – och det är hur kul som helst. Visst tar det längre tid än att flyga, men själva resan är ett mål i sig när man åker tåg. Man träffar alltid någon/några intressanta personer att tala med, det finns gott om tid för att sitta stilla och filosofera eller läsa. Jag brukar åka sittplats, för jag springer ut och röker på olika stationer under natten, eftersom jag sover dåligt (det gör jag även hemma, det har inget med tåget att göra).

Flyg, ja. Jag är inte flygrädd – har aldrig varit – och min första flygresa var till Kanarieöarna med farsan den hösten jag var 11 år. Den resan var en kombination av dels hans 50-årsdag, dels en semesterresa för mig efter en svår olycka jag råkat ut för under sommaren. *** Numera flyger jag då och då, speciellt om jag tar en minisemester/långhelg i G, då allt för mycket av den lediga tiden går åt till själva resan om jag åker tåg.

Självklart har jag varit på kryssning**** också! Även i norr går Finlandsfärjor, mellan Umeå och Vasa, men jag har även åkt Skellefteå-Jakobstad. Den linjen vet jag inte om den ännu är igång. (Här kommer en till ungdomssynd.) Jag var ca 16, fick ta med en kompis, och vi köpte en flaska finsk Kir (den var någon procent starkare än svensk) som vi sedan fick gömma för morsan resten av resan. Vi hade väldigt sjå att flytta denna flaska fram och tillbaka mellan våra väskor, för att inte tala om när vi skulle gömma den ”på ett säkert ställe” innan den slutligen dracks upp. Håhå jaja. 😉

[tags]resor, bil, buss, tåg, flyg, kryssning[/tags]

*) Den här gången länkar jag dit. Förra inlägget hann jag glömma var jag hittade inspirationen, innan tanken fått mogna färdigt.

**) Jag liftade inte ensam, en annan kompis var med på resan.

***) På den resan började jag skriva dagbok för första gången i mitt liv. Visst har jag berättat om min lilablommiga dagbok med ”suddigt” ansikte tidigare? Jag fick den som present innan vi åkte.

****) ”Kryssning” låter mycket mer exklusivt än det var. ”Åka båt” är väl närmare sanningen. Visserligen en stor båt, men ändå en båt.

2 kommentarer på “Resande”

  1. Åh, jag ids inte lifta hem från jobbet. Det går fortare att promenera, då bilarna är få. Bor man på en bakgata är det något man får lära sig leva med. 😎

Kommentarer är stängda.