Haha! Jag hann smälla i mig en sådan här bakelse innan någon annan hann ta den!
Det händer ibland att ”vi övriga” blir bjudna på överblivet fika från sammanträden/ infoträffar/ seminarier, och den här gången var det bara två kvar. Jag tog en hel, två medarbetare delade på den andra. (Kärringar! ”Jag ooorkar inte en hel…” *fnyser* )
Väl hemma åt A och jag uppvärmd lasagne utan en tanke på att det var ”hjärtedag”, men så fort han åkt hem till sig smög jag till kylen och tog fram det jag gömt där: ett litet hjärta med Lindor-kulor. Det var bara fem, så jag tänkte inte dela. (Ja, jag är en stooor egoist. När det gäller choklad, i alla fall.)
[tags]Alla Hjärtans Dag, bakelse, choklad[/tags]
Häromdagen upptäckte jag att Marabou Black hade kommit tillbaka och var tvungen att köpa en kaka. De finns bara i 180 gram, men man kan ju köpa hem den och så äta bara lite. Inte! Det där med att ska kunna spara godis har jag aldrig förstått mig på. Hur gör man?????
Jag gömde min lilla godisask för att spara den till Alla Hjärtans. Däremot tryckte jag i mig en hel chokladkaka (en Mmmarabou) en annan kväll eftersom chokladsuget drog igång vid blotta tanken på Lindts chokladkulor… 😉
Lösgodis är dödligt farligt! Jag ska alltid ”bara” ta några stycken, och det slutar alltid med att jag släpar hem minst ett halvt kilo – som jag smäller i mig direkt! 😯