Ibland har man tur!
Jag skulle åka över med färjan, på min väg hem till Byn. Precis när jag kom runt sista kurvan såg jag hur den sista bilen i raden körde ner och bommen sänktes…! Jag gasade på lite extra så färjkarlen hann se mig och höjde bommen igen. Det är nog läge att ställa om klockan i bilen så den visar mer exakt tid… 😳
När jag åkte hem hade jag betydligt mer gott om tid, så jag fick faktiskt vänta en stund innan färjan kom över och hämtade mig (och de andra bilarna, förutom att den skjutsade över de som kom från andra sidan).
Den där färjan… En gång i min ljuva ungdom skulle jag hem till Byn och gasade iväg i min gamla Volvo 144. Det var också en sådan där höja-på-bommen-i-efterhand-gång och jag blåste nerför backen och ombord på färjan i full karriär.
Problemet var bara att det var senhöst, vatten hade skvimpat upp på golvet (durken?) och det var GLASHALT – och jag hade fortfarande sommardäck. Det var bara ren och skär bondtur som gjorde att jag inte åkte genom bommarna på andra sidan färjan.
Jag har börjat köra ombord betydligt försiktigare nu, även om jag har bråttom. 
(För övrigt tycker jag min kära syster kan kolla sin e-post då och då.)
[tags]färja[/tags]
Är du en sådan där bildrulle? 8-o
”Plattan i mattan” är mitt motto!
(Nej, inte alls. Jag kör numera som en kärring, för jag ÄR ju en kärring.)