Hela dagen har jag & jobbarkompisarna varit på kurs i L. Det var en typisk kursdag:
- Jag fick köra hyrbilen (blir nedröstad varje gång, även om jag inte vill) (jag hatar hyrbilar)
- Shoppingen var noggrant planerad – ”det hinner vi på lunchen, resten tar vi efter kursen”.
- Maten visade sig vara god, även om den inte var lika god som förra kursen.* Lite snålt med (det egenbakade supergoda) brödet till att börja med, men vi fick mer när vi bad om det.
- Naturligtvis träffade vi andra från jobbet, som var på en annan kurs i samma byggnad.
- Allt jag tänkt ”kolla på” eller ”köpa nästa gång jag åker till L” hann jag glömma lagom tills vi skulle shoppa. Jag köpte Ing-En-Ting.
- Och innan vi åkte hem, käkade vi förstås på Max! 😉
Kursen? Jodå, den var OK. Förhandstitt på den kommande höstens nyheter.
[tags]jobbkurs[/tags]
*) Vi åker på kurs för att bli bjudna på mat. Gör inte alla så? Maten är det viktigaste på en kurs. Vi kan sitta och minnas vad vi ätit på kurser under åren som gått – vad kurserna handlade om minns vi däremot inte…
Nej, jag har inte lagt mig än (fortsatte sms-konversationen här).
När jag var i Örebr på konferens fick vi dag två lunch bestående av en bakad potatis med räk- och crabfishröra. Inte mätt! Däremot så fick vi färdkost med oss när konferensen var slut – en skinksmörgås att äta på tåget. Jag var vrålhungrig när jag kom hem kl. 21 på kvällen. Dålig planering från konferensens sida. Och det fanns inte tid innan tåget skulle gå hem att äta något. Jag lider fortfarande vid minnet trots att en hel månad gått.
Nu ska jag lägga mig (för att fortsätta sms-konversationen här).
Se där! Det viktigaste på en kurs/konferens är faktiskt maten! Med mätta och därmed nöjda deltagare kommer folk gärna fler gånger.