Jag vet inte varför jag hela tiden glömmer att tala om att mina jobbarkompisar är Hur Gulliga Som Helst! 🙂
I morse flexade jag lääänge, då jag (lite oförutsett) fick ärenden som behövde åtgärdas innan jag gick till jobbet. Att jag är lite sen till jobbet är snarare regel än undantag, men när jag inte dök upp till fikarasten* provade de ringa mig, för att höra så inget hänt. (Jag brukar alltid ringa om jag är sjuk och kan ta mig till telefonen själv.) De vet ju att jag bor alldeles ensam, så ingen ser om något händer.
Love ya, gals! 🙂
Dessutom vet jag att jag glömt att skriva något igår, något jag kommit ihåg precis i samma ögonblick jag loggat ut… Hmmm. Jag kanske kommer på det så småningom, för det ligger och gnager i mitt undermedvetna.**
Och intresseklubben kan notera att jag fortfarande inte vikt tvätten. Däremot gjorde jag ett fynd i morse: jag hittade min favoritjeans! *gör vågen* Efter att ha använt mina deckartalanger*** hittade jag ”rätt” IKEA-påse, där jeansen låg gömd under diverse andra kläder.
[tags]jobbarkompisar, flex, tankspridd[/tags]
*) Jag missar väldigt sällan en fikarast, även om jag är sen. De känner mig alltför väl. 😉
**) Säkert inget viktigt, men ändå något jag ville dela med mig av.
***) Jag räknade helt enkelt ut vilka kläder det var längst tid sedan jag använt/ tvättat. Har ju gått i kjol hela sommaren.
Oj så dramatiskt! Du menar att ingen hör dig skrika när yxmannen (alternativt kvinnan – jämställdhet framför allt…) slår till !? 😈
Jag tänkte väl närmast på att falla nerför en trappa och bryta benet (som min svägerska gjorde), då det inte är så gott om yxmördare i grannskapet. 😀 (Men man vet ju aldrig… *tittar över axeln*)