Jag känner att jag vill åka tåg. Det är så rogivande att färdas på räls. Nu är det några år sedan jag åkte tåg senast; då var det nattåget till G som gällde.
Jag har alltså typ 10 mil till närmaste tågstation, därför blir det inte av att åka så ofta, men om jag bodde närmare tror jag att jag skulle åka på små nöjesturer bara för åkandets skull. Lite knäppt, jag vet, men ändå.
Det är inte alls samma sak att åka buss. Där är det visserligen också någon annan än jag som sitter bakom ratten, men utrymmet är begränsat och det finns ingen restaurangvagn. På tåg kan man promenera från ena änden av tåget till den andra, om man blir less att sitta. Försök göra det på en buss!
Jag funderar så bra när jag åker tåg. Att sitta och se landskapet förändras utanför fönstret är riktigt rogivande. Eftersom jag är en väldigt social människa brukar jag alltid hitta någon att ta upp ett samtal med, om jag inte begraver mig i en bok – beror på vilket humör jag är på.
Varför jag inte åker tåg varje gång jag far till G beror på tiden. Oftast tar jag bara en ”långhelg” och med tåg blir det ingen tid över för G – jag får bara se tåg hela helgen. Någon gång ska jag ta en vecka på mig, så jag slipper flyga. Inget ont om flyget – och jag är inte flygrädd – men jag gillar att åka tåg! Resan blir ett mål i sig.
[tags]åka tåg[/tags]
Lycka till med att finna ett tåg som går. De ersätts ständigt av bussar numera.
Det verkar jämt vara kaos i tågtrafiken, speciellt sedan förra vintern. Jag har inte råkat ut för förseningar eller bussar när jag åkt, men det är ju några år sedan, förstås.
Det är stor skillnad mellan Statens Järnvägar och SJ.
Senast jag åkte nattåg till G var det Tågkompaniet eller Connex som körde… Det är verkligen länge sedan.