Dag: 27 december 2012

Jag tror han heter Bosse.
Hej Bosse! Vill du promenera med mig?

Så här ser min nya promenadkompis ut! Ett bättre beg gåband, att promenera på – framför TV:n. Nu kan inte vädret hindra mig längre! Här inne blir det aldrig halt. 😉

Madamen luktar förskräckt på det, då vi klampat in och ut vid leveransen. Det ska bli kul att se hur katterna reagerar när jag försöker gå på det. Jo, jag har provat när jag köpte det, men inser att jag behöver träna upp farten. Eller, rättare sagt, träna på att dämpa farten. Himmel, så snabbt det rullar när jag är ovan! 😯

Nu kommer det inte att bli någon träning inför Beach 2013 – snarare Beach 2031 – men lite mera kondition skulle inte skada. Jag har dessutom tänkt använda det till min rökavvänjing, som så småningom kommer att ske. Inte till nyår – nyårslöften tar slut redan innan trettondagen – utan lite längre fram, då jag känner för det. Planen är att ta fem minuter på gåbandet istället för fem minuter på bron… 🙄

Men, vi får se. Jag är inte där än. Beslutet måste få mogna fram. Jag börjar med att satsa på prommisarna, som har prio ett.

[tags]gåband, beach 2013, rökstopp[/tags]

Ett par juniorer avlämnade vid rätt hus. Check!

Så har julen skyndat förbi och vardagen är tillbaka. Inte allt för många dagar, då nyårshelgen snart kommer galopperande runt hörnet. Den helgen kommer jag i alla fall att tillbringa i lugn och ro, ensam hemma med katter och TV. 😉

Julafton var även A och jag bjudna till J:s föräldrar, då B och J skulle fira julafton hos dem. Det var hur trevligt som helst, men det gjorde att vi (juniorerna och jag) var helt utslagna under juldagen. Mycket folk, väldigt varmt och sen kväll tog på krafterna. Vi tog oss taktikvilor under dagen och låg utspridda över hela huset för att orka med juldagskvällen. (Pensionärsfasoner, jag vet.) Själv skulle jag inte längre än till kylskåpet 😉 men de andra planerade kompisträff.

Annandagen tog kvällen-före-dagen-efter ut sin rätt, men till slut var alla så nyktra att de pallade med en biltur tillbaka hem till L.   Jag skjutsade hem dem, åt middag ännu en gång hos J:s föräldrar, och åkte sedan hemåt i mörker och snörök. OK, det var inte den värsta snöröken jag varit med om, men den var väldigt oförutsägbar. Det blåste ner snö från träden emellanåt, så helt plötsligt – utan mötande trafik – var jag i ett vitt töcken som bara dök upp från ingenstans. Nå, jag hade min bok att lyssna på, och gott om tid. Jag kunde köra hur långsamt jag ville, för det var ingen trafik att tala om.

Idag hade jag planerat en heldag i morgonrock och tofflor, men kom på att jag var tvungen att gå till Apoteket. Som tur var körde bästisgrannen snöslungan över min svårt igensnöade gård, så jag slapp börja med att skotta för att alls ta mig någonstans. Inte nog med att det varit några kalla dagar, det har dessutom småsnöat hela tiden, och idag (då det blivit varmare, bara runt -12 grader) har snön vräkt ner. Till min stora förtret hade samtliga recept, på de mediciner jag skulle hämta, gått ut/gått över tiden.* Så var det med det Apoteksbesöket, som jag dessutom kommer att få göra om imorgon. *mutter mutter* (Läs: ingen morgonrocksdag imorgon heller.)

Jag har fått en stor och fin julklapp: jag har fått en resa!!! Jajamensan, en resa till USA! Jag har ju hotat med att jag ska åka till K och B för att smita undan min 50-årsdag (och för att det är helt fantastiskt att vara där), så juniorerna har gett mig en resa i present! Själva följer de inte med – av olika orsaker – men de tyckte jag skulle få åka, då jag så gärna vill.

[tags]julen 2012, Gillian Flynn, Mörka platser, Apoteket, resa till USA[/tags]

*) Det är dagliga mediciner som jag hämtar ut året om. Hade glömt att recepten bara gäller ett år, inte tills allt är uttaget.